Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Scaniaklubben vägrar slopa individgarantin

I fjol infördes ett nytt lönesystem på Scania, gemensamt för samtliga tjänstemän. Men när företaget ville att Unionenmedlemmarna skulle frångå sin garanterade lönehöjning sa klubben nej.
Niklas Hallstedt Publicerad
Hans Runesson / TT
Personal på Scania i Oskarshamn. Hans Runesson / TT

Det lönesystem som de Scaniaanställda fick är ett så kallat processavtal. I det finns inga garanterade lönehöjningar och lönen sätts efter lönesamtal och avstämningssamtal mellan anställd och chef. Eftersom Unionens avtal inte innehöll någon individgaranti första året gick det utmärkt då.

- Företaget ville att alla tjänstemän ska behandlas lika. Vi hade en gemensam pott för alla tjänstemän, säger Håkan Thurfjell, Unionenklubbens ordförande.

Den stora fördelen med processlöneavtalen är, enligt Håkan Thurfjell, att de innebär ordentliga lönesamtal.

- Som det har varit hos oss annars har den enskilde varit tvungen att begära lönesamtal av sin chef, men i processlöneavtalet måste chefen ha lönesamtal med varje medarbetare.

Problemet uppstår i år. Totalt under den treåriga avtalsperioden garanteras varje anställd en höjning på 780 kronor per månad i Unionens centrala avtal. Men det går att förhandla bort lokalt, enligt Håkan Thurfjell.

- De försökte få oss att släppa individgarantin, men vi sa nej. Vad ska jag säga till en medlem som undrar varför han bara fick 150 kronor när vi har en individgaranti på 520 kronor? Ska jag säga att den har jag förhandlat bort?

I och med att klubben säger nej till företagets krav kommer inte Unionens medlemmar omfattas av processavtalet längre.

- Det som kan hända är att företaget kan gå ut och säga att alla Unionenmedlemmar får en pott på 1,6 procent att dela på, och att alla andra får 1,8 procent. Då framstår vi som losers ändå. Det är väldigt besvärligt för oss, säger Håkan Thurfjell.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.