Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Forskning om teambuilding

Hawthornestudierna, Firo-modellen och Wheelan är olika forskningsprojekt om teambuilding.
Johanna Rovira Publicerad

Hawthornestudierna:
En rad forskningsaktiviteter som undersökte vad som hände med en grupp arbetare under olika förhållanden. En slutsats som drogs var att produktionen ökar när ledningen intresserar sig mer för de anställda. Personal som känner sig sedda och uppskattade är  mer motiverade att arbeta.

I ett experiment där två olika grupper jämfördes sattes det informella ledarskapet och gruppdynamiken på kartan som en avgörande förklaringsfaktor bakom produktionseffektivitet hos den ena gruppen.

Forskningsresultat sporrade företagen att gruppera anställda i effektiva arbetslag.  Under decennierna som följde blev arbetsgivare medvetna om vikten av att upprätt­hålla en positiv arbetskultur och relation med arbetstagarna vilket förmodligen lett till uppkomsten av teambuildingövningar.

FIRO-modellen:
Tillhörighetsfasen uppstår när ett team bildas. Medlemmarna tar tempen på varandra och alla är måna om att bli accepterade av de andra.

Rollsökningsfasen: Medlemmarna försöker finna sin plats i teamet. Krävande fas som tar tid att gå igenom och där konflikter och kraftmätningar uppstår. Undergrupper kan bildas.

Öppenhetsfasen: Medlemmarna har hittat en balans mellan olika intressen och blir ett bra team som bygger på samhörighet, tillit och trygghet.

Enligt Firo-teorin ska grupputvecklingen ses som cyklisk, så ett team går så småningom tillbaka till en ny tillhörighetsfas.

Wheelan: 
Liknar gruppens utveckling med individens - börjar med en fas där gruppen är beroende av ledaren liksom barnet är beroende av föräldern.

Andra fasen: Under tonåren görs uppror - ledaren utmanas och medlemmar tar strid mot varandra. Tredje fasen präglas av tillit. I fas fyra är gruppen som bäst. I fas fem upplöses gruppen.

Wheelan är kritisk till att man i teambuilding försöker få gruppen att hoppa över fas två, vilket hon menar är omöjligt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare