Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Män pendlar längre – och får högre lön

Män pendlar längre än kvinnor. Och med längre pendlingsavstånd följer högre lön. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 4 september 2019, kl 14:32
Bertil Ericson/TT
Kvinnor åker oftare kollektivt till jobbet jämfört med män som i högre grad tar bilen. Bertil Ericson/TT

Män pendlar i genomsnitt 30,8 kilometer per dag, jämfört med kvinnornas 23,6 kilometer. Var arbetsplatsen ligger antas vara en förklaring till att männens dagliga arbetsresa är drygt sju kilometer längre än kvinnornas, enligt John Ekberg, statistikansvarig vid Medlingsinstitutet.

– Manligt dominerade yrken inom industrin har ofta arbetsplatser i industriområden, som är förlagda utanför städerna. Kvinnor arbetar i större utsträckning inom serviceyrken som ofta är förlagda i närheten av bostaden, säger han.

Attityder och könsroller kan vara en annan anledning till att män pendlar längre än kvinnor.

– Om kvinnor tar större ansvar för hem och familj har de kanske inte tid att pendla, utan tar ett jobb som ligger närmare bostaden, säger John Ekberg.

Rapporten visar också att män och kvinnor arbetspendlar på olika sätt – män tar bilen i högre grad än kvinnor, som oftare åker kollektivt, går eller cyklar till jobbet. En förklaring kan vara att männen arbetar längre från bostaden och därför behöver ta bilen för att inom rimlig tid kunna pendla till och från jobbet.

Det kan också vara en kostnadsfråga.

– För många hushåll är det en stor investering att skaffa fler bilar. Finns det en bil är det nog ofta den som har längst pendlingsavstånd som tar den, medan den andra personen pendlar kollektivt, säger John Ekberg.

Enligt rapporten finns en svag samvariation mellan pendlingsavstånd och lön.

– Längre pendlingsavstånd är förknippat med högre lön. Men det är svårt att säga något om orsakssambandet. Det kan vara så att den som kan pendla längre har möjlighet att hitta ett jobb med högre lön, säger John Ekberg. 

Medlingsinstitutet har granskat löneskillnaderna mellan kvinnor och män år 2016 i 71 lokala arbetsmarknadsregioner och om det finns ett samband mellan pendling, lön och löneskillnad. 

Lön

Tandsköterskor i löneuppror

Tandsköterskorna har fått mer ansvar under åren. Men lönen har inte hängt med. Nu kräver de bättre betalt och en skyddad yrkestitel.
Lina Björk Publicerad 21 mars 2023, kl 14:39
Tandläkarutrustning på en tandläkarmottagning.
I upproret "Löneuppror Tandsköterskor" står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket Foto: Foto Bertil Ericson / SCANPIX.

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga, polera och göra provisoriska fyllningar.

Men trots att ansvaret har växt har lönen inte gjort det i samma omfattning. Enligt Unionen ligger lönen för tandsköterskor på mellan 29 000 till 35 000 kronor i månaden, men ingångslönen är betydligt lägre än så och för tandsköterskor som inte jobbar delegerat kan den ligga på cirka 21 000 kronor i månaden.
 

Löneuppror på Facebook

För fyra veckor sedan skapades Facebookgruppen ” Löneuppror Tandsköterskor” som nu har över 3 900 medlemmar.

Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.
Liza Löfberg Foto: Privat

– Tandsköterskor lämnar yrket för att det inte går att leva på lönen. Har man gått en YH-utbildning på minst tre terminer och tagit studielån så räknar man med en lön som är rimlig, säger Liza Löfberg, ordförande för Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp inom Unionen.

I upproret står ingångslönerna i fokus, men även en skyddad titel för tandsköterskor, vilket skulle kunna höja statusen för yrket. I dag kan en tandläkare ha outbildad personal som utför en tandsköterskas arbetsuppgifter, något som Socialstyrelsen också tillåter.


Inte patientsäkert med outbildad personal

Unionen organiserar 2 500 privatanställda tandsköterskor och förbundet ställer sig också bakom kravet om en skyddad yrkestitel.

–  Under YH-utbildningen, som följer den nationella kursplanen, ingår bland annat anatomi, anestesi, odontologi, oral hälsa, smittskydd och hygien. Vi konkurrerar med personal utan utbildning och lönerna hålls nere när arbetsgivaren kan ta in precis vem som helst och kalla den för tandsköterska. I slutändan är detta inte patientsäkert, säger Liza Löfberg.

Tandsköterskornas avtal går ut i juni. Från och med juli i år kan undersköterskor söka om skyddad yrkestitel, något Liza Löfberg tror kan ge en skjuts fram för tandsköterskornas fråga.

– Vi har jobbat med det här under lång tid och ger inte upp förrän våra tandsköterskor får en skyddad yrkestitel, säger hon.

Tandsköterskeupprorets krav:

  • Ingen tandsköterska ha en lön under 28 000 kronor i månaden
  • En plan för snabbare lönekarriär
  • En skyddad yrkestitel
  • Nationell ingångslön på minst 28 000 kronor i månaden