Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Meningslösa jobb ger missnöjda medborgare

Alla skulle tjäna på att vi slutar hymla om vikten av ett arbete – många jobb suger faktiskt. För en av tre gör jobbet inte livet bättre och det finns samband mellan arbetets mening och tilltron till demokratin, visar en undersökning från Arena idé.
Johanna Rovira Publicerad 21 oktober 2020, kl 16:28
Shutterstock
Nästan hälften av de uttråkade tjänstemännen uppgav att de höll på med samma arbetsuppgifter om och om igen under minst halva arbetstiden. Shutterstock

Hur har du det på jobbet? Den frågan ställde projektledaren David Eklind Kloo till 2 000 yrkesarbetare i en Novus-undersökning. Resultaten presenterades på onsdagen i en rapport med samma namn, som kommit till i ett samarbete mellan Arena idé och Handelsanställdas förbund.

Rapporten visar att 20 procent av de tillfrågade upplever att jobbet varken gör till eller från för deras livskvalitet. För 16 procent gör jobbet till och med livet sämre. Förutom lönen alltså. Sammantaget svarar en tredjedel att jobbet inte gör livet bättre.

– Det är anmärkningsvärt att vi inte pratar mer om hur vi upplever det vi gör på jobbet. Det talas mycket om trygghet men inget om rätten att känna att den tid och kraft man lägger ner på sitt arbete också ska kännas vettig. Den debatten är stilla avsomnad, säger David Eklind Kloo.

Orsakerna till att man vantrivs med jobbet är flera och undersökningen visar att det inte spelar så stor roll därvidlag om man är tjänsteman eller arbetare. Lika många arbetare som tjänstemän uppgav till exempel att de antingen hade för svåra eller på tok för lätta arbetsuppgifter.

– Rätten till kompetensutveckling borde också handla om att det ska vara en rättighet att den kompetens man har tas tillvara och inte slösas bort.

Lika många arbetare som tjänstemän svarade att de utförde meningslösa arbetsuppgifter bara för att någon annan bestämt det. 42 procent av de misströstande tjänstemännen uppgav att de harvade med samma arbetsuppgifter om och om igen under halva arbetstiden eller mer.

De uttråkade och understimulerade var överrepresenterade bland de som svarar att de känner sig åsidosatta i samhällets utveckling. De som vantrivs med jobbet känner också i högre grad att det inte går att lita på folk och att landets demokrati inte fungerar på ett sätt som gör att folkets vilja styr.

– Vi kan inte visa ett orsakssamband men det finns ett tydligt samband. Vi måste börja prata om arbetets innehåll och facken behöver utveckla strategier för hur folk ska utvecklas i sitt arbete och komma till sin rätt på jobbet, säger David Eklind Kloo.

Trista arbetsuppgifter kanske är ett nödvändigt ont, menar David Eklind Kloo, men vi behöver fundera på hur de enformiga arbetsuppgifterna fördelas. Det är dessutom stor skillnad mellan att göra något trist som faktiskt gör nytta och göra något trist som bara är dumt och bortkastad tid.

– Vi måste skala bort de trista arbetsuppgifterna som inte gör nytta och involvera anställda så de får större inflytande i vad de gör. Stimulans bidrar till mer engagerade, produktiva och lojala medarbetare, vilket alla parter tjänar på. Att jobbet ska vara intressant är minst lika viktigt som att det ska vara tryggt, säger David Eklind Kloo.

Bild på David Eklind Kloo: Arena idé

Arbetsmarknad

Hennes jobb – skapa ditt fredagsmys

Hon är hemkunskapsläraren som blev mamma till sourcream & onion och många andra chipssmaker. Möt Inger Gustafsson, som trots 30 år som produktutvecklare inte tröttnat på snacks.
Ola Rennstam Publicerad 12 april 2024, kl 06:01
produktutvecklaren Inger Gustafsson på Estrella arbetar med att ta fram nya smaker.
I labbet tar produktutvecklaren Inger Gustafsson fram de chipssmaker som ska lanseras första kvartalet 2025. Under arbetet väger hon upp en exakt mängd kryddor och blandar i en påse med osaltade chips – och smakar sig fram.  Foto: Nicke Messo

Hur hamnade du på Estrella?

 – Jag är utbildad hemkunskapslärare och har alltid haft ett stort intresse för matlagning och smak. Det kan vara svårt att tänka sig nu, men 1987 var det ont om lärarjobb och jag sökte säkert 50 tjänster innan jag såg en annons där Estrella sökte en produktutvecklare. Jag har kvar samma tjänst, men uppgifterna har ändrat sig mycket sedan dess.

Vad är det bästa med ditt jobb?

– Att jag får vara kreativ och innovativ. Jag känner verkligen att man litar på min kunskap. Vi är tre produktutvecklare i Göteborg och tre på vårt bolag i Norge, det är verkligen ett samarbete.

Hur får ni fram en ny smak?

– Vi börjar med att ta fram ett antal olika smakinriktningar för den produkt som ska lanseras ett år senare. Vi inspireras av allt från trender i krogvärlden till önskemål från våra kunder. I samarbete med våra leverantörer tar vi sedan fram kryddblandningar som vi testar, justerar och diskuterar oss fram till några smaker som vi är nöjda med. Det blir mycket smakande! Till slut får en panel med konsumenter tycka till.

Vilken är den största utmaningen?

– Att skapa balans. Du vill få till en bra start som gör smaken spännande, den ska vara saftig och ha en fyllighet och på slutet ge en ”lagom” eftersmak som inte dör av för snabbt. Man ska inte bli mätt på smaken efter tre chips.

Vilken smak är du mest stolt över?

– Jag var med och tog fram sourcream & onion på 80-talet som spred sig över hela Europa. Våra säljare hade hittat en variant i USA, men den var ganska smörig. Vi sökte något som kunde passa här och när jag lade till mer gräddfil gifte sig syran och löken. Det blev en omedelbar succé, vi nådde personer som aldrig brukade äta chips.

Har du gjort några mindre lyckade produkter?

– Smak är subjektivt och det är inte alltid mina favoriter som lanseras. Ibland har vi satsat på ”snackisar” som smak av varma mackor och äpplepaj. Ärligt talat tyckte jag chipsen med hamburgarsmak var ”så där”.

Äter du mycket chips på fritiden?

– Det kan bli lite mycket av det på jobbet så jag äter mer jordnötsringar och nötter hemma. Men det är en viktig del i jobbet att exempelvis testa konkurrenternas sortiment.

Hur ser du på hälsoaspekten med snacks?

– Man ska äta allt med måtta, men jag tycker att chips har oförtjänt dåligt rykte. De innehåller vitaminer, vegetabiliska fetter, fibrer och proteiner.

5 saker du inte visste om chipstilverkning

  1. Under 2023 konsumerade svenska folket 266 911 120 påsar snacks. Den genomsnittliga svensken äter cirka 5,8 kilo per år, nionde högst i Europa.
     
  2. Vid Estrellas fabrik i Angered utanför Göteborg tillverkas årligen strax under 24 000 ton snacks. Här finns också huvudkontor och produktutveckling.
     
  3. Det går åt nära fyra kilo potatis till ett kilo chips. Rå potatis innehåller en stor del vatten som ångas bort under tillverkningsprocessen.
     
  4. Estrellas grundare Folke Andersson har en arena uppkallad efter sig i Ecuador: Estadio Folke Anderson, som rymmer 14 000 människor.
     
  5. 22 minuter. Så lång tid tar det för potatisen att förvandlas till ett färdigt chips i fabriken. Knölen sorteras, tvättas och skivas innan den friteras i 175 gradig olja. Därefter åker chipsen genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt.
Estrellas fabrik i Angered.
Efter att chipsen friterats i 175 gradig olja åker de genom en stor trumma som fördelar kryddblandningen jämnt. Foto: Nicke Messo

ESTRELLA

  • 267 anställda, från 20 olika länder. De flesta arbetar vid anläggningen i Angered utanför Göteborg.
  • Bolaget grundades 1946 av Folke Andersson. De första åren importerades bananer från Sydamerika. Produktion av chips och popcorn inleddes 1957.
  • Unionenklubben på Estrella har 77 medlemmar.