Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Brist på inflytande en hälsofara

Kort framförhållning, delade arbetspass och för lite inflytande på schemaläggningen. Det är vad de flesta människor skulle definiera som dåliga arbetstider, visar ny rapport från Stressforskningsintitutet.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Arbetsscheman sätter ramen för våra sociala liv. De bestämmer när vi får vara lediga, när vi ska jobba, äta och ta en paus. Men tiderna har också stor betydelse för vår hälsa. Torbjörn Åkerstedt, professor och chef för Stressforskningsintitutet vid Stockholms universitet har, med hjälp av  finansiering från AFA Försäkring, forskat kring hur arbetstider påverkat våra liv.

- Dåliga arbetstider ger effekt på allt annat i livet. Det ökar risken för störd sömn, vilket i sin tur gör att du är tröttare, utför ett sämre jobb, tar dåliga beslut och är mer utsatt för ohälsa.

I studien intervjuades 2 031 personer, som fick berätta vilken typ av arbetstid som vållade dem mest bekymmer. Resultatet visar att för lite inflytande, delade skift, kort dygnsvila, många arbetspass i rad och blandat dag- och nattarbete upplevdes som mest plågsamt.

- Lägger man dessutom ihop två av dessa, till exempel kort dygnsvila och många arbetspass i rad, ser man stora negativa hälsoeffekter.
En större andel kvinnor än män ansåg att deras scheman utgjorde ett stort problem i livet. Ålder var dock av liten betydelse, även om man har kunnat konstatera att 25- åringarna över lag är tröttare än 50-åringarna.

- En oroande utveckling som vi sett bland unga är att man gärna tar på sig långa arbetspass, för att sedan få vara ledig en längre tid. Men det lönar sig inte i längden. Vi behöver insprängda ledigheter för att kroppen ska kunna återhämta sig.

Även korta arbetspauser är bra för återhämtningen. Stressforskningsintitutet har länge gett företag och organisationer rådet att låta sina medarbetare ta en tupplur under dagen för att fylla på energiförrådet.

- Vi har långt kvar där än. Arbetsgivarna är rädda för att effektiviteten ska avta och fackförbunden vill inte att det ska bli några löneavdrag. Men titta på piloterna, förut var det förbjudet att sova i cockpit, nu är det schemalagt och obligatoriskt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.