Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Vågar du förhandla bort övertiden?
Högre lön och en extra semestervecka mot att förhandla bort övertidsersättningen. Det kan låta frestande men den som jobbar över ett par timmar i veckan riskerar att förlora tusenlappar.
När lönar det sig?
- Innan du bestämmer dig bör du räkna på hur många timmar övertid du förväntas arbeta under ett år. Jämför övertidsersättningen med arbetsgivarens erbjudande om högre lön och fler semesterdagar. Vad är egentligen mest värt för dig?
Enligt Unionens räkneexempel lönar det sig inte ekonomiskt för dem som jobbar över mycket. För den som tjänar 35 000 kronor och arbetar 100 timmars övertid per år är fem extra semesterdagar värt 9 450 kronor medan övertidsersättningen skulle ha uppgått till 37 080 kronor.
Går det att säga upp avtalet?
- Överenskommelsen kan gälla ett semesterår eller tills vidare men kan då sägas upp. Inom de flesta avtalsområden finns möjlighet för arbetsgivare och arbetstagare att ändra villkoren i överenskommelsen. Se till att överenskommelsen är skriftlig.
Risker?
- Risk för ökat övertidsarbete. Kan vara ekonomiskt ofördelaktigt. Svårt att jämföra lön vid lönekartläggningar.
Större frihet?
- Pengar är inte allt. En del upplever att de extra semesterdagarna ger en större frihet och är värt mer än den övertidsersättning de eventuellt går miste om.
Enligt Unionen minskar övertidsarbetet ofta efter att övertidsersättningen förhandlats bort. Incitamentet för att jobba över minskar om man inte får betalt.
Grupptryck
- På en del arbetsplatser förväntar sig arbetsgivaren att man ska gå med på att förhandla bort övertidsersättningen. Det kan vara svårt att stå emot ensam – ta hjälp av Unionen.
Det gränslösa arbetslivet…
- Om du förväntas vara tillgänglig på telefon under din semester bör du fundera en extra gång om extra semesterdagar verkligen gynnar dig.
Semesterns värde
Vad är fem semesterdagar värda jämfört med övertid på 100 timmar per år eller två timmar i veckan?
Vid en lön på 20 000 kr/mån:
Övertidsersättning: 21 192 kr
5 semesterdagar per år: 5 400 kr
Skillnad: 15 792 kr
Vid en lön på 30 000 kr/mån:
Övertidsersättning: 31 788 kr
5 semesterdagar per år: 8 100 kr
Skillnad: 23 688 kr
Vid en lön på 35 000 kr/mån:
Övertidsersättning per år: 37 080 kr
5 semesterdagar: 9 450 kr
Skillnad: 27 630 kr
Unionen
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
