Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Ta hjälp av facket för att få rätt lön

Att nyanställda gör upp om för låga löner är ett problem i många företag.
Niklas Hallstedt Publicerad

Jag erbjöds jobbet och när arbetsgivaren föreslog en lön på 20 000 kronor i månaden funderade jag inte särskilt länge. Tidigare hade jag tjänat 18 200.

När det så småningom var dags för den årliga löneöversynen insåg jag att 20 000 inte var någon drömlön. Kollegorna med samma arbetsuppgifter hade 5 000-6 000 mer.

Jag var blåst och hade gärna struntat i alltsammans, särskilt som arbetsgivaren slog ut med händerna och förklarade att det var överspelat.

Men mina arbetskamrater ville annorlunda. Det slutade med att de avstod en stor del av sin löneökning både det och det följande året för att höja min lön.

Det här utspelade sig för några år sedan och på liknande sätt går det fortfarande till på många företag. Men det är inte något stort problem överallt.

Per-Olof Berg, ombudsman i Sundsvall, påpekar att det stora problemet är att vissa företag i telekombranschen konsekvent använder lägstlönerna som lön åt nyanställda, vilket inte är avsikten med avtalet. Däremot är det inte lika vanligt att företag ger låga ingångslöner till högre utbildade.

- Det törs man inte, inte där man ställer högre krav på kompetens.

Tjänstemännens löner ska sättas individuellt och differentierat. Det gör att fackets möjlighet att kontrollera vad arbetsgivarna erbjuder är begränsade.

Att ingångslönen är rätt har stor betydelse. Får nyanställda bra betalt kan det driva upp de andras löner, och vice versa: får de dåligt betalt kan det hämma löneutvecklingen för övriga. Visserligen finns exempel på hur det uppstått missämja när nyanställda fått bättre betalt än andra som varit på företaget längre tid, men på sikt tjänar sannolikt de flesta på det.

Det förekommer att klubbar får kolla att ingångslönen är okej innan anställningen är klar, men det tillhör inte vanligheterna. På vissa företag finns också mallar som anger vilket lönespann nyutexaminerade ska hamna i beroende på utbildning, och på andra har man vägt in tidigare yrkeserfarenheter för att bestämma ingångslön.

Oftast är fackets enda möjlighet att påverka lönen om den blivande medarbetaren själv hör av sig och vill ha reda på löneläget inför en anställningsintervju. Klubben på företaget kan enkelt berätta ungefär på vilken nivå lönen bör ligga för en nyanställd. Finns ingen klubb är det knepigare. Då kan ombudsmän titta på lönestatistiken för branschen, med hänsyn tagen till befattning och ålder.

- Det finns de som inte tar kontakt och rådgör med oss innan de tar jobbet. Först när det gått något år märker de att de ligger mycket lägre än andra. Med procentuella lönepåslag kommer de aldrig att komma i kapp, säger Birgitta Nyström, ombudsman i Dalarna, som varnar för att lita alltför mycket på arbetsgivaren om denne lockar med lönehöjningar senare under anställningen.

- Han kanske säger att han ska se över din lön efter ett halvår. När det gått ett halvår och du undrar vad som hänt kan han säga att han har sett över lönen, men att det inte ska vara något mer för dig. Gå inte i den fällan. Se till att vara överens om hur mycket lönen ska höjas i så fall.

(Siftidningen nr 1-2007)

Fakta

Att tänka på när du ska diskutera lönen:

- Ofta finns ingen anledning att ange löneanspråk redan när du söker jobbet. Be att få återkomma.

- Säg inte ja direkt om arbetsgivaren ger dig ett bud. Se till att få betänketid.

- Finns det klubb på företaget bör du kontakta den. I annat fall pratar du med avdelningen. Ombudsmännen kan ge råd om lönen utifrån bransch och ålder.

- En möjlighet är att ringa upp den som haft jobbet tidigare.

- Prata med andra med liknande arbetsuppgifter. Tänk på att bransch och ort kan ha betydelse för lönen.

- Ta reda på om du kommer att vara med i företagets nästa löneöversyn. I annat fall finns anledning att begära högre ingångslön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad 15 januari 2026, kl 13:49
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

Artikeln har uppdaterats 19 januari.

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.