Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Regeringen har fel om a-kassan"

Att en höjd a-kassa skulle ge en högre arbetslöshet är fel, hävdar TCO med stöd av två färska rapporter.
Anita Täpp Publicerad 1 februari 2013, kl 15:52

TCO, som länge kämpat för att taket i a-kassan ska höjas, hävdar att man i och med de två rapporterna kan visa att regeringen har fel då den hävdar att en höjd a-kassa ger en högre arbetslöshet.

Enligt TCO:s chefsekonom Göran Zettergren, som gått igenom den forskning som finns, saknas empiriska belägg för ett sådant samband i både svensk som internationell forskning.

- Ingen har lyckats påvisa sambandet mellan ersättningsgraden i a-kassan och arbetslösheten, inte i någon studie. OECD har gjort en del studier på det här området och de har visat att arbetslösheten stiger i ett genomsnittligt industriland om man höjer a-kassan, men de har också visat att i länder som satsar mycket på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som Sverige och en del andra skandinaviska länder, får det ingen eller försumbar effekt, säger Göran Zettergren till TCO-tidningen.

I den andra rapporten har TCO-utredaren Mats Essemyr funnit att den högre ersättning vid arbetslöshet som många fackliga medlemmar får i och med förbundens tilläggsförsäkringarna inte heller gör att arbetslöshetstiderna blir längre.

I dag fredag rapporterar Ekot att den genomsnittliga ersättningen till arbetslösa i åtgärder är den lägsta på tio år, en uppgift som grundas på siffror från försäkringskassan.

Den genomsnittliga ersättningen för en arbetslös som deltar i Arbetsförmedlingens olika åtgärder ligger nu på 8 400 kronor i månaden, vilket är 2 000 kronor mindre än det var 2005. Samtidigt har andelen arbetslösa som bara får ett grundbelopp, på 223 kronor per dag, ökat.

2005 fick 9 procent den lägsta ersättningen, under 2012 var det 22 procent som bara fick grundbeloppet, vilket inte heller har justerats under de senaste tio åren.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.