Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Flexibel arbetstid förutsättning för vobb
Tre av fyra tjänstemän som är hemma för vård av sjukt barn jobbar under tiden. En av dem av är Lisa Johnsson på teknikkonsultföretaget WSP.
- Det innebär en minskad stress, säger hon.
- Det innebär en minskad stress, säger hon.
Enligt en undersökning av Unionen är det vanligt att jobba under tiden man vabbar. Den vanligaste anledningen till att tjänstemännen "vobbar", är att de upplever att de inte har någon att lämna över sitt arbete till. En annan vanlig anledning är att de vill underlätta för sina kollegor. Så är inte fallet för konsulten Lisa Johnsson, på WSP.
- Jag har ett fritt jobb och kan i princip sitta och jobba var som helst. Att kunna avverka några saker medan man är hemma med sjukt barn minskar stressen och gör att jag kan vara mer effektiv när jag är tillbaka på jobbet.
Lisa Johnsson och hennes man försöker turas om att vara hemma när de tre barnen är sjuka. Har hon ett möte inbokat eller en workshop går det före.
- Man har ju ett ansvar och vill göra ett bra jobb, men jag har en förstående chef och de flesta situationer brukar lösa sig med lite planering.
Har du stött på patrull från arbetskamrater eller vänner?
- Nej egentligen inte. Många av mina arbetskamrater har själva små barn, men samtidigt är det inget krav att jobba när man är hemma och vabbar.
Unionen har låtit Novus göra den webbaserade undersökning med 1 000 tjänstemän i privat sektor, med barn upp till 16 år. Där har man frågat tjänstemännen hur de gör när de är hemma för vård av sjukt barn, men inte frågat specifikt om vilken ersättning eller lön de uppbär.
För Lisa Johnsson som har en flexibel arbetstid har frågan dock inte vållat några större bekymmer.
- Om jag är hemma en dag med sjuka barn och får fem timmars arbetstid gjord, då väljer jag att inte anmäla vab utan tar igen de timmarna en annan dag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
