Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
När det gäller julhandeln slår vi, nästan, ständigt nya rekord. Sedan 1990, när HUI började mäta, har försäljningen bara minskat under tre år, det senaste 2012.
I år förväntas julhandeln öka med 2,5 procent och den totala omsättningen bli 68 miljarder kronor.
Hur mycket vi kommer att lägga på julklapparna är osäkert. För medan HUI:s undersökning innebär att varje svensk från femton år och uppåt kommer att spendera 1 700 kronor per person på julklappar så har en tidigare undersökning visat att var och en av oss kommer att handla klappar för nästan 2 900 kronor i år.
Klart är dock att många av oss förköper sig, då erfarenheten visar att många också handlar julklappar på kredit.
I en undersökning som låneförmedlaren Advisa lät göra förra året uppgav var tionde person att de hade köpt julklappar på kredit och avbetalning som de sedan behövt minst sex månader för att betala tillbaka. Ändå uppgav var tredje att de var beredda att shoppa klapparna på avbetalning medan var femte kunde tänka sig att finansiera dem genom att ta ett banklån.
Samtidigt uppgav sjuttio procent av de tillfrågade att de gärna skulle vilja att man i samråd med närstående kunde sätta ett tak för vad julklapparna får kosta, och enligt en studie från Svensk Handel försöker var fjärde svensk dra ner på julfirandet.
Men enligt HUI:s prognos kommer alltså sannolikt ändå de flesta att misslyckas med det.
Vilka råd gäller då för den som ändå vill göra ett ärligt försök att åtminstone uppleva ekonomisk frid under julhelgen?
- Precis som vid alla andra större inköp krävs en noggrann planering av julklappsinköpen, i annat fall är det lätt att man förköper sig genom att impulshandla i sista minuten, säger Margareta Lindberg på Konsumentverket, som bland annat ger stöd till landets budget- och skuldrådgivare.
Ett annat tips är att man fördelar inköpen under året.
- Redan i oktober och november kan man börja köpa julklappar så att utgifterna fördelas på flera månadsinkomster. Och har man utrymme i sin ekonomi så kan man ju också se till att spara en slant till julhandeln varje månad, säger Margaret Lindberg.
Att skuldsätta sig för att köpa julklappar är inget hon rekommenderar.
- Det är lätt att dras med och köpa julklappar för mer än man har råd med. Men viktigt är alltså att planera och då utgå från sina egna ekonomiska förutsättningar.
- Om man ändå frestas att köpa mer än man egentligen har råd med ska man veta att det vid så kallade räntefria köp ofta tillkommer en uppläggningsavgift och en aviavgift vilket kan bli dyrt i slutänden. Och för den som har små ekonomisk marginaler kan snabba och dyra lån leda till skuldsättning som blir svår att hantera. Om man hamnar i en sådan situation är mitt råd att så snart som möjligt ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare.
Margareta Lindbergs tips på alternativ till dyra saker som julklappar är att i stället göra egna, handla dem på second hand eller ge bort en upplevelse.
- Det kan exempelvis vara ett konsert- eller teaterbesök där man gärna kan följa med själv. Då kan man köpa biljetterna i god tid innan jul och har då sedan också något att se fram emot efter julhelgen, säger hon.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
