Antalet anställda inom bemanningsbranschen har fördubblats de senaste tio åren. I dag utgör branschen 1,3 procent av den totala sysselsättningen i Sverige, cirka 10 000 av dem är Unionens medlemmar.
För fackförbunden har frågan om inhyrd personal varit ett ständigt dilemma. Å ena sidan fungerar den typen av jobb som en inkörsport i arbetslivet för stora grupper som haft svårt att komma ut i jobb. Å andra sidan ifrågasätts villkoren i kundföretagen.
Diskrimineringsombudsmannen kommer från och med i år, till och med 2015 att prioritera att hitta nya metoder för att motverka etnisk diskriminering i arbetslivet, som är en av de vanligare anmälningarna de får in. Många av dem handlar om rekryteringsprocessen. Ett spår DO tittar närmare på är just bemanningsföretagens sätt att rekrytera.
- Om vi ska överleva som företag så måste vi locka till oss de bästa talangerna. För oss handlar allt om matchning, vi rekryterar utifrån kompetens och då är tex varifrån man kommer eller ålder ointressant, sade Åsa Edman Källströmmer, vd för bemanningsföretaget TNG Group, på seminariet
På TCO har man under flera år gjort undersökningar där man frågat 3 500 arbetsgivare vilka personer som är mest anställningsbara och vilka som väljs bort i en rekryteringsprocess. Grupper som ligger mest risigt till är de som varit långtidssjukskrivna, arbetslösa, äldre eller funktionsnedsatta. Helst vill man anställa unga som kommer direkt från en utbildning eller ett annat jobb.
- Jag tror att det är viktigt att skilja på dem som står nära arbetsmarknaden och dem som står långt ifrån. Bemanningsföretagen är bra på att matcha kompetens. Däremot är de inte så bra på att få långtidsarbetslösa i jobb. För där handlar det om helt andra saker och där behövs en palett med åtgärder, sade Roger Mörtvik.
De flesta bemanningsföretag är både auktoriserade och har kollektivavtal. Däremot finns det inga antidiskrimineringsklausuler i avtalen. Ska lagen lägga sig i rekryteringsprocessen?
- Nej, man behöver inte lagstifta om detta eftersom vi inte har råd att välja bort duktiga människor. Jag tror att det handlar om att våga utmana kunderna till att tänka lite annorlunda. Hur viktigt är det med perfekt svenska? Är det ett krav eller önskan? sade Åsa Edman Källströmmer.
- Jag tycker att man lägger väldigt mycket fokus på individen och hur han eller hon beter sig i en rekryteringsprocess. Men hur ser beteendet ut hos arbetsgivarna? Vilka faktorer styr och hur kan man förändra de attityderna? Kan man svara på den frågan har man kommit en bra bit på väg, sade Roger Mörtvik.