Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Tummen ner för kortad tidsfrist

Regeringens förslag att förkorta tiden för att överklaga domar från förvaltningsrätten och kammarrätten till högre instans får tummen ner av fackens jurister.
- Man kan aldrig påstå att förslaget skulle vara gynnsamt för den enskilde, säger Unionens förbundsjurist Erika Ejderhamn Roupe.
Johanna Rovira Publicerad

I dag har arbetslösa och sjuka två månader på sig att överklaga Försäkringskassans och a-kassans beslut till förvaltningsrätten och lika lång tid på sig att överklaga en dom från förvaltningsrätten och kammarrätten. Regeringen vill dock förkorta tiden för att överklaga domar till högre instans till tre veckor från och med juli nästa år.

Syftet är att göra det förvaltningsrättsliga systemet mer enhetligt - tre veckor är den tid som gäller i flera andra mål som rör myndighetsbeslut - och att förkorta tiden den arbetslöse eller sjuke måste gå utan pengar. Unionens förbundsjurist med särskild inriktning mot socialförsäkringsrätt, Erika Ejderhamn Roupe, köper dock inte argumenten:

- Jag ser ingen anledning till att göra någon skillnad mellan tidsfristerna. Det måste vara lättare att hålla sig till en och samma tid. Den enskilde behöver två månader på sig - risken är stor att enskilda annars kommer att missa att överklaga.

- Dessutom är det den långa handläggningstiden hos domstolen som är det största problemet för enskilda, säger Erika Ejderhamn.

Claes Jansson, chef för försäkringsrättsenheten vid LO-TCO Rättsskydd, är också bekymrad över regeringens förslag och menar att rättsäkerheten för sjuka och arbetslösa är i fara:

- Socialförsäkringsmål bygger till största delen på medicinska utredningar. Och sådana tar tid, säger han i tidningen Arbetet.

Fakta

  • Beslut som fattas av t ex Försäkringskassan kan inom två månader överklagas till förvaltningsrätten.
  • Förvaltningsrättens dom kan överklagas till Kammarrätten - i dag inom två månader för socialförsäkringens och arbetslöshetsförsäkringens område. Regeringen föreslår tre veckor.
  • Kammarrättens dom kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen - i dag inom två månader för socialförsäkringens och arbetslöshetsförsäkringens område. Regeringen föreslår tre veckor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.