Ekonomijournalisten Margaret von Platen har kommit ut med en bok om dessa principfasta och kompromisslösa människor. Boken heter "Sanningssägare eller karriärist" och tar upp exempel från Sverige och USA. Här finns ingenjören som varnade för bristerna i rymdfärjan Challengers konstruktion, innan katastrofen inträffade. Han brännmärktes som besvärlig, förtalades, sjukskrev sig och sa till sist upp sig själv.

I Stockholms läns landsting fick fackligt aktiva ambulanssjuksköterskan Susanne Trygg och två skyddsombud sparken sedan de lämnat över en dagbok till tidningen Kommunalarbetaren med kritik mot de undermåliga ambulanserna, som arbetsgivaren köpt in begagnade. Arbetsdomstolen underkände avskedandena, men Susanne Trygg fick minst skadestånd därför att hon varit den drivande i offentliggörandet. Hon lastades för att hon inte begärt mbl-förhandling i stället.

Överste Ulf Henricsson, chef för den första svenska FN-bataljonen i Bosnien, representerar något så ovanligt som ifrågasättande inom den kanske mest hierarkiska av beslutsstrukturer. Han är en officer som inte drar sig för att gå ut i media när varken ÖB eller försvarsministern lyssnar.

På engelska kallas de "whistleblowers", individer som slår larm. Margaret von Platen översätter till visslare. Att vissla innebär ofta för den enskilde att bli utvisslad av chefer - och arbetskamrater - därför att visslaren stör den arbetsro och ordning som anses nödvändig. Även om avslöjandet är viktigt ur etiskt eller rättsligt perspektiv kan det dra vanära över företaget man jobbar i.

Margaret von Platen menar att rakryggade kritiker och sanningssägare behövs såväl i näringslivet som i myndigheter och organisationer. De kompletterar revisorernas och massmedias granskande roll. Men lagen om anställningsskydd och meddelarskyddet i grundlagen räcker inte. Hon visar att USA är visslarnas förlovade land. Där kan avslöjare av skattefiffel eller läkemedels biverkningar kallas till vittnesförhör i kongressen. Över 30 nationella och 40 delstatliga lagar skyddar och uppmuntrar visslare. Dessa kan till och med tjäna pengar på sin rättrådighet, upp till 25 procent av det samhället sparar in på till exempel undanhållna skatteintäkter.

Toyota och Handelsbanken lyfts i boken fram som exempel på arbetsgivare, som satt i system att låta medarbetare "på golvet" varna för produktionsstörningar eller osund kreditgivning som toppdirektörerna annars skulle ha missat.

En väl fungerande demokrati klarar sig inte utan modiga människor som utmanar lojaliteten mot sina överordnade, när det moraliska ställningstagandet blir viktigare än allting annat. I det vardagliga arbetet med omorganisationer är det klokare att lyssna till de få kritiska rösterna än slå sig till ro med att den tysta majoriteten inte tycks ha några invändningar.