Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Ta hjälp av facket för att få rätt lön

Att nyanställda gör upp om för låga löner är ett problem i många företag.
Niklas Hallstedt Publicerad

Jag erbjöds jobbet och när arbetsgivaren föreslog en lön på 20 000 kronor i månaden funderade jag inte särskilt länge. Tidigare hade jag tjänat 18 200.

När det så småningom var dags för den årliga löneöversynen insåg jag att 20 000 inte var någon drömlön. Kollegorna med samma arbetsuppgifter hade 5 000-6 000 mer.

Jag var blåst och hade gärna struntat i alltsammans, särskilt som arbetsgivaren slog ut med händerna och förklarade att det var överspelat.

Men mina arbetskamrater ville annorlunda. Det slutade med att de avstod en stor del av sin löneökning både det och det följande året för att höja min lön.

Det här utspelade sig för några år sedan och på liknande sätt går det fortfarande till på många företag. Men det är inte något stort problem överallt.

Per-Olof Berg, ombudsman i Sundsvall, påpekar att det stora problemet är att vissa företag i telekombranschen konsekvent använder lägstlönerna som lön åt nyanställda, vilket inte är avsikten med avtalet. Däremot är det inte lika vanligt att företag ger låga ingångslöner till högre utbildade.

- Det törs man inte, inte där man ställer högre krav på kompetens.

Tjänstemännens löner ska sättas individuellt och differentierat. Det gör att fackets möjlighet att kontrollera vad arbetsgivarna erbjuder är begränsade.

Att ingångslönen är rätt har stor betydelse. Får nyanställda bra betalt kan det driva upp de andras löner, och vice versa: får de dåligt betalt kan det hämma löneutvecklingen för övriga. Visserligen finns exempel på hur det uppstått missämja när nyanställda fått bättre betalt än andra som varit på företaget längre tid, men på sikt tjänar sannolikt de flesta på det.

Det förekommer att klubbar får kolla att ingångslönen är okej innan anställningen är klar, men det tillhör inte vanligheterna. På vissa företag finns också mallar som anger vilket lönespann nyutexaminerade ska hamna i beroende på utbildning, och på andra har man vägt in tidigare yrkeserfarenheter för att bestämma ingångslön.

Oftast är fackets enda möjlighet att påverka lönen om den blivande medarbetaren själv hör av sig och vill ha reda på löneläget inför en anställningsintervju. Klubben på företaget kan enkelt berätta ungefär på vilken nivå lönen bör ligga för en nyanställd. Finns ingen klubb är det knepigare. Då kan ombudsmän titta på lönestatistiken för branschen, med hänsyn tagen till befattning och ålder.

- Det finns de som inte tar kontakt och rådgör med oss innan de tar jobbet. Först när det gått något år märker de att de ligger mycket lägre än andra. Med procentuella lönepåslag kommer de aldrig att komma i kapp, säger Birgitta Nyström, ombudsman i Dalarna, som varnar för att lita alltför mycket på arbetsgivaren om denne lockar med lönehöjningar senare under anställningen.

- Han kanske säger att han ska se över din lön efter ett halvår. När det gått ett halvår och du undrar vad som hänt kan han säga att han har sett över lönen, men att det inte ska vara något mer för dig. Gå inte i den fällan. Se till att vara överens om hur mycket lönen ska höjas i så fall.

(Siftidningen nr 1-2007)

Fakta

Att tänka på när du ska diskutera lönen:

- Ofta finns ingen anledning att ange löneanspråk redan när du söker jobbet. Be att få återkomma.

- Säg inte ja direkt om arbetsgivaren ger dig ett bud. Se till att få betänketid.

- Finns det klubb på företaget bör du kontakta den. I annat fall pratar du med avdelningen. Ombudsmännen kan ge råd om lönen utifrån bransch och ålder.

- En möjlighet är att ringa upp den som haft jobbet tidigare.

- Prata med andra med liknande arbetsuppgifter. Tänk på att bransch och ort kan ha betydelse för lönen.

- Ta reda på om du kommer att vara med i företagets nästa löneöversyn. I annat fall finns anledning att begära högre ingångslön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högre lön får svenska ingenjörer att välja Danmark

Årslönen för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre än i Sverige – efter skatt. När allt fler väljer att pendla över sundet dräneras Sydsverige på viktig kompetens. Malmöbon Andre Bugge är en av dem som valt att jobba i Köpenhamn.
Ola Rennstam Publicerad 20 januari 2025, kl 06:03
André Bugge kliver på ett Öresundståg.
Ingenjören André Bugge är en av allt fler högutbildade skåningar som pendlar över Öresund. Han tjänar 17 000 kronor mer i månaden - efter skatt - jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Foto: Emil Malmborg

Det är snart 25 år sedan Öresundsbron invigdes och sedan dess har pendlandet över sundet blivit en självklar del i regionens arbetsliv. Politikernas vision om en och samma arbetsmarknad i Öresundsregionen har ännu inte uppnåtts, men tanken att jobba i grannlandet är något som tilltalar allt fler. I dag pendlar drygt 18 000 personer dagligen över bron, enligt Öresundsinstitutet. De allra flesta av dem bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Förklaringarna är flera. En stark dansk krona, förenklade regler och ett högre löneläge i Köpenhamn har gjort det värt mödan med en tidskrävande och dyr pendling.

En liten del pendlare är danskar som valt att bosätta sig i Malmöområdet på grund lägre bostadspriser, men de allra flesta är svenskar som vill ta del av den heta arbetsmarknaden på den danska sidan.

17 000 kronor mer i månaden – efter skatt

En av dem är civilingenjören André Bugge, som har jobbat tio år på ett dotterbolag till den danska biomedicinjätten Novo Nordisk.

– Uppskattningsvis tjänar jag 17 000 kronor mer i månaden efter skatt jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Jag har övervägt att byta jobb i omgångar, men har inte kunnat motivera att gå ner så mycket lön och bli av alla andra förmåner, säger han.

Förutom den högre lönen kan han äta lunch på sin arbetsplats för 27 kronor per dag, en kostnad som möjliggörs av förmånliga skatteregler för danska företag. En annan fördel är att han omfattas av dubbla välfärdssystem. Av praktiska skäl har han sin tandläkare i Köpenhamn och kan vid behov även söka vård där.

André Bugge ser inga nackdelar med upplägget, mer än att han själv måste betala in sociala avgifter, vilket är cirka 8 procent av hans bruttolön.

Han bor nära tågstationen i Hyllie och tycker att pendlingen på en och en halv timme för det mesta fungerar smidigt.

– Jag stortrivs med mitt jobb och ser ingen anledning att byta. Klart att det kan vara besvärligt ibland när tågtrafiken strular, nu när jag har ett litet barn vill jag komma hem fort, säger han.

Pendlande ingenjörer har fördubblats

Att högutbildade personer som André Bugge söker sig bort från svensk arbetsmarknad blir allt vanligare. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer pendlar dubbelt så många ingenjörer över sundet i dag som för tio år sedan.

Årslönerna för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre efter skatt än i Sverige, enligt fackets rapport.

Men utvecklingen oroar. Den svaga svenska kronan och de högre lönerna i Danmark ger en dubbelsmocka mot kompetensförsörjningen i Sydsverige. Unionen får signaler om att regionen drabbas av ”braindrain”, det vill säga att företag får allt svårare att hitta rätt kompetens.

Anders Sjöstrand

– Det är klart att det är oroande. Vi besökte ett stort verkstadsföretag nyligen som ska bygga en ny anläggning och de har jättesvårt att hitta ingenjörer. På sikt finns det risk att företagen här väljer att flytta utomlands och då tappar vi arbetstillfällen. Det skulle vara förödande, säger Anders Sjöstrand, vice ordförande i regionstyrelsen för Unionen sydväst.

 

Arbetsgivarna: "Ingenjörer i Sverige välbetalda"

Svenskt Näringsliv beskriver kompetensbristen som den allra viktigaste frågan för sina medlemsföretag. Men enligt Johan Dalén, regionchef för arbetsgivarorganisationen i Skåne och Blekinge, är förklaringen till kompetensbristen inte löneläget.

Johan Dalén
Foto: Ulf Börjesson

– Bristen på kompetens är en generell problematik i hela landet, men vi ser inte något strömhopp av kompetens till Danmark på grund av just löneläget. Ingenjörer i Sverige är välbetalda, säger han.

– Det är oerhört viktigt att arbetsgivare gör sig attraktiva för arbetskraften och det upplever jag att man gör. Men lönen är bara en faktor bland många. Våra företag efterlyser utbildningsinsatser för att möta det behov av ingenjörer som näringslivet redan i dag har brist på, säger han.

"Inte jätteattraktivt för mig att byta jobb"

André Bugge är 35 år och har aldrig jobbat i Sverige. I stället blev han rekryterad till Novo Nordisk Engineering direkt efter examen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Hans titel är processingenjör, vilket innebär att han utvecklar utrustning till läkemedelsbolagets olika fabriker.

I genomsnitt jobbar han tre dagar i veckan på kontoret utanför Köpenhamn och två dagar hemifrån. Att anställningstryggheten är svagare i Danmark oroar honom inte. Inte heller att den danska kronan skulle rasa i värde och radikalt sänka hans lön.

André Bugge

– Man är inte lika skyddad som under las-reglerna i Sverige, men eftersom det är mycket billigare att fastanställa i Danmark och det råder ett skriande behov av ingenjörer känns det inte det minsta otryggt för min del. Även om växelkursen skulle gå ner till den svenska kronans nivå är min lön ändå högre.

På frågan om hur länderna skiljer sig passar André Bugge på att ge en liten känga till svenska arbetsgivare.

– Om man jämför löneläget och övriga villkor som billig lunch med vad svenska företag erbjuder så framstår de som klart sämre. På de jobbintervjuer jag varit på i Sverige har arbetsgivarna bara fokuserat på vad jag ska bidra med, men inte sagt ett ord om vad de kan erbjuda mig – och då är det inte jätteattraktivt för mig att byta jobb.

Pendling till Hamburg år 2029

Även Sydsvenska handelskammaren ser att många arbetsgivare har svårt att få tag i rätt kompetens. Vice vd Per Tryding anser dock att det inte behöver vara dåligt för svensk ekonomi att allt fler väljer att jobba utomlands.

Per Tryding
Foto: Roger Nellsjö

– På kort sikt kan kompetensbristen så klart ställa till problem för enskilda företag, men på längre sikt är det i grund och botten positivt att vi har en kompetens i Sverige som är värd pengar och som utländska företag är beredda att betala för, säger han.

Handelskammaren ser ytterligare jobbmöjligheter år 2029, då Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar för trafik.

– Då kommer Malmöbor att nå Hamburg, som en är rik region, på tre timmar. Det öppnar upp en enorm arbetsmarknad för den som kan tänka sig att veckopendla, säger Per Tryding.

ÖRESUNDSREGIONEN

➧ Nordens största arbetsmarknad med 2 miljoner sysselsatta.

➧ Invånarantal: cirka 4,2 miljoner.

➧ Under 2023 pendlade 17 500 personer från Sverige till Danmark och 1 200 personer från Danmark till Sverige.

➧ 2029 öppnar Fehmarn Bältförbindelsen, då nås Hamburg på tre timmar från Malmö.

Källa: Öresundsinstitutet