Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Miljarder i företagsstöd till glesbygden

Varje år får glesbygdens företag miljontals kronor i statligt stöd, bara under det senaste decenniet har 11,2 miljarder beviljats. Mest bidrag har gått till Härjedalen. Vi for dit för att besöka ett callcenter som sannolikt inte hade funnits där om man inte fått 39 miljoner kronor i bidrag.
Anita Täpp Publicerad
Tommy Andersson
"Det är klart att amerikanska företag som etablerar sig i Sverige inte skulle välja Sveg om det inte fanns kostnadsfördelar, det är den enkla sanningen", säger Anki Nordin, HR-ansvarig för Sykes Norden. Tommy Andersson

I den röda tegelbyggnad där callcentret Sykes är beläget är det nästan overkligt tyst när vi går en rundtur. Här jobbar de flesta av de 275 anställda med kundsupport åt olika uppdragsgivare, men ljuden från de ständiga telefonsamtalen har effektivt dämpats med hjälp av en för verksamheten väl anpassad lokal och inredning.

Nu kommer lycksökarna från USA...

Vi befinner oss i Sveg, centralort i Härjedalen med drygt 2 500 invånare, vilket är en fjärdedel av alla boende i kommunen, en av Sveriges mest glesbefolkade. Här, där den säsongsbundna fjällturismen är den största inkomstkällan, är naturligtvis varje företag som kan erbjuda ett arbete på årsbasis extra värdefullt.

När man talar med anställda och andra ortsbor framgår det att Sykes också är populärt av andra anledningar. En är att man tar ett stort socialt ansvar enligt Eva Blom, chef på arbetsförmedlingen i Sveg.

– Vi har ett väldigt gott samarbete och Sykes ger oss möjlighet att få in dem som står längst från arbetsmarknaden, som personer med någon form av funktionsnedsättning, säger hon.

Det många framhåller är att callcentret också innebär att fler unga har en chans att komma in på arbetsmarknaden och stanna kvar i Härjedalen. Det gäller exempelvis 22-årige Johan Claesson som började på Sykes förra hösten och nu jobbar i kundsupport. Visst kan jobbet vara väldigt stressigt och emotionellt tungt ibland, som när man ska hantera otrevliga kunder, men i stort sett trivs han bra.

– Även om vi alla är ganska tävlingsinriktade har vi en extremt bra sammanhållning där de flesta är schysta, säger han.

När callcentret etablerades i Sveg 1992 var det svenskägt och hette Datasvar. Fyra år senare köptes det upp av det stora amerikanska bolaget Sykes, som har flera callcenter i Sverige.

Richard Stålhandske, HR-assistent, som har jobbat här sedan callcentret startades berättar att det fanns en skeptisk inställning mot Sykes i början.

– Man tänkte att nu kommer lycksökarna från USA för att ta de här statliga pengarna och sedan sticker de. Men så blev det ju inte. Om bidragen inte hade funnits så hade vi inte heller haft något callcenter här och då hade fler gått arbetslösa i dag, säger Richard.

Den inställningen har även Anki Nordin, HR-ansvarig för Sykes Norden, som också varit med från början.

– Det är klart att amerikanska företag som etablerar sig i Sverige inte skulle välja Sveg om det inte fanns kostnadsfördelar, det är den enkla sanningen, säger hon.

Ledningen har förstått att man måste värdesätta de som stannar länge.

Det mesta av de totalt 39 miljoner kronor som callcentret fått i statligt bidrag togs emot under de första åren. Under det senaste decenniet har ett stöd på 225 000 kronor betalats ut, vid etableringen av Sykes Nordens huvudserver i Sveg.

Sykes anställda har alltid omfattats av kollektiv­­avtal och även om ”det har varit en lång facklig resa innan vi kom dit där vi är i dag” som en anställd säger så har man ändå bara haft några få stora duster med arbetsgivaren under åren, enligt Anne-Lie Sellkvist, Unionens klubbordförande.

– En av de stora fighter vi haft har handlat om att det länge var i princip omöjligt att få mer än lägst­lönen, oavsett hur många år man jobbat. Men där har vi haft stora framgångar under de senaste åren eftersom ledningen nu har förstått att man måste värdesätta anställda som stannar länge, säger hon.

Regionalt företagsstöd

  • Tanken med stödet är att det ska ge glesbygdens företag samma förutsättningar som likartade företag på andra platser i landet.
  • Det finns sju olika bidragsformer, av vilka ett par ges till investeringar medan transportbidraget ska kompensera för längre transportsträckor.
  • När bidrag ges till en investering står företaget alltid för merparten av kostnaden. Normalt ges ungefär 20 procent av investeringen i bidrag.
  • Beslut om bidrag till en investering på upp till 25 miljoner kronor fattas av länsstyrelsen, vid större belopp beslutar statliga Tillväxt­verket.
  • Det sker alltid en avräkning av det beviljade bidraget. Efter fem år behöver pengar inte betalas tillbaka om företaget läggs ned.
  • Sedan stödet betalats ut sker alltid en kontroll så att pengarna används till det de är avsedda för.
  • Det händer att beviljade bidragspengar inte utnyttjas till följd av att företaget drar ner på sin planerade investering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.