Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Män pendlar i genomsnitt 30,8 kilometer per dag, jämfört med kvinnornas 23,6 kilometer. Var arbetsplatsen ligger antas vara en förklaring till att männens dagliga arbetsresa är drygt sju kilometer längre än kvinnornas, enligt John Ekberg, statistikansvarig vid Medlingsinstitutet.
– Manligt dominerade yrken inom industrin har ofta arbetsplatser i industriområden, som är förlagda utanför städerna. Kvinnor arbetar i större utsträckning inom serviceyrken som ofta är förlagda i närheten av bostaden, säger han.
Attityder och könsroller kan vara en annan anledning till att män pendlar längre än kvinnor.
– Om kvinnor tar större ansvar för hem och familj har de kanske inte tid att pendla, utan tar ett jobb som ligger närmare bostaden, säger John Ekberg.
Rapporten visar också att män och kvinnor arbetspendlar på olika sätt – män tar bilen i högre grad än kvinnor, som oftare åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. En förklaring kan vara att männen arbetar längre från bostaden och därför behöver ta bilen för att inom rimlig tid kunna pendla till och från jobbet.
Det kan också vara en kostnadsfråga.
– För många hushåll är det en stor investering att skaffa fler bilar. Finns det en bil är det nog ofta den som har längst pendlingsavstånd som tar den, medan den andra personen pendlar kollektivt, säger John Ekberg.
Enligt rapporten finns en svag samvariation mellan pendlingsavstånd och lön.
– Längre pendlingsavstånd är förknippat med högre lön. Men det är svårt att säga något om orsakssambandet. Det kan vara så att den som kan pendla längre har möjlighet att hitta ett jobb med högre lön, säger John Ekberg.
Medlingsinstitutet har granskat löneskillnaderna mellan kvinnor och män år 2016 i 71 lokala arbetsmarknadsregioner och om det finns ett samband mellan pendling, lön och löneskillnad.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.