Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så förhandlar du om lön på jobbet

Oavsett om du är facklig företrädare eller måste förhandla din egen lön bör du vara väl förberedd. Läs förhandlarnas bästa råd.
Ola Rennstam Publicerad

Det viktigaste inför en förhandling är att man är väl förberedd och har bra på fötterna. Det konstaterar Ann-Charlotte Appelfeldt, sekreterare i HTF-klubben (numera Unionen-klubben) på resebyrån Carlson Wagonlit i Halmstad. Ann-Charlotte och hennes kollegor i klubben har börjat förbereda den lokala förhandlingen för klubbens 13 medlemmar. - De viktigaste frågorna under årets förhandling är de ständigt återkommande - att höja lägst- och snittlönerna. Vår bransch har generellt ganska låga löner, säger hon.

- För att få ett bra underlag innan man sätter sig vid förhandlingsbordet använder sig klubben bland annat av HTF-lönestatistik och den lönekartläggning som upprättats inom Carlson Wagonlit.

- Vi jämför om medlemmarnas lön ligger rätt inom koncernen. Många gånger får vi höra argumentet att det är skillnad på storstad och landsbygd, men Halmstad är en stad med ett ganska högt kostnadsläge, säger Ann-Charlotte Appelfeldt.

Hon betonar vikten av att ha ett tydligt mål med varje förhandling och att försöka hålla sig fokuserad kring det.
- Vi går aldrig in ensamma i en förhandling, utan ser alltid till att vara minst två. Det är bra att backa upp varandra och fler öron uppfattar saker bättre än ett par, säger hon.
- Det är viktigt att inte stressa igenom förhandlingen utan att låta den ta den tid det tar och att man är saklig och håller sig lugn. Försök att inte ta förhandlingen personligt, utan tänk på att du representerar en grupp och inte dig själv. Kanske är man aldrig helt nöjd efter en förhandling, men tidigare år har vi faktiskt fått gehör för våra krav och det känns skönt.

Ann-Charlotte Appelfeldt har framför allt två tips till andra förhandlare:

  • Ta med en facklig representant från HTF vid behov. Speciellt om man känner sig osäker och vill ha lite extra stöd utifrån. Det har vi gjort vid ett par tillfällen.
  • Gå fackets löneförhandlingskurs. Man får jättebra tips och kan utbyta erfarenheter med folk i andra branscher. Man känner sig säkrare av att veta hur man kan och får agera och får även hjälp med hur man ska jobba vidare.

När det börjar dra ihop sig till lokala förhandlingar skickar HTF-klubben på Dalarnas tidningar ut ett formulär till medlemmarna där de får fylla i om de fått en ny befattning, gått en utbildning eller åstadkommit något annat som motiverar ett lönelyft.
- Vi lägger ner mycket tid på att få ett bra underlag till förhandlingarna, men tyvärr är det inte så många av medlemmarna som fyller i papperen, säger klubbordförande Curt Peleback.

- Jag anser att det är medlemmens ansvar att lämna information till oss som förhandlar deras lön så att vi har något att stå på. Det svårt för oss att agera när vi inte hör något från medlemmarna.

Klubben försöker uppmana dem som ligger långt ned i lönestatistiken att gå en utbildning om de har möjlighet.
- Som regel läggs utbildningarna på tidpunkter då man måste offra en massa fritid och det är vi emot, vi tycker att det är företaget som är ansvarigt för kompetensutvecklingen, säger Curt Peleback.

Före förhandlingen jämför klubben alltid löneläget med andra företag i tidningsbranschen. Under själva förhandlingen gäller det att ha is i magen.
- När man sitter i förhandlingar så gäller det att inte att tappa humöret utan försöka var lugn och saklig hela tiden. Detta är bland det viktigaste i en förhandling men kan vara svårt ibland, säger Curt.

Klubbordföranden tycker att det råder ett bra förhandlingsklimat på Dalarnas tidningar.
- Vi kommer alltid överens i slutändan och brukar få igenom rätt skapliga saker i jämförelse med hur det är på andra tidningar. Förra året fick vi bättre resultat lokalt än i det centrala avtalet och vi får hoppas att de har samma välvilja i år. Det som talar för det är att tidningen har gjort ett bra år.

När förhandlingen är slutförd uppmanar klubben medlemmarna att kontakta närmsta chef för information om nya lönen.

Medellönen för de 44 HTF-medlemmarna ligger kring 20 000 kronor, många av de sämst betalda är kvinnor. Strategin inför årets lokala förhandlingar är därför klar.
- I år kommer vi att försöka få slut på olika lön mellan kvinnor och män samt att, som alltid, försöka lyfta de som är sämst avlönade, och det är ju ofta kvinnor som har sämst betalt, säger Curt Peleback.

(Lön & Jobb nr 5-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högre lön får svenska ingenjörer att välja Danmark

Årslönen för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre än i Sverige – efter skatt. När allt fler väljer att pendla över sundet dräneras Sydsverige på viktig kompetens. Malmöbon Andre Bugge är en av dem som valt att jobba i Köpenhamn.
Ola Rennstam Publicerad 20 januari 2025, kl 06:03
André Bugge kliver på ett Öresundståg.
Ingenjören André Bugge är en av allt fler högutbildade skåningar som pendlar över Öresund. Han tjänar 17 000 kronor mer i månaden - efter skatt - jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Foto: Emil Malmborg

Det är snart 25 år sedan Öresundsbron invigdes och sedan dess har pendlandet över sundet blivit en självklar del i regionens arbetsliv. Politikernas vision om en och samma arbetsmarknad i Öresundsregionen har ännu inte uppnåtts, men tanken att jobba i grannlandet är något som tilltalar allt fler. I dag pendlar drygt 18 000 personer dagligen över bron, enligt Öresundsinstitutet. De allra flesta av dem bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Förklaringarna är flera. En stark dansk krona, förenklade regler och ett högre löneläge i Köpenhamn har gjort det värt mödan med en tidskrävande och dyr pendling.

En liten del pendlare är danskar som valt att bosätta sig i Malmöområdet på grund lägre bostadspriser, men de allra flesta är svenskar som vill ta del av den heta arbetsmarknaden på den danska sidan.

17 000 kronor mer i månaden – efter skatt

En av dem är civilingenjören André Bugge, som har jobbat tio år på ett dotterbolag till den danska biomedicinjätten Novo Nordisk.

– Uppskattningsvis tjänar jag 17 000 kronor mer i månaden efter skatt jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Jag har övervägt att byta jobb i omgångar, men har inte kunnat motivera att gå ner så mycket lön och bli av alla andra förmåner, säger han.

Förutom den högre lönen kan han äta lunch på sin arbetsplats för 27 kronor per dag, en kostnad som möjliggörs av förmånliga skatteregler för danska företag. En annan fördel är att han omfattas av dubbla välfärdssystem. Av praktiska skäl har han sin tandläkare i Köpenhamn och kan vid behov även söka vård där.

André Bugge ser inga nackdelar med upplägget, mer än att han själv måste betala in sociala avgifter, vilket är cirka 8 procent av hans bruttolön.

Han bor nära tågstationen i Hyllie och tycker att pendlingen på en och en halv timme för det mesta fungerar smidigt.

– Jag stortrivs med mitt jobb och ser ingen anledning att byta. Klart att det kan vara besvärligt ibland när tågtrafiken strular, nu när jag har ett litet barn vill jag komma hem fort, säger han.

Pendlande ingenjörer har fördubblats

Att högutbildade personer som André Bugge söker sig bort från svensk arbetsmarknad blir allt vanligare. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer pendlar dubbelt så många ingenjörer över sundet i dag som för tio år sedan.

Årslönerna för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre efter skatt än i Sverige, enligt fackets rapport.

Men utvecklingen oroar. Den svaga svenska kronan och de högre lönerna i Danmark ger en dubbelsmocka mot kompetensförsörjningen i Sydsverige. Unionen får signaler om att regionen drabbas av ”braindrain”, det vill säga att företag får allt svårare att hitta rätt kompetens.

Anders Sjöstrand

– Det är klart att det är oroande. Vi besökte ett stort verkstadsföretag nyligen som ska bygga en ny anläggning och de har jättesvårt att hitta ingenjörer. På sikt finns det risk att företagen här väljer att flytta utomlands och då tappar vi arbetstillfällen. Det skulle vara förödande, säger Anders Sjöstrand, vice ordförande i regionstyrelsen för Unionen sydväst.

 

Arbetsgivarna: "Ingenjörer i Sverige välbetalda"

Svenskt Näringsliv beskriver kompetensbristen som den allra viktigaste frågan för sina medlemsföretag. Men enligt Johan Dalén, regionchef för arbetsgivarorganisationen i Skåne och Blekinge, är förklaringen till kompetensbristen inte löneläget.

Johan Dalén
Foto: Ulf Börjesson

– Bristen på kompetens är en generell problematik i hela landet, men vi ser inte något strömhopp av kompetens till Danmark på grund av just löneläget. Ingenjörer i Sverige är välbetalda, säger han.

– Det är oerhört viktigt att arbetsgivare gör sig attraktiva för arbetskraften och det upplever jag att man gör. Men lönen är bara en faktor bland många. Våra företag efterlyser utbildningsinsatser för att möta det behov av ingenjörer som näringslivet redan i dag har brist på, säger han.

"Inte jätteattraktivt för mig att byta jobb"

André Bugge är 35 år och har aldrig jobbat i Sverige. I stället blev han rekryterad till Novo Nordisk Engineering direkt efter examen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Hans titel är processingenjör, vilket innebär att han utvecklar utrustning till läkemedelsbolagets olika fabriker.

I genomsnitt jobbar han tre dagar i veckan på kontoret utanför Köpenhamn och två dagar hemifrån. Att anställningstryggheten är svagare i Danmark oroar honom inte. Inte heller att den danska kronan skulle rasa i värde och radikalt sänka hans lön.

André Bugge

– Man är inte lika skyddad som under las-reglerna i Sverige, men eftersom det är mycket billigare att fastanställa i Danmark och det råder ett skriande behov av ingenjörer känns det inte det minsta otryggt för min del. Även om växelkursen skulle gå ner till den svenska kronans nivå är min lön ändå högre.

På frågan om hur länderna skiljer sig passar André Bugge på att ge en liten känga till svenska arbetsgivare.

– Om man jämför löneläget och övriga villkor som billig lunch med vad svenska företag erbjuder så framstår de som klart sämre. På de jobbintervjuer jag varit på i Sverige har arbetsgivarna bara fokuserat på vad jag ska bidra med, men inte sagt ett ord om vad de kan erbjuda mig – och då är det inte jätteattraktivt för mig att byta jobb.

Pendling till Hamburg år 2029

Även Sydsvenska handelskammaren ser att många arbetsgivare har svårt att få tag i rätt kompetens. Vice vd Per Tryding anser dock att det inte behöver vara dåligt för svensk ekonomi att allt fler väljer att jobba utomlands.

Per Tryding
Foto: Roger Nellsjö

– På kort sikt kan kompetensbristen så klart ställa till problem för enskilda företag, men på längre sikt är det i grund och botten positivt att vi har en kompetens i Sverige som är värd pengar och som utländska företag är beredda att betala för, säger han.

Handelskammaren ser ytterligare jobbmöjligheter år 2029, då Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar för trafik.

– Då kommer Malmöbor att nå Hamburg, som en är rik region, på tre timmar. Det öppnar upp en enorm arbetsmarknad för den som kan tänka sig att veckopendla, säger Per Tryding.

ÖRESUNDSREGIONEN

➧ Nordens största arbetsmarknad med 2 miljoner sysselsatta.

➧ Invånarantal: cirka 4,2 miljoner.

➧ Under 2023 pendlade 17 500 personer från Sverige till Danmark och 1 200 personer från Danmark till Sverige.

➧ 2029 öppnar Fehmarn Bältförbindelsen, då nås Hamburg på tre timmar från Malmö.

Källa: Öresundsinstitutet