Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Så förhandlar du om lön på jobbet

Oavsett om du är facklig företrädare eller måste förhandla din egen lön bör du vara väl förberedd. Läs förhandlarnas bästa råd.
Ola Rennstam Publicerad

Det viktigaste inför en förhandling är att man är väl förberedd och har bra på fötterna. Det konstaterar Ann-Charlotte Appelfeldt, sekreterare i HTF-klubben (numera Unionen-klubben) på resebyrån Carlson Wagonlit i Halmstad. Ann-Charlotte och hennes kollegor i klubben har börjat förbereda den lokala förhandlingen för klubbens 13 medlemmar. - De viktigaste frågorna under årets förhandling är de ständigt återkommande - att höja lägst- och snittlönerna. Vår bransch har generellt ganska låga löner, säger hon.

- För att få ett bra underlag innan man sätter sig vid förhandlingsbordet använder sig klubben bland annat av HTF-lönestatistik och den lönekartläggning som upprättats inom Carlson Wagonlit.

- Vi jämför om medlemmarnas lön ligger rätt inom koncernen. Många gånger får vi höra argumentet att det är skillnad på storstad och landsbygd, men Halmstad är en stad med ett ganska högt kostnadsläge, säger Ann-Charlotte Appelfeldt.

Hon betonar vikten av att ha ett tydligt mål med varje förhandling och att försöka hålla sig fokuserad kring det.
- Vi går aldrig in ensamma i en förhandling, utan ser alltid till att vara minst två. Det är bra att backa upp varandra och fler öron uppfattar saker bättre än ett par, säger hon.
- Det är viktigt att inte stressa igenom förhandlingen utan att låta den ta den tid det tar och att man är saklig och håller sig lugn. Försök att inte ta förhandlingen personligt, utan tänk på att du representerar en grupp och inte dig själv. Kanske är man aldrig helt nöjd efter en förhandling, men tidigare år har vi faktiskt fått gehör för våra krav och det känns skönt.

Ann-Charlotte Appelfeldt har framför allt två tips till andra förhandlare:

  • Ta med en facklig representant från HTF vid behov. Speciellt om man känner sig osäker och vill ha lite extra stöd utifrån. Det har vi gjort vid ett par tillfällen.
  • Gå fackets löneförhandlingskurs. Man får jättebra tips och kan utbyta erfarenheter med folk i andra branscher. Man känner sig säkrare av att veta hur man kan och får agera och får även hjälp med hur man ska jobba vidare.

När det börjar dra ihop sig till lokala förhandlingar skickar HTF-klubben på Dalarnas tidningar ut ett formulär till medlemmarna där de får fylla i om de fått en ny befattning, gått en utbildning eller åstadkommit något annat som motiverar ett lönelyft.
- Vi lägger ner mycket tid på att få ett bra underlag till förhandlingarna, men tyvärr är det inte så många av medlemmarna som fyller i papperen, säger klubbordförande Curt Peleback.

- Jag anser att det är medlemmens ansvar att lämna information till oss som förhandlar deras lön så att vi har något att stå på. Det svårt för oss att agera när vi inte hör något från medlemmarna.

Klubben försöker uppmana dem som ligger långt ned i lönestatistiken att gå en utbildning om de har möjlighet.
- Som regel läggs utbildningarna på tidpunkter då man måste offra en massa fritid och det är vi emot, vi tycker att det är företaget som är ansvarigt för kompetensutvecklingen, säger Curt Peleback.

Före förhandlingen jämför klubben alltid löneläget med andra företag i tidningsbranschen. Under själva förhandlingen gäller det att ha is i magen.
- När man sitter i förhandlingar så gäller det att inte att tappa humöret utan försöka var lugn och saklig hela tiden. Detta är bland det viktigaste i en förhandling men kan vara svårt ibland, säger Curt.

Klubbordföranden tycker att det råder ett bra förhandlingsklimat på Dalarnas tidningar.
- Vi kommer alltid överens i slutändan och brukar få igenom rätt skapliga saker i jämförelse med hur det är på andra tidningar. Förra året fick vi bättre resultat lokalt än i det centrala avtalet och vi får hoppas att de har samma välvilja i år. Det som talar för det är att tidningen har gjort ett bra år.

När förhandlingen är slutförd uppmanar klubben medlemmarna att kontakta närmsta chef för information om nya lönen.

Medellönen för de 44 HTF-medlemmarna ligger kring 20 000 kronor, många av de sämst betalda är kvinnor. Strategin inför årets lokala förhandlingar är därför klar.
- I år kommer vi att försöka få slut på olika lön mellan kvinnor och män samt att, som alltid, försöka lyfta de som är sämst avlönade, och det är ju ofta kvinnor som har sämst betalt, säger Curt Peleback.

(Lön & Jobb nr 5-2007)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.