Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Planera för ekonomisk julfrid

Även om vi kan drömma om att dra ner på julfirandet är det få som klarar av det. Enligt detaljhandelns undersökningsföretag HUI Research kommer årets julhandeln åter slå nya rekord, vilket sannolikt också betyder att många kommer att handla julklappar på kredit.
- För att slippa hamna där är planering a och o, säger Margareta Lindberg på Konsumentverket.
Anita Täpp Publicerad
Alastair Grant/ Scanpix
HUI:s undersökning visar att varje svensk från femton år och uppåt kommer att spendera 1 700 kronor per person på julklappar. Alastair Grant/ Scanpix

När det gäller julhandeln slår vi, nästan, ständigt nya rekord. Sedan 1990, när HUI började mäta, har försäljningen bara minskat under tre år, det senaste 2012.

I år förväntas julhandeln öka med 2,5 procent  och den totala omsättningen bli 68 miljarder kronor.

Hur mycket vi kommer att lägga på julklapparna är osäkert. För medan HUI:s undersökning innebär att varje svensk från femton år och uppåt kommer att spendera 1 700 kronor per person på julklappar så har en tidigare undersökning visat att var och en av oss kommer att handla klappar för nästan 2 900 kronor i år.

Klart är dock att många av oss förköper sig, då erfarenheten visar att många också handlar julklappar på kredit.

I en undersökning som låneförmedlaren Advisa lät göra  förra året uppgav  var tionde person att de hade köpt julklappar på kredit och avbetalning som de sedan behövt minst sex månader för att betala tillbaka. Ändå uppgav var tredje att de var beredda att shoppa klapparna på avbetalning medan var femte kunde tänka sig att finansiera dem genom att ta ett banklån.

Samtidigt uppgav sjuttio procent av de tillfrågade att de gärna skulle vilja att man i samråd med närstående kunde sätta ett tak för vad julklapparna får kosta, och enligt en studie från Svensk Handel försöker var fjärde svensk dra ner på julfirandet.

Men enligt HUI:s prognos kommer alltså sannolikt ändå de flesta att misslyckas med det.

Vilka råd gäller då för den som ändå vill göra ett ärligt försök att åtminstone uppleva ekonomisk frid under julhelgen?

- Precis som vid alla andra större inköp krävs en noggrann planering av julklappsinköpen, i annat fall är det lätt att man förköper sig genom att impulshandla i sista minuten,  säger Margareta Lindberg på Konsumentverket, som bland annat ger stöd till landets budget- och skuldrådgivare.

Ett annat tips är att man fördelar inköpen under året.

- Redan i oktober och november kan man börja köpa julklappar så att utgifterna fördelas på flera månadsinkomster. Och har man utrymme i sin ekonomi  så kan man ju också se till att spara en slant till julhandeln varje månad, säger Margaret Lindberg.

Att skuldsätta sig för att köpa julklappar är inget hon rekommenderar.

- Det är lätt att dras med och köpa julklappar för mer än man har råd med. Men viktigt är alltså att planera och då utgå från sina egna ekonomiska förutsättningar.

- Om man ändå frestas att köpa mer än man egentligen har råd med ska man veta att det vid så kallade räntefria köp ofta tillkommer en uppläggningsavgift och en aviavgift vilket kan bli dyrt i slutänden.  Och för den som har små ekonomisk marginaler kan snabba och dyra lån leda till skuldsättning som blir svår att hantera. Om man hamnar i en sådan situation är mitt råd att så snart som möjligt ta hjälp av kommunens budget- och skuldrådgivare.

Margareta Lindbergs tips på alternativ till dyra saker som julklappar är att i stället göra egna, handla dem på second hand eller ge bort en upplevelse.

- Det kan exempelvis vara ett konsert- eller teaterbesök där man gärna kan följa med själv. Då kan man köpa biljetterna i god tid innan jul och har då sedan också något att se fram emot efter julhelgen, säger hon.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Facken: Regeringens besked är märkligt och överraskande

Regeringen väntar med att införa lagen om lönetransparens. Enligt Nina Larsson (L) beror det på kritik från fack och arbetsgivare. Facken kallar regeringens nya ståndpunkt märklig och överraskande.
David Österberg Publicerad 27 mars 2026, kl 08:58
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, vill förhandla om lönetransparensdirektivet
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister, pausar införandet av EU:s lönetransparensdirektiv. Direktivet leder till för mycket regelkrångel för företagen, anser hon. Facken är kritiska. Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT/Christine Olsson/TT.

EU:s direktiv om lönetransparens ska vara genomfört senast den 7 juni år. Regeringen hade först tänkt införa det den 1 juli, men ändrade sig sedan och sköt på införandet till januari 2027. Igår kom beskedet att regeringen vill omförhandla direktivet med EU innan det blir lag i Sverige. 

Regeringen tycker fortfarande att direktivets syfte är gott men anser att den administrativa bördan "riskerar att minska jämställdhetsvinsterna."

Regeringen skriver också i sitt pressmeddelande att den har haft dialog med arbetsgivare, fack och civilsamhället "om svårigheterna med direktivet." 

Martin Wästfelt är förhandlingschef på Unionen. Han säger att beslutet var överraskande.

– Huvuddelen av kritiken kommer från arbetsgivarsidan, även om vi också har haft vissa invändningar mot lagrådsremissen.

"Direktivet är inte så betungande"

Martin Wästfelt anser inte att de förändringar som direktivet medför är så betungande som kritikerna påstår.

– Inte för de företag som redan sköter lönekartläggningen i samråd med fackförbunden. Men tyvärr finns det många företag som inte sköter de befintliga reglerna och för dem innebär direktivet ett ökat tryck. Man måste samtidigt komma ihåg att vi har ett samhällsproblem i form av ojämställda löner och därför är lönetransparens bra, säger han.

Så direktivet skulle kunna leda till mer jämställda löner?

– Ja, det tror jag, även om den metod som regeringen har föreslagit inte är optimal. Det vore önskvärt att ha ett större utrymme att jobba med de här frågorna avtalsvägen. Men jag konstaterar samtidigt att regeringen utsätter Sverige för en viss risk genom att inte implementera direktivet nu.

Är det arbetsgivarsidan som har drivit på för att stoppa direktivet?

– Ja, som jag förstår det är det så både i Sverige och andra EU-länder. Det finns flera länder som släpar med att införa direktivet.  

"Riskerar Sveriges trovärdighet i EU"

Inte heller fackförbundet Vision har uttryckt kritik mot att direktivet införs. 

– Regeringens nya ståndpunkt är märklig. Vi anser tvärtom att det är dåligt för jämställdheten att inte införa direktivet. Det riskerar dessutom Sveriges trovärdighet i jämställdhetsfrågor och vår ställning i EU-samarbetet. Regeringen hänvisar till nära dialog med arbetsmarknadens parter, men från Visions sida har vi varit tydliga med att lönetransparensdirektivet måste införas, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna välkomnar regeringens besked

Arbetsgivarna är dock nöjda med regeringens besked.

– Det är mycket bra att regeringen pausar genomförandet av direktivet. Det ligger helt i linje med vad andra europeiska länder gjort. En ökad administrativ börda på företagen hade bara tagit resurser från det praktiska och långsiktiga jämställdhetsarbete som svenska arbetsgivare redan genomför, säger Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv i en kommentar.

Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen håller med.

– Regeringen har hörsammat det som vi och många av våra medlemsföretag har framfört under lång tid, att direktivet i sin nuvarande utformning riskerar att skapa betydande administrativa bördor utan att fullt ut bidra till sitt syfte, säger Anna Nordin, biträdande förhandlingschef på Teknikföretagen.

Direktivet ska minska löneskillnaden

Syftet med EU:s lönetransparensdirektiv är att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen.

Kollega har sökt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) för en kommentar.