Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Sänkt lön vid distansarbete?

Ökad kontroll och lägre lön. Det kan bli följden av ett fortsatt utbrett distansarbete, tror trendspanaren Magnus Lindkvist.
Anita Täpp Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
"Produktivitet är svårmätt, men alla arbetsgivare som jag talat med hävdar att produktionen har gått ner till följd av allt distansarbete", säger Magnus Lindkvist. Stina Stjernkvist / TT

Att så många anställda upplever att det aktuella distansarbetet fungerar bra är sannolikt en sanning med modifikation. Det anser Magnus Lindkvist, som i många år har arbetat med trendspaning och framtidsplanering åt företag.

Läs mer: Coworking och hubbar på framtidens kontor

– Eftersom alla inte bor eller har den familjesituation som krävs för att det ska fungera så tror jag många ljuger. Kanske för att de ändå känner sig friare nu, säger han.

Viktigt är dock, påpekar han, det faktum att många studier har visat att en oväntad förändring i sig – som att man byter möblemang eller arbetsplats – kan göra att människors känsla av att vara på alerten ökar. Vilket kan innebära att man skärper sig och jobbar mer koncentrerat och bättre.

– Men sedan sjunker produktiviteten. Produktivitet är svårmätt, men alla arbetsgivare i Sverige, USA och Kina som jag talat med hävdar att produktionen har gått ner till följd av allt distansarbete.

Kan leda till ökad övervakning

Magnus Lindkvist tror att ett fortsatt utbrett distansarbete kan leda till en ökad bevakning av vad vi gör på arbetstid.

– Många trender i USA når också oss och där är en megatrend just nu att arbetsgivarna, som upplever att produktionen har gått ner, vill ha en större kontroll över vad medarbetarna gör på arbetstid.

Än är övervakning av anställda vanligast i Kina, bland annat på några av världens största internetföretag, berättar Magnus Lindkvist. Och även om vi inte har den kinesiska eller anglosaxiska hierarkin på våra arbetsplatser tror han samma sak kan hända här.

– Ingen person behöver sköta det. Man bara lägger in en programvara som spelar in allt du gör på din dator och mobil och sedan sköts kontrollen med hjälp av artificiell intelligens.

En yrkesgrupp som snabbt skulle kunna bli övervakad i Sverige är programmerarna, menar Magnus Lindkvist.

– I det fallet är det ju enkelt att kolla hur produktiv var och en är, genom att man kontrollerar hur mycket kod en programmerare producerar en dag och sedan jämför det med hur mycket kod kollegorna har producerat, säger han.

– Vi har ju för övrigt redan övervakningssystem i Sverige, som när man kontrollerar hur många ställverk man lyckas få ihop på en fabrik. Så det här tror jag också kan gälla administrativ personal framöver.

Arbetsgivare vill sänka lönen

En annan trend som Magnus Lindkvist menar kan få genomslag i Sverige är att arbetsgivarna vill sänka lönen.

– Nu har ju några av världens största och mest beundrade företag i Silicon Valley, som Twitter, Amazon och Apple, erbjudit medarbetarna att jobba hemifrån resten av livet. Men då har man också sagt att man vill justera lönen nedåt, så att den motsvarar löneläget i den del av landet där man bor och jobbar från, säger han.

– Det tror jag också kan bli aktuellt här om många fortsätter jobba hemifrån. Vilket i så fall sannolikt blir en stor fråga. Inte minst för facket. Magnus Lindkvist.

MÅNGA VILL FORTSÄTTA JOBBA hemifrån

  • Flera undersökningar har visat att många som jobbar hemifrån vill fortsätta göra det efter pandemin.
  • Enligt en studie, gjord på uppdrag av The Remote Lab, vill 96 procent av de anställda gärna fortsätta arbeta mycket på distans.
  • Dock önskar 71 procent av arbetsgivarna att medarbetarna kommer tillbaka till kontoret.

(Studien gjordes april–augusti 2020. 1 076 anställda och 366 arbetsgivare deltog.)

HÄLFTEN LÄNGTAR TILL KONTORET

  • Enligt en Sifo-undersökning, som gjorts på uppdrag av Unionen, vill mer än hälften av de distansarbetande privattjänstemännen jobba mer på kontoret efter pandemin.
  • En orsak är att man saknar det sociala utbytet, som att lösa problem vid möten och fikasnacket med kollegorna.
  • Fyra av tio tror också deras fysik kan skadas av en undermålig ergonomisk arbetsmiljö i hemmet och upplever en mindre känsla av tillhörighet.
  • Många tycker också att de har sämre förutsättningar att göra ett bra och effektivt jobb.

(Undersökningen gjordes 17 september–1 oktober 2020. 1 200 tjänstemän deltog.)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena

Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 december 2025, kl 10:56
Svenska sedlar och mynt i kronor, illustration för artikel om snittlöner och högst betalda yrken i Sverige.
IT-arkitekter, systemutvecklare och civilingenjörer tillhör de yrkesgrupper som har högst genomsnittlig månadslön i Sverige, enligt Medlingsinstitutets lönestatistik. Foto: Martina Holmberg/TT.

Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor. 

– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken. 

Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.

IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda

Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.

Peter Beijron, statistiker, Medlingsinstitutet. Porträttbild.
Peter Beijron. Foto: Erik Thor.

– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.

Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.

Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor. 

– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.

Privat sektor driver högre löner och större lönespridning

Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.

–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han. 

Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare. 

– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.

De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige


Läkare: 77 000 kr/månad.

Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.

Jurister: 61 300 kr/mån.

Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.

Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.

IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.

Tandläkare: 54 600 kr/mån.

Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.

Veterinärer: 53 000 kr/mån.

Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.

Källa: Medlingsinstitutet.