Hoppa till huvudinnehåll
Övrigt

Kvinnliga hoppjerkor tjänar miljoner

Det finns hopp kvinnor! Det gäller bara att välja rätt yrke vid rätt tidpunkt i livet, visar statistik från arbetsgivarna. Den som ligger i och byter bana vart femte eller tionde år kan tjäna betydligt mer än sina manliga kollegor.
Niklas Hallstedt Publicerad
Niklas Hallstedt

Män tjänar mer än kvinnor. Delvis beror det på faktorer som ålder och utbildning. Resten av skillnaden brukar av någon anledning kallas för oförklarad. I snitt handlar det om uppemot 2 000 kronor i månaden.

Det här har också arbetsgivarna upptäckt. "Löneskillnader är bra, men de ska bero på arbetsresultat, kvalifikationer och arbetsmarknadens utbud och efterfrågan", skriver arbetsgivarorganisationen Almegas vd Jonas Milton i förordet till en studie där man lyfter fram yrken där kvinnor tjänar mer än män.

Det låter ju bra. Men det finns ett litet problem. Den kvinna som vill jobba i ett yrke där kvinnor tjänar mer än män, måste vara beredd på en hel del karriärbyten.

De första åren i yrkeslivet, fram till 25 år ska hon demonstrera och sälja varor. Därefter sadlar hon om till fritidsledare i tio år. När hon fyller 35 är det jobbet som säkerhetsinspektör som gäller. Vid 45 är det dags för nästa karriärbyte och bli gymnasielärare i yrkesämnen. Fast lärare kan hon inte vara alltför länge. När hon fyller 50 lönar det sig bättre, i alla fall ur ett könsperspektiv, att jobba inom vård- och omsorg. Efter fem år är det dags att gå tillbaka till skolan, då som gymnasielärare i teoretiska ämnen. Vid 60 är det dags att börja tänka på refrängen. Nu, de sista åren fram till pension, är psykolog det lämpliga yrkesvalet.

Lite småjobbigt kanske, det lär krävas en del kvällstudier på vägen, men det lönar sig. På det här sättet drar hon in nästan 1,5 miljoner kronor mer än de manliga kollegorna! Räknat per månad blir det cirka 2 600 kronor.

Nu är inte Almegas slutsats att kvinnor ska hålla på att byta jobb hela livet. Nej, den ligger på ett mer principiellt plan: "De yrken där kvinnor har högre lön än män präglas i stor utsträckning av individuell lönesättning och lokal lönebildning".

Tillåt mig tvivla. Inte är demonstratörer och fritidsledare, de jobb där kvinnor tjänar mest jämfört med männen, yrken särskilt kända för individuell lönesättning? Eller, för att ta några andra exempel längre ned i listan, vaktmästare, handpaketerare och truckförare?

Stämde Almegas teori borde typiska tjänstemannayrken dominera listan. Med några undantag närmast lyser de med sin frånvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Övrigt

Dubbel vinstchans för Kollegaredaktionen

Ett reportage om kaoset på Sveriges största arbetsplats, Arlanda. Och en illustration av en babblare som tar över allt talutrymme på jobbet. Både Kollega och systertidningen Chef & Karriär är nominerade till Fackförbundspressens priser.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 6 maj 2024, kl 11:34
Till vänster markpersonal på Arlanda, till höger en illustration på en babblande man
Tidningen Kollega och Chef & Karriär är nominerade till två av Fackförbundspressens journalistpriser. Den första i kategorin bästa berättande text och den anda i kategorin bästa illustration. Foto: Staffan Claesson/Illustration: Mia Nilsson

Ett reportage om Sveriges största arbetsplats Arlanda kan vinna pris när Fackförbundspressens journalistpriser delas ut den 23 maj.

I texten av Kollegas reporter Johanna Rovira får vi följa människorna som fick utstå spott och slag i kaoset som uppstod på grund av vaccinationspass och krav på coronatester.

Det blev tumult när passagerarna invaderade flygplatsen hela dygn innan de skulle resa för att vara på säkra sidan. Texten ger en ökad förståelse för arbetsvillkoren för markpersonalen, som gjorde sitt bästa.

Läs reportaget här.

Kollegas systertidning Chef & Karrär, som går till Unionens drygt 100 000 chefsmedlemmar, är nominerad i kategorin bästa illustration. Illustratören Mia Nilsson har gjort en bild som visar hur en riktig storbabblare tar över allt talutrymme. Något många av oss kan känna igen.

Se illustrationen i sin helhet här.