Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Meningslösa jobb ger missnöjda medborgare

Alla skulle tjäna på att vi slutar hymla om vikten av ett arbete – många jobb suger faktiskt. För en av tre gör jobbet inte livet bättre och det finns samband mellan arbetets mening och tilltron till demokratin, visar en undersökning från Arena idé.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Nästan hälften av de uttråkade tjänstemännen uppgav att de höll på med samma arbetsuppgifter om och om igen under minst halva arbetstiden. Shutterstock

Hur har du det på jobbet? Den frågan ställde projektledaren David Eklind Kloo till 2 000 yrkesarbetare i en Novus-undersökning. Resultaten presenterades på onsdagen i en rapport med samma namn, som kommit till i ett samarbete mellan Arena idé och Handelsanställdas förbund.

Rapporten visar att 20 procent av de tillfrågade upplever att jobbet varken gör till eller från för deras livskvalitet. För 16 procent gör jobbet till och med livet sämre. Förutom lönen alltså. Sammantaget svarar en tredjedel att jobbet inte gör livet bättre.

– Det är anmärkningsvärt att vi inte pratar mer om hur vi upplever det vi gör på jobbet. Det talas mycket om trygghet men inget om rätten att känna att den tid och kraft man lägger ner på sitt arbete också ska kännas vettig. Den debatten är stilla avsomnad, säger David Eklind Kloo.

Orsakerna till att man vantrivs med jobbet är flera och undersökningen visar att det inte spelar så stor roll därvidlag om man är tjänsteman eller arbetare. Lika många arbetare som tjänstemän uppgav till exempel att de antingen hade för svåra eller på tok för lätta arbetsuppgifter.

– Rätten till kompetensutveckling borde också handla om att det ska vara en rättighet att den kompetens man har tas tillvara och inte slösas bort.

Lika många arbetare som tjänstemän svarade att de utförde meningslösa arbetsuppgifter bara för att någon annan bestämt det. 42 procent av de misströstande tjänstemännen uppgav att de harvade med samma arbetsuppgifter om och om igen under halva arbetstiden eller mer.

De uttråkade och understimulerade var överrepresenterade bland de som svarar att de känner sig åsidosatta i samhällets utveckling. De som vantrivs med jobbet känner också i högre grad att det inte går att lita på folk och att landets demokrati inte fungerar på ett sätt som gör att folkets vilja styr.

– Vi kan inte visa ett orsakssamband men det finns ett tydligt samband. Vi måste börja prata om arbetets innehåll och facken behöver utveckla strategier för hur folk ska utvecklas i sitt arbete och komma till sin rätt på jobbet, säger David Eklind Kloo.

Trista arbetsuppgifter kanske är ett nödvändigt ont, menar David Eklind Kloo, men vi behöver fundera på hur de enformiga arbetsuppgifterna fördelas. Det är dessutom stor skillnad mellan att göra något trist som faktiskt gör nytta och göra något trist som bara är dumt och bortkastad tid.

– Vi måste skala bort de trista arbetsuppgifterna som inte gör nytta och involvera anställda så de får större inflytande i vad de gör. Stimulans bidrar till mer engagerade, produktiva och lojala medarbetare, vilket alla parter tjänar på. Att jobbet ska vara intressant är minst lika viktigt som att det ska vara tryggt, säger David Eklind Kloo.

Bild på David Eklind Kloo: Arena idé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

55 uppsagda tjänstemän – varje dag

Nästan 20 000 privatanställda tjänstemän förlorade jobbet förra året – det motsvarar 55 uppsagda varje dag.
– Utvecklingen fortsätter troligen på samma sätt under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.
Publicerad 15 januari 2025, kl 13:03
Uppsagda tjänstemän. Till vänster ett tomt skrivbord med en dator på, till höger en man som packar sina saker i en flyttlåda.
Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024. Handeln och byggbranschen drabbades hårdast, enligt TRR:s vd Johan Lagerhäll. Utvecklingen väntas fortsätta under första halvåret 2025. Foto: Colourbox.

Handeln och byggbranschen är mest utsatt. Under 2024 sades 19 890 privatanställda tjänstemän upp, en ökning med cirka 4000 personer jämfört med 2023. Det visar ny statistik från Trygghetsrådet, TRR. 

– Framför allt handeln brukar drabbas i en konjunkturförsämring, säger TRR:s vd Johan Lagerhäll.

Johan Lagerhäll, TRR.
Johan Lagerhäll, TRR.

Det betyder att det totala antalet uppsagda tjänstemän i privat sektor nu är på den högsta nivån på fem år. 

Efter pandemin hade de privatanställda tjänstemännens arbetsmarknad en positiv utveckling både 2021 och 2022. Men sommaren 2023 vände den nedåt.

Hur ser den närmaste framtiden ut?

– Den bästa bedömning vi kan göra är att det kommer fortsätta som under 2024, åtminstone under första halvåret 2025, säger Johan Lagerhäll.

Snabb återanställning för uppsagda tjänstemän

Samtidigt framhåller TRR att statistiken även ger en del positiva besked – till exempel att det i genomsnitt endast tar sex månader från uppsägning till nytt jobb. 95 procent av de uppsagda får nytt jobb, startar eget eller börjar studera.

– Det här är människor med lång yrkeserfarenhet och bra utbildning. De är attraktiva för andra arbetsgivare.

Att starta eget eller studera blir väl ett påtvingat alternativ för många? Målar inte TRR upp en ljusare bild än den verklighet den som förlorat jobbet möter?

– Av de 95 procent av de uppsagda tjänstemännen som fick en positiv lösning under året var det 8 procent som började studera och 7 procent som startade eget. Alla de övriga fick nytt jobb.

Sedan ett drygt år tillbaka har TRR ett utökat uppdrag att erbjuda privatanställda tjänstemän en möjlighet att bygga på sin kompetens under pågående anställning. Johan Lagerhäll understryker att det inte har med omedelbara hot om uppsägning att göra, utan snarare om att stå väl rustad om ett sådan situation skulle uppstå. 

– Vi har en hel del arbete framför oss för att göra den här möjligheten mer känd. Tillsammans med parterna försöker vi skaffa oss en ännu bättre bild av vilka kunskaper tjänstemännen behöver fylla på med.

Han tar AI som exempel. 

– Alla behöver lära sig mer om AI. Men vi behöver bli mer precisa om vad vi menar med begrepp som AI eller hållbarhet. Vilken kompetens är det som behövs i varje enskild yrkesroll, säger Johan Lagerhäll.

Text: Torbjörn Tenfält.

Nästan 20 000 tjänstemän förlorade jobbet under 2024

  • Totalt 19 890 uppsagda tjänstemän sökte stöd hos TRR under 2024
  • 12 504 tjänstemän har under året fått nytt arbete, börjat studera eller startat eget.
  • Genomsnittstiden för att hitta en ny sysselsättning var 181 dagar
  • 95 procent av tjänstemännen har fått en positiv lösning under året - av dessa gick 67 procent vidare till en tillsvidareanställning. 18 procent fick en tidsbegränsad anställning. 8 procent började studera och 7 procent startade eget
  • Branschen handel & försäljning har sagt upp flest – 17 procent. Därefter kommer bygg/anläggning/fastighet – 10 procent, och därefter teknikkonsulter – 9 procent.

Källa: TRR