Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Miljarder i företagsstöd till glesbygden

Varje år får glesbygdens företag miljontals kronor i statligt stöd, bara under det senaste decenniet har 11,2 miljarder beviljats. Mest bidrag har gått till Härjedalen. Vi for dit för att besöka ett callcenter som sannolikt inte hade funnits där om man inte fått 39 miljoner kronor i bidrag.
Anita Täpp Publicerad 15 september 2014, kl 10:59
Tommy Andersson
"Det är klart att amerikanska företag som etablerar sig i Sverige inte skulle välja Sveg om det inte fanns kostnadsfördelar, det är den enkla sanningen", säger Anki Nordin, HR-ansvarig för Sykes Norden. Tommy Andersson

I den röda tegelbyggnad där callcentret Sykes är beläget är det nästan overkligt tyst när vi går en rundtur. Här jobbar de flesta av de 275 anställda med kundsupport åt olika uppdragsgivare, men ljuden från de ständiga telefonsamtalen har effektivt dämpats med hjälp av en för verksamheten väl anpassad lokal och inredning.

Nu kommer lycksökarna från USA...

Vi befinner oss i Sveg, centralort i Härjedalen med drygt 2 500 invånare, vilket är en fjärdedel av alla boende i kommunen, en av Sveriges mest glesbefolkade. Här, där den säsongsbundna fjällturismen är den största inkomstkällan, är naturligtvis varje företag som kan erbjuda ett arbete på årsbasis extra värdefullt.

När man talar med anställda och andra ortsbor framgår det att Sykes också är populärt av andra anledningar. En är att man tar ett stort socialt ansvar enligt Eva Blom, chef på arbetsförmedlingen i Sveg.

– Vi har ett väldigt gott samarbete och Sykes ger oss möjlighet att få in dem som står längst från arbetsmarknaden, som personer med någon form av funktionsnedsättning, säger hon.

Det många framhåller är att callcentret också innebär att fler unga har en chans att komma in på arbetsmarknaden och stanna kvar i Härjedalen. Det gäller exempelvis 22-årige Johan Claesson som började på Sykes förra hösten och nu jobbar i kundsupport. Visst kan jobbet vara väldigt stressigt och emotionellt tungt ibland, som när man ska hantera otrevliga kunder, men i stort sett trivs han bra.

– Även om vi alla är ganska tävlingsinriktade har vi en extremt bra sammanhållning där de flesta är schysta, säger han.

När callcentret etablerades i Sveg 1992 var det svenskägt och hette Datasvar. Fyra år senare köptes det upp av det stora amerikanska bolaget Sykes, som har flera callcenter i Sverige.

Richard Stålhandske, HR-assistent, som har jobbat här sedan callcentret startades berättar att det fanns en skeptisk inställning mot Sykes i början.

– Man tänkte att nu kommer lycksökarna från USA för att ta de här statliga pengarna och sedan sticker de. Men så blev det ju inte. Om bidragen inte hade funnits så hade vi inte heller haft något callcenter här och då hade fler gått arbetslösa i dag, säger Richard.

Den inställningen har även Anki Nordin, HR-ansvarig för Sykes Norden, som också varit med från början.

– Det är klart att amerikanska företag som etablerar sig i Sverige inte skulle välja Sveg om det inte fanns kostnadsfördelar, det är den enkla sanningen, säger hon.

Ledningen har förstått att man måste värdesätta de som stannar länge.

Det mesta av de totalt 39 miljoner kronor som callcentret fått i statligt bidrag togs emot under de första åren. Under det senaste decenniet har ett stöd på 225 000 kronor betalats ut, vid etableringen av Sykes Nordens huvudserver i Sveg.

Sykes anställda har alltid omfattats av kollektiv­­avtal och även om ”det har varit en lång facklig resa innan vi kom dit där vi är i dag” som en anställd säger så har man ändå bara haft några få stora duster med arbetsgivaren under åren, enligt Anne-Lie Sellkvist, Unionens klubbordförande.

– En av de stora fighter vi haft har handlat om att det länge var i princip omöjligt att få mer än lägst­lönen, oavsett hur många år man jobbat. Men där har vi haft stora framgångar under de senaste åren eftersom ledningen nu har förstått att man måste värdesätta anställda som stannar länge, säger hon.

Regionalt företagsstöd

  • Tanken med stödet är att det ska ge glesbygdens företag samma förutsättningar som likartade företag på andra platser i landet.
  • Det finns sju olika bidragsformer, av vilka ett par ges till investeringar medan transportbidraget ska kompensera för längre transportsträckor.
  • När bidrag ges till en investering står företaget alltid för merparten av kostnaden. Normalt ges ungefär 20 procent av investeringen i bidrag.
  • Beslut om bidrag till en investering på upp till 25 miljoner kronor fattas av länsstyrelsen, vid större belopp beslutar statliga Tillväxt­verket.
  • Det sker alltid en avräkning av det beviljade bidraget. Efter fem år behöver pengar inte betalas tillbaka om företaget läggs ned.
  • Sedan stödet betalats ut sker alltid en kontroll så att pengarna används till det de är avsedda för.
  • Det händer att beviljade bidragspengar inte utnyttjas till följd av att företaget drar ner på sin planerade investering.
Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.