Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Planera för ekonomisk julfrid

Även om vi kan drömma om att dra ner på julfirandet är det få som klarar av det. Enligt detaljhandelns undersökningsföretag HUI Research kommer årets julhandeln åter slå nya rekord, vilket sannolikt också betyder att många kommer att handla julklappar på kredit.
- För att slippa hamna där är planering a och o, säger Margareta Lindberg på Konsumentverket.
Anita Täpp Publicerad
Alastair Grant/ Scanpix
HUI:s undersökning visar att varje svensk från femton år och uppåt kommer att spendera 1 700 kronor per person på julklappar. Alastair Grant/ Scanpix

När det gäller julhandeln slår vi, nästan, ständigt nya rekord. Sedan 1990, när HUI började mäta, har försäljningen bara minskat under tre år, det senaste 2012.

I år förväntas julhandeln öka med 2,5 procent  och den totala omsättningen bli 68 miljarder kronor.

Hur mycket vi kommer att lägga på julklapparna är osäkert. För medan HUI:s undersökning innebär att varje svensk från femton år och uppåt kommer att spendera 1 700 kronor per person på julklappar så har en tidigare undersökning visat att var och en av oss kommer att handla klappar för nästan 2 900 kronor i år.

Klart är dock att många av oss förköper sig, då erfarenheten visar att många också handlar julklappar på kredit.

I en undersökning som låneförmedlaren Advisa lät göra  förra året uppgav  var tionde person att de hade köpt julklappar på kredit och avbetalning som de sedan behövt minst sex månader för att betala tillbaka. Ändå uppgav var tredje att de var beredda att shoppa klapparna på avbetalning medan var femte kunde tänka sig att finansiera dem genom att ta ett banklån.

Samtidigt uppgav sjuttio procent av de tillfrågade att de gärna skulle vilja att man i samråd med närstående kunde sätta ett tak för vad julklapparna får kosta, och enligt en studie från Svensk Handel försöker var fjärde svensk dra ner på julfirandet.

Men enligt HUI:s prognos kommer alltså sannolikt ändå de flesta att misslyckas med det.

Vilka råd gäller då för den som ändå vill göra ett ärligt försök att åtminstone uppleva ekonomisk frid under julhelgen?

- Precis som vid alla andra större inköp krävs en noggrann planering av julklappsinköpen, i annat fall är det lätt att man förköper sig genom att impulshandla i sista minuten,  säger Margareta Lindberg på Konsumentverket, som bland annat ger stöd till landets budget- och skuldrådgivare.

Ett annat tips är att man fördelar inköpen under året.

- Redan i oktober och november kan man börja köpa julklappar så att utgifterna fördelas på flera månadsinkomster. Och har man utrymme i sin ekonomi  så kan man ju också se till att spara en slant till julhandeln varje månad, säger Margaret Lindberg.

Att skuldsätta sig för att köpa julklappar är inget hon rekommenderar.

- Det är lätt att dras med och köpa julklappar för mer än man har råd med. Men viktigt är alltså att planera och då utgå från sina egna ekonomiska förutsättningar.

- Om man ändå frestas att köpa mer än man egentligen har råd med ska man veta att det vid så kallade räntefria köp ofta tillkommer en uppläggningsavgift och en aviavgift vilket kan bli dyrt i slutänden.  Och för den som har små ekonomisk marginaler kan snabba och dyra lån leda till skuldsättning som blir svår att hantera. Om man hamnar i en sådan situation är mitt råd att så snart som möjligt ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare.

Margareta Lindbergs tips på alternativ till dyra saker som julklappar är att i stället göra egna, handla dem på second hand eller ge bort en upplevelse.

- Det kan exempelvis vara ett konsert- eller teaterbesök där man gärna kan följa med själv. Då kan man köpa biljetterna i god tid innan jul och har då sedan också något att se fram emot efter julhelgen, säger hon.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.