Det visar en studie av alla personer som är födda i Sverige i början av 70-talet som gjorts av Frida Skog, doktor i sociologi på Umeå universitet.
Hon har studerat vilken inkomst dessa människor har vid 35-40 års ålder, en tidpunkt där lönen i de flesta fall har stabiliserat sig och överensstämmer med den inkomst en person har resten av livet.
– Förstfödda klarar sig bäst. Däremot är det negativt för inkomsten att växa upp i en stor syskonskara som består av fyra eller fler barn. Troligen kan det förklaras med att föräldrarnas uppmärksamhet, tid, pengar och ork inte riktigt räcker till för alla i en större syskongrupp. Och det visar sig senare i karriären, säger Frida Skog.
Men den här så kallade syskoneffekten gäller inte för rika familjer. Frida Skog konstaterar i sin studie att det finns stora skillnader beroende på om familjerna är fattiga eller rika. I studien definieras fattiga familjer som hushåll som under åren 1975-1990 hörde till de tio procent i Sverige som hade lägst inkomster. De rika är de hushåll som under samma tid tillhörde de tio procent med högst inkomst. För rika familjer har mängden syskon däremot ingen betydelse alls för barnens inkomster i vuxenlivet.
Men det finns också gemensamma nämnare mellan rika och fattiga familjer.
– En intressant iakttagelse i min studie är att det generellt i populationen inte verkar spela någon roll för karriären om föräldrarna är skilda. Inte heller är det någon nackdel för inkomsten om föräldrarna bildar familj med en ny partner eller att ha ett halvsyskon, säger Frida Skog.
Gertrud Dahlberg
