Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Mbl - så funkar lagen

När viktigare förändringar är på gång måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Att inte göra det kan bli dyrt.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Enligt medbestämmandelagen, mbl, ska viktigare förändringar (som större investeringar och besparingar) förhandlas med facket. Colourbox

Vad är mbl?

Medbestämmandelagen, mbl, är en av arbetslivets viktigaste lagar. Den innehåller regler om när en arbetsgivare måste förhandla med anställda, definierar vad ett kollektivavtal är och vad som händer när det blir konflikt. I lagen står också att arbetstagare och arbetsgivare har föreningsrätt. Syftet med lagen är ökad delaktighet och ökat inflytande.

När måste man förhandla?

Skyldigheten gäller vid viktigare förändringar av verksamheten, arbets- eller anställningsförhållanden. Arbetsgivaren ska kalla till förhandlingen i god tid innan beslut. Om parterna inte kommer överens kan facket begära att frågan avgörs i en central förhandling. Skyldigheten att förhandla är begränsad om det saknas kollektivavtal. Men även då måste uppsägning på grund av arbetsbrist och verksamhetsövergång förhandlas.

Vad är en ”viktigare förändring”?

Frågor där arbetsgivaren bör räkna med att facket vill ha något att säga till om. Till exempel större investeringar, ändringar av lokalerna, chefstillsättningar, besparingar eller utvidgning av verksamheten. Även outsourcing, anlitande av entreprenörer, permitteringar och ändring av förmåner kan räknas dit.

Undantag vid akut läge

Om det finns synnerliga skäl för ett snabbt beslut får arbetsgivaren skjuta upp förhandlingen. Till exempel om säkerheten på arbetsplatsen är i fara eller vid en brådskande affärstransaktion.

Facket kan begära förhandling

Även ett fackförbund kan begära förhandling enligt mbl. Förutsättningen är att det finns kollektivavtal och att frågan gäller en av förbundets medlemmar.

Källa: Unionen, Medlingsinstitutet, lagen.nu

1 miljard i skadestånd på ABB

En miljard kronor. Så mycket krävde fackförbunden på ABB av sin arbetsgivare för brott mot mbl. Anledningen var att företaget inte förhandlade försäljningen av en division inom koncernen. Parterna nådde så småningom en förlikning – skadeståndssumman är inte offentlig. Så höga krav är ovanliga. När Arbetsdomstolen dömer en arbetsgivare för brott mot mbl ligger det allmänna skadeståndet oftast någonstans mellan 20 000 och 100 000 kronor.

Läs mer: Konflikten på ABB löst

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.