Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Enligt Peter Tai Christensen, jämställdhetsexpert på Unionen, var det lättare att gensomskåda felaktig lön med tidigare tarifflöner. Därför är det än viktigare med lönekartläggning i dag när man tillämpar individuell lönesättning. Arbetsgivarsidan har tidigare hävdat att lönekartläggning omöjliggör individuell lönesättning. Men det håller Peter Tai Christensen inte med om.
– Det handlar bara om att de löneskillnader som finns efter en lönerevision ska kunna förklaras med sakliga skäl som inte har med kön att göra.
Sveriges Ingenjörer är också positiva till att återinföra årlig lönekartläggning. Enligt dem är det förvisso ett viktigt verktyg för att kartlägga skillnader mellan könen och att upptäcka om det är osakliga skillnader som bör åtgärdas, men ett verktyg som ibland är väl trubbigt.
– Våra avtal utgår från individuell och differentierad lönesättning där individens prestation ska avgöra löneutvecklingen. Medan lönekartläggning fokuserar på vad ett arbete innehåller fokuserar våra avtal på hur individen utför sitt arbete, säger Stina Kimstrand, jämställdhetsexpert på Sveriges Ingenjörer.
Hon menar dessutom att enbart lönekartläggning inte räcker för att åtgärda bristen på jämställdhet i arbetslivet.
– För att komma till rätta med den osakliga löneskillnaden mellan män och kvinnor är det viktigt att ha en medvetenhet kring genusfrågor. Ett välfungerande jämställdhetsarbete måste börja i ledningen för att genomsyra hela organisationen.
Såväl Unionen som Sveriges Ingenjörer vill att lagen ska vara semidispositiv, det vill säga att parterna gemensamt bestämmer hur lönekartläggning ska fungera. På Unionen tror man att det skulle öka förutsättningarna för ett bra arbete med lönekartläggning om parterna ägde frågan och om den var reglerad i kollektivavtal. Då skulle både arbetsgivarorganisationer och fack kunna arbeta med de verktyg som man redan är van vid. Unionens mer än 30 000 förtroendevalda skulle dessutom ha möjlighet att säkerställa att avtalen följs i en helt annan grad än vad Diskrimineringsombudsmannen har. I dag jobbar ett tiotal personer på DO med tillsyn och granskar några hundra arbetsgivare per år.
Lagen ska passa alla branscher och situationer men Peter Tai Christensen på Unionen menar att olika branscher har olika förutsättningar. Om lönekartläggningarna reglerades i kollektivavtal skulle man branschvis kunna anpassa avtalet för att minska lönegapet. Enligt honom vill arbetsgivarsidan inte konkretisera och precisera reglerna eftersom de är rädda att det blir en dubbelreglering, där de dels riskerar att hamna i Arbetsdomstolen för avtalsbrott och dels i Nämnden mot diskriminering för brott mot diskrimineringslagen. I sådana situationer vill Unionen hellre att avtal än lag ska gälla.
– Arbetsgivarsidan säger att man helst skulle vilja att kraven inte fanns alls, men att man gillar dem som de ser ut i nuläget eftersom det bara är krav på lönekartläggning vart tredje år, säger Peter Tai Christensen.
– Det är ganska upprörande. Ibland glömmer man bort att det är en angelägen fråga. Vi har inte en gemensam bild av att lönekartläggning faktiskt behövs. De anser väl inte att det finns strukturella löneskillnader i samma utsträckning som vi är övertygade om att det gör.
Arbetsgivare ska genomföra en lönekartläggning och analys vart tredje år. Arbetsgivare med fler än 24 anställda ska även upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra löneskillnader som har samband med kön.
Lönekartläggningen och analysen ska omfatta:
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.
I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.
Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.
En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.
Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.
– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.
För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.
– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.
Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.
– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.
Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.
– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.
Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.
– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.
För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.
– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.
Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.
– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.
Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.
– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.
– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.
It & telekom: 71 000
Media & Kommunikation: 64 900
Konsult & finans: 63 700
Farmaci & hälsa: 63 200
Energi & miljö: 61 000
Industri & teknik: 60 100
Handel: 57 600
Bygg & fastighet: 57 400
Transport & logistik: 53 700
Organisationer & föreningar: 50 500
Service & tjänster: 47 900
Källa: Unionens lönestatistik
Stockholm: 65 700
Göteborg: 61 400
Sydväst: 59 000
Östra Sörmland/Gotland: 56 000
Bergslagen: 55 700
Uppland: 55 200
Småland: 54 600
SjuHall: 54 200
Mälardalen: 54 200
Öst: 53 900
Värmland: 53 000
Gävleborg: 52 500
Sydost: 52 400
Skaraborg/Väst: 52 400
Västerbotten: 51 900
Dalarna: 51 000
Mellannorrland: 50 800
Norrbotten: 49 600
20–24 år 37 600 kr
25–29 år 43 200 kr
30–34 år 50 400 kr
35–39 år 56 000 kr
40–44 år 60 100 kr
45–49 år 62 600 kr
50–54 år 63 200 kr
55–59 år 61 600 kr
60–67 år 59 400 kr