Fredrik Heyman, docent i nationalekonomi på Institutet för näringslivsforskning, har sammanställt forskning från en mängd olika länder som studerat hur lönespridning påverkar företags lönsamhet.

– Många av studierna visar att det kan påverka både positivt och negativt. Stora löneskillnader påverkar effektiviteten positivt genom att de anställda anstränger sig mer, det blir som en morot. För att komma högre upp i hierarkin och få högre lön måste man anstränga sig och det har effekt på den individuella produktiviten. Jobbar du mycket och utbildar dig finns det möjlighet att tjäna mer, säger han.

– Med en för komprimerad lönestruktur förlorar man incitament till att förkovra sig och göra ett bra jobb. Det spelar ingen roll hur mycket man anstränger sig eller jobbar, man kommer ändå inte få högre lön.

Samtidigt kan för stor lönespridning inom ett företag få motsatt effekt.
– Det kan bli konfliker, avundsjuka och sabotage om arbetsuppgifterna är sammankopplade. Det kan helt enkelt bli kontraproduktivt.  Många av studierna visar att det finns positiva effekter, upp till en viss effekt, därutöver finns ett negativt samband. Det är inte helt lätt att hitta rätt nivå.

Skiljer sig effekterna av lönespridningen mellan olika länder?
– I svenska studier har man funnit att det skulle bli positiva effekter av att öka lönespridningen något inom företagen. Det kan bero på att vi ligger på en nivå med hyfsat jämn lönefördelning jämfört med många andra länder. På senare tid har vi också kunnat se en tendens till ökad lönespridning här.

Men i ett land som USA, som redan har hög lönespridning, är utrymmet för att få en positiv effekt betydligt mindre, säger Fredrik Heyman.

Ett skäl till att tjänstemännens löner dragit ifrån arbetarnas är att tjänstemannakollektivet i högre utsträckning har individuell lönesättning, vilket ofta leder till högre lönespridning. Enligt Fredrik Heyman har företagens roll i lönesättningen ökat på bekostnad av fackens de senaste 20 åren.

– Det spelar större roll var du jobbar. Lönerna sätts allt mer på företagsnivå och företagens vinster påverkar vilken lön man kan sätta. Fackens roll har minskat under ett antal år. Det är svårare att ha ett system i dag där lönernas sätts centralt av arbetsgivarorganisationer och fack, och att den lönen ska gälla för alla, trots helt olika förutsättningar.