Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

A-kassor vägrar vidta åtgärder

Flera a-kassor gör revolt mot myndigheterna och vägrar rapportera arbetssökande som inte skickat in sina aktivitetsrapporter. Unionens a-kassa har inte tagit något sådant beslut.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

I början av oktober skulle den första gruppen arbetslösa börja lämna in månatliga rapporter där de berättar vilka jobb de sökt och vad de gjort för att ta sig ur arbetslösheten. Om en person missköter sitt arbetssökande, exempelvis genom att inte söka anvisade jobb, ska Arbetsförmedlingen rapportera detta till a-kassan som sedan vidtar åtgärder.

Men resursbrister, datastrul och information som inte gått fram har medfört att många aktivitetsrapporter aldrig kommit in. 

Byggnads och Fastighets a-kassor har därför tagit beslut om att inte rapportera arbetssökande vars rapporter saknas, då de anser att bristen ligger hos Arbetsförmedlingen och inte hos den arbetssökande. På Unionens a-kassa har man inte tagit motsvarande beslut.

- Vi hanterar de här ärendena fortlöpande på ett sätt som vi anser ligger inom vårt uppdrag. Det har blivit många ärenden och det visste vi att det skulle bli redan innan de nya reglerna trädde i kraft, men det har blivit betydligt fler än vad prognosen sade, säger Jeanette Mandl, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa.

Hur har arbetet med aktivitetsrapporterna fungerat?
- Det är svårt att säga för vi har inte fått någon tillförlitlig statistik och då är det omöjligt att göra en analys. Först var det ju en del teknikstrul och sen kom rapporterna och meddelandena för dem som inte lämnat in i tid. Och det blev en väldig mängd. Men alla system har barnsjukdomar och vi jobbar tillsammans med Arbetsförmedlingen för att hitta bättre lösningar.

Statens kontrollorgan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, har beslutat att granska kassorna och deras rutiner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.