Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Meningslösa jobb ger missnöjda medborgare

Alla skulle tjäna på att vi slutar hymla om vikten av ett arbete – många jobb suger faktiskt. För en av tre gör jobbet inte livet bättre och det finns samband mellan arbetets mening och tilltron till demokratin, visar en undersökning från Arena idé.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Nästan hälften av de uttråkade tjänstemännen uppgav att de höll på med samma arbetsuppgifter om och om igen under minst halva arbetstiden. Shutterstock

Hur har du det på jobbet? Den frågan ställde projektledaren David Eklind Kloo till 2 000 yrkesarbetare i en Novus-undersökning. Resultaten presenterades på onsdagen i en rapport med samma namn, som kommit till i ett samarbete mellan Arena idé och Handelsanställdas förbund.

Rapporten visar att 20 procent av de tillfrågade upplever att jobbet varken gör till eller från för deras livskvalitet. För 16 procent gör jobbet till och med livet sämre. Förutom lönen alltså. Sammantaget svarar en tredjedel att jobbet inte gör livet bättre.

– Det är anmärkningsvärt att vi inte pratar mer om hur vi upplever det vi gör på jobbet. Det talas mycket om trygghet men inget om rätten att känna att den tid och kraft man lägger ner på sitt arbete också ska kännas vettig. Den debatten är stilla avsomnad, säger David Eklind Kloo.

Orsakerna till att man vantrivs med jobbet är flera och undersökningen visar att det inte spelar så stor roll därvidlag om man är tjänsteman eller arbetare. Lika många arbetare som tjänstemän uppgav till exempel att de antingen hade för svåra eller på tok för lätta arbetsuppgifter.

– Rätten till kompetensutveckling borde också handla om att det ska vara en rättighet att den kompetens man har tas tillvara och inte slösas bort.

Lika många arbetare som tjänstemän svarade att de utförde meningslösa arbetsuppgifter bara för att någon annan bestämt det. 42 procent av de misströstande tjänstemännen uppgav att de harvade med samma arbetsuppgifter om och om igen under halva arbetstiden eller mer.

De uttråkade och understimulerade var överrepresenterade bland de som svarar att de känner sig åsidosatta i samhällets utveckling. De som vantrivs med jobbet känner också i högre grad att det inte går att lita på folk och att landets demokrati inte fungerar på ett sätt som gör att folkets vilja styr.

– Vi kan inte visa ett orsakssamband men det finns ett tydligt samband. Vi måste börja prata om arbetets innehåll och facken behöver utveckla strategier för hur folk ska utvecklas i sitt arbete och komma till sin rätt på jobbet, säger David Eklind Kloo.

Trista arbetsuppgifter kanske är ett nödvändigt ont, menar David Eklind Kloo, men vi behöver fundera på hur de enformiga arbetsuppgifterna fördelas. Det är dessutom stor skillnad mellan att göra något trist som faktiskt gör nytta och göra något trist som bara är dumt och bortkastad tid.

– Vi måste skala bort de trista arbetsuppgifterna som inte gör nytta och involvera anställda så de får större inflytande i vad de gör. Stimulans bidrar till mer engagerade, produktiva och lojala medarbetare, vilket alla parter tjänar på. Att jobbet ska vara intressant är minst lika viktigt som att det ska vara tryggt, säger David Eklind Kloo.

Bild på David Eklind Kloo: Arena idé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.