Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Måste ha bidragen om vi ska överleva"

Att vi som skattebetalare ska bidra med pengar till företag i glesbygden har varit omdiskuterat. Men många som Kollega talat med hävdar att det är det enda sättet att få hela Sverige att leva.
Anita Täpp Publicerad
Tommy Andersson
Unionenklubbens ordförande Anne-Lie Sellkvist, HR-assistenten Richard Stålhandske och Johan Claesson i Sykes kundsupport är övertygade om att callcentret finns i Sveg tack vare de statliga bidragen på 39 miljoner kronor som betalats ut till företaget. Tommy Andersson

– Det har ju varit en debatt om de närande och tärande delarna av Sverige där det har funnits attityder som att vi alla skulle vara bidragstagare i landsorten. Men man måste faktiskt se det här i stort, säger centerpartisten Anders Häggkvist, kommunpolitiker i Härjedalen.

– De produkter som kommer från glesbygden, som energi och mat är ju nödvändiga för hela Sverige, vi kan inte leva på det administrativa i Stockholm. Om vi ska överleva måste vi ha de här bidragen som betyder mycket för att få i gång stora investeringar och företag som stannar kvar. Dessutom ger de många pluseffekter för andra småföretag.

Bidragen är ofta helt avgörande vid en investering.

Kommunens näringslivschef Ville Welin har samma uppfattning.
– Bidragen är drivkraften i all utveckling här uppe och skapar framtidshopp, säger han och förklarar att när företagarna inom fjällturismen, som är Härjedalens viktigaste inkomstkälla, med hjälp av bidragen kan investera i nya liftar och turistboenden så skapar det viktiga ringar på vattnet. För om man man har en bra fjällanläggning så kommer också fler besökare vilket inte bara leder till fler arbetstillfällen på fjället utan också till att man vågar investera i mer bostadsbyggande, öppna skidskolor liksom att Härjedalens matbutiker och andra affärer får fler kunder, vilket skapar ännu fler jobb.

– Utan de här stöden hade utvecklingen inte alls sett ut som den gjort de senaste åren. Bidragen är ofta helt avgörande vid en investering. Företagarna klarar inte de sista procenten på egen hand, och man gör inga jättevinster, men då får man ändå ihop kalkylen.

Företag i Härjedalen har fått bidrag med nästan exakt en halv miljard kronor mellan 2004 och 2013. Därmed är man den kommun som fått mest under den perioden när sammanlagt nära 11,2 miljarder betalats ut i stöd till företag i glesbygden.
Den största andelen av bidragen går till företag i Norrland, men ges också till företag i vissa delar av Dalarna, Gävleborg, Värmland, Småland och Västra Götaland.

Hur många jobb själva bidraget resulterar i är svårt att säga eftersom stödet ingår i en större investering där företaget står för den huvudsakliga kostnaden och där investeringen ibland sannolikt skulle ha gjorts även utan bidrag.

Men enligt en rapport från Tillväxtverket, som gäller de bidrag som beviljades under 2012, beräknades företagsstöden ge totalt 3 774 nya arbetstillfällen. Den genomsnittliga kostnaden för varje arbetstillfälle var då 220 000 kronor.
Till detta kommer också bidrag som kan sägas i första hand vara till för att stödja de jobb som redan finns. Ett sådant är transportbidraget som ska kompensera för de extra kostnader som företag i gles­bygden har på grund av långa transportavstånd. Under 2012 gick denna typ av statligt stöd till arbetsplatser med sammanlagt nära 30 000 anställda, främst i Norrland.

I Härjedalen har en stor del av företagsstödet under det senaste decenniet gått till företagen inom fjäll­turismen men också till industrier och andra företag. De vi talat med är övertygade om att stödet har bidragit till att hålla nere arbetslöshetssifforna som nu länge har legat under riksgenomsnittet.

– Det har ändrats oerhört mycket här i Härjedalen under de senaste tio, tolv åren. Innan dess steg arbetslösheten mycket mer än den gör i dag efter turistsäsongen. Tack vare de stora investeringar som har gjorts inom fjällturismen och de kringeffekter det har så är det nu mycket byggande, reparationer, storstädning av stugor och annat under resten av året, säger Ville Welin.

Visst har vi också råkat ut för oseriösa arbetsgivare...

Också Örjan Berglund, chef på näringslivsenheten på länsstyrelsen i Jämtland, anser att företagsstödet är oerhört viktigt för glesbygden. Inte minst på grund av ”brister i den finansiella infrastrukturen” som han säger.

– Bankerna är inte helt spelbara när det gäller vissa företagsverksamheter och man ser dessutom ett lågt säkerhetsvärde i företag ute på landsbygden vilket gör att man inte lånar ut. Då får företagarna en säkerhetsbuffert när det gäller finansieringen med hjälp av företagsstöden.

När Örjan Berglund har undersökt hur mycket investeringar bidragen i Jämtlands län har genererat under åren 2001 till 2013 har han funnit att de 1,3 miljarder kronor som staten skjutit till har resulterat i investeringar på nära 5,4 miljarder.

– Här i Jämtland är ju turismen vår basindustri och utan den här typen av bidrag hade inte utvecklingen i branschen alls varit på den nivå som den är i dag. Visst hade det kunnat bli en del investeringar ändå, men jag vet att många inte hade blivit av då, särskilt när det har handlat om stora investeringsbelopp.

Det tycks också som nästan alla de bidrags­tagande företag överlever och fortsätter sin verksamhet i glesbygden, åtminstone i fem år sedan bidraget beviljats, enligt uppgift från tjänstemän på ett par av länsstyrelserna i Norrland som Kollega har talat med. Det är också näringslivschefen Ville Welins uppfattning.

– Visst händer det att man inte stannar och visst har vi också råkat ut för oseriösa arbetsgivare, men det är ett fåtal, säger han.

Om man ska döma utifrån situationen i Härjedalen så tycks också de flesta av de bidragstagande företagen ha schysta villkor för sina anställda. Enligt en ombudsman på Unionens regionkontor i Jämtland har alla företag som fått företagsstöd under det senaste decenniet kollektivavtal. Det behöver inte betyda att allt är frid och fröjd men enligt ombudsmannen har ingen allvarlig konflikt uppstått på något av de aktuella företagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.