Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Varför kartlägga löner?

Fakta: kvinnliga tjänstemän tjänar i genomsnitt 9 300 kronor mindre än sina manliga kollegor. Men mer än vart fjärde företag struntar i att jämföra löner, trots att det är ett lagkrav.
Kollega reder ut: Varför ska man ha lönekartläggningar?
Anita Täpp Publicerad
Bertil Enevåg Ericson /TT
15.52 manifestation på Sergels Torg i Stockholm på onsdagen mot löneskillnaden mellan kvinnor och män. Klockslaget 15.52 syftar på att löneskillnaden mellan män och kvinnor gör att kvinnor efter detta klockslag jobbar 'gratis' en åtta till fem arbetsdag (baserat på en löneskillnad på 14,1 procent). Bertil Enevåg Ericson /TT

1. Varför ska man ha lönekartläggningar?
Ännu finns en oförklarad löneskillnad mellan män och kvinnor. När faktorer som yrke, utbildning, ålder och arbetstid räknats bort var den enligt den senaste statistiken för 2012, från Medlingsinstitutet, 6,1 procent. Störst är den bland privatanställda tjänstemän där löneklyftan är 9,6 procent. Med hjälp av en lönekartläggning synliggör man de osakliga löneskillnader som kan finnas på en arbetsplats – även bland män – och korrigerar dem.

2. Hur ser reglerna ut?
Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare göra en lönekartläggning och analys minst vart tredje år. Finns minst 25 anställda ska det också upprättas en handlings-plan för jämställda löner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och för-hindra osakliga löneskillnader eller anställningsvillkor som har direkt eller indirekt samband med kön. Finns det löne-skillnader mellan kvinnor och män med lika eller likvärdiga arbeten ska dessa förklaras med sakliga skäl. Om det inte finns några sakliga skäl ska lönerna justeras. Finns det  en fackklubb eller ett arbetsplatsombud på jobbet ska dessa vara med och göra kartläggningen. Behöver justeringar göras ska det ske inom tre år.

3. Hur många kartläggningar görs varje år?
Enligt Unionens senaste undersökning struntar sju av tio arbetsgivare i att göra en årlig lönekartläggning.

4. Vad händer om ingen kartläggning görs?
Om en arbetsgivare bryter mot lagen genom att inte göra någon kartläggning kan både diskrimineringsombudsmannen (DO) och facket dra arbetsgivaren inför Nämnden mot diskriminering, som är en domstolsliknande myndighet. Om man kommer fram till att arbetsgivaren bryter mot lagen är påföljden vitesföreläggande, hot om böter.

5. Vad gör jag om ingen löne-kartläggning görs hos mig?
Prata med någon förtroendevald på jobbet och fråga varför man inte ligger på arbetsgivaren om en lönekartlägg-ning. Om det inte finns någon förtroendevald, vänd dig till Unionens regionkontor i stället. I slutänden kan Unionen påkalla en central förhandling med arbetsgivaren. Om denne ändå inte gör någon kartläggning kan förbundet dra arbetsgivaren inför Nämnden mot diskriminering.

unionen.se och do.se kan du läsa mer om lönekartläggningar.

Vanliga motargument:

  • Det är jobbigt och tar lång tid. Ja, första gången kan det vara så, men all erfarenhet visar att när arbetet bedrivs kontinuerligt och systematiskt så blir det mindre krångligt.
  • Det kostar mycket. Enligt en sammanställning som Statskontoret gjorde 2011 kostar det i genomsnitt sju kronor per anställd att uppfylla lagens krav på lönekartläggning, analys och handlingsplan.
  • Det leder ingen vart. Enligt en granskning som DO gjorde av 470 arbetsgivares handlingsplaner för jämställda löner efter en löne-kartläggning 2013 kommer cirka 4 500 arbetstagare, varav minst 75 procent är kvinnor, att få sina löner justerade för ett belopp motsvarande sammanlagt 6,7 miljoner kronor varje månad.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.