kollega.se logotyp
Sök
Lön

Så vill regeringen minska löneskillnaden

I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
David Österberg Publicerad
Nina Larsson, liberal jämställdhetsminister
I dag presenterade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ett lagförslag om hur löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Anställda ska, genom ökad lönetransparens, få ökad insyn i hur företag sätter löner. Jessica Gow/TT

För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.

Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.

Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.

– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.

Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas

Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.

Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.

Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.

DO får extra pengar för tillsynen

De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år. 

Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.

Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.

Införandet av lönetransparensdirektivet skjuts upp

  • Den lya lagen skulle gälla från 1 juli i år. Nu har regeringen bestämt sig för att skjuta på införandet och lagen träder i kraft först den 1 januari 2027.
  • Anledningen är att arbetsgivarsidan efterlyst längre tid för förberedelser.
  • De första lönerapporterna till DO behöver inte lämnas förrän den 20 maj 2028. Ursprungligt datum var 20 maj 2027. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Ha en rik barndomsvän kan ge högre lön

Kompisen du satt bredvid i skolbänken kan påverka din lön som vuxen. En ny svensk avhandling visar att svenska barn från fattiga hem med minst en god vän från en rik familj tjänade betydligt bättre som vuxna.
Elisabeth Brising Publicerad 25 mars 2026, kl 06:00
Vi blir som vi umgås sägs det. Vilka vänskapsband du knyter som barn kan påverka dig resten av livet enligt forskning. Foto: Colourbox

För barn från svenska familjer med låga inkomster kan en enda god vän i klassen från en rik bakgrund vara tillräckligt för att tjäna mer på jobbet som vuxen. 

Det här visar en ny avhandling av Klara Gurzo vid institutionen för Folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. 

Vänner ersatte något som saknades hemma

Klara Gurzo
Klara Gurzo. Foto: Håkan Soold/SU

– Det vi fann mest anmärkningsvärt var att när vi studerade barn födda 1953, som nu är pensionerade, såg vi att det var viktigt om någon hade en priviligierad vän med föräldrar med mycket hög inkomst. Det verkar som om den här vännen kunde ersätta något som barnet saknade hemma, säger hon. 

Hur kan vänskap hjälpa barn att klättra på samhällsstegen?

– Vi kunde inte se en exakt mekanism. Vi såg att barnen med mer priviligierade vänner tenderade att nå en högre utbildningsnivå. Men även utöver det såg vi samband mellan dessa vänskaper och goda utfall senare i livet. Det tyder på att vänskapen kan ha underlättat att hitta jobb och gett nätverk och kontakter på arbetsmarknaden, säger Klara Gurzo. 

13-åringar intervjuade om bästa klasskompisarna

Forskningen gjordes på 10 000 svenskar födda 1953. Barnen i studien intervjuades när de var 13 år gamla om vilka deras tre bästa vänner i klassen var och de följdes upp senare i arbetslivet beträffande lön och hälsa. 

Barn från de lägsta inkomstgrupperna som hade minst en vän som kom från en välbärgad familj tjänade som vuxna betydligt mer än barn som inte hade haft sådana vänskaper.

–Det är en väldigt ovanlig studie även om det finns liknande på större datamaterial som skolområdens påverkan, säger Klara Gurzo. 

Bostadspolitik och skola påverkar lön på lång sikt

Hur kan studien användas för att minska socioekonomiska skillnader bland barn?

– I den här gruppen spelade bostadspolitiken stor roll. Det byggdes nya bostäder, unga familjer flyttade in och områden blev socioekonomiskt blandade. Eftersom barn då vanligtvis gick i den skola som låg närmast hemmet blev klassrummen mycket heterogena i socioekonomiska bakgrunder. Samtidigt såg vi att barn från låginkomstfamiljer ändå hade färre vänner bland barn från höginkomstfamiljer - trots den mixade miljön, säger Klara Gurzo.

Så gjordes studien: Mer än 10 000 svenskar födda 1953 undersöktes. Med hjälp av uppgifter som samlades in bland barnen om deras vänskaper i 13-årsåldern på 1960-talet följdes deltagarnas inkomster mellan 37 och 48 års ålder. 

Länk till avhandlingen: Perspectives on income and health: cohort change, intergenerational social mobility, and the role of personal attributes and childhood friends, Stockholms universitet.

Läs även