När de reserverade pappamånaderna infördes var målet att få ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Förhoppningen var också att det i förlängningen skulle leda till en mer jämn fördelning av hushållsarbete och att kvinnors ställning på arbetsmarknaden skulle stärkas.
Inspektionen för socialförsäkringen, IFS, har undersökt effekterna av de reserverade månaderna, genom att titta på kvinnors och mäns uttag av vab, samt deras inkomstutveckling.
Resultatet visar att vab-uttaget blev mer jämställt efter att man införde den första reserverade månaden 1995. Den andra reserverade månaden som infördes något senare gav dock inga större effekter.
- En möjlig förklaring är att många pappor redan använde föräldrapenning innan den andra reserverade månaden infördes. Skillnaden på fördelningen av arbete i hemmet när den andra infördes blev inte så radikal som när den första kom till, säger Ann-Zofie Duvander, författare till rapporten.
Man såg inte heller någon jätteskillnad i inkomstutveckling för mammor och pappor till barn födda strax efter den första reserverade månaden. Efter den andra reserverade månaden såg man dock skillnad för förstagångsmamman, var inkomst blivit högre. Främst mammor med låg inkomst berördes.
- Sammantaget kan man säga att reformen har fått vissa effekter på jämställdheten. Inte bara de synbara uttagen av vab och inkomstutveckling, men man kan också anta att de haft effekter på attityder och beteenden, säger Ann-Zofie Duvander.
