Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Lönekartläggning – viktigare än någonsin
Unionen har i flera års tid drivit kravet på att återinföra årliga lönekartläggningar och tror att det finns goda möjligheter för en lagändring. Lönekartläggning är ett viktigt verktyg för att stänga igen lönegapet mellan kvinnor och män. Och vid individuell lönesättning är det ännu viktigare.
Enligt Peter Tai Christensen, jämställdhetsexpert på Unionen, var det lättare att gensomskåda felaktig lön med tidigare tarifflöner. Därför är det än viktigare med lönekartläggning i dag när man tillämpar individuell lönesättning. Arbetsgivarsidan har tidigare hävdat att lönekartläggning omöjliggör individuell lönesättning. Men det håller Peter Tai Christensen inte med om.
– Det handlar bara om att de löneskillnader som finns efter en lönerevision ska kunna förklaras med sakliga skäl som inte har med kön att göra.
Sveriges Ingenjörer är också positiva till att återinföra årlig lönekartläggning. Enligt dem är det förvisso ett viktigt verktyg för att kartlägga skillnader mellan könen och att upptäcka om det är osakliga skillnader som bör åtgärdas, men ett verktyg som ibland är väl trubbigt.
– Våra avtal utgår från individuell och differentierad lönesättning där individens prestation ska avgöra löneutvecklingen. Medan lönekartläggning fokuserar på vad ett arbete innehåller fokuserar våra avtal på hur individen utför sitt arbete, säger Stina Kimstrand, jämställdhetsexpert på Sveriges Ingenjörer.
Hon menar dessutom att enbart lönekartläggning inte räcker för att åtgärda bristen på jämställdhet i arbetslivet.
– För att komma till rätta med den osakliga löneskillnaden mellan män och kvinnor är det viktigt att ha en medvetenhet kring genusfrågor. Ett välfungerande jämställdhetsarbete måste börja i ledningen för att genomsyra hela organisationen.
Såväl Unionen som Sveriges Ingenjörer vill att lagen ska vara semidispositiv, det vill säga att parterna gemensamt bestämmer hur lönekartläggning ska fungera. På Unionen tror man att det skulle öka förutsättningarna för ett bra arbete med lönekartläggning om parterna ägde frågan och om den var reglerad i kollektivavtal. Då skulle både arbetsgivarorganisationer och fack kunna arbeta med de verktyg som man redan är van vid. Unionens mer än 30 000 förtroendevalda skulle dessutom ha möjlighet att säkerställa att avtalen följs i en helt annan grad än vad Diskrimineringsombudsmannen har. I dag jobbar ett tiotal personer på DO med tillsyn och granskar några hundra arbetsgivare per år.
Lagen ska passa alla branscher och situationer men Peter Tai Christensen på Unionen menar att olika branscher har olika förutsättningar. Om lönekartläggningarna reglerades i kollektivavtal skulle man branschvis kunna anpassa avtalet för att minska lönegapet. Enligt honom vill arbetsgivarsidan inte konkretisera och precisera reglerna eftersom de är rädda att det blir en dubbelreglering, där de dels riskerar att hamna i Arbetsdomstolen för avtalsbrott och dels i Nämnden mot diskriminering för brott mot diskrimineringslagen. I sådana situationer vill Unionen hellre att avtal än lag ska gälla.
– Arbetsgivarsidan säger att man helst skulle vilja att kraven inte fanns alls, men att man gillar dem som de ser ut i nuläget eftersom det bara är krav på lönekartläggning vart tredje år, säger Peter Tai Christensen.
– Det är ganska upprörande. Ibland glömmer man bort att det är en angelägen fråga. Vi har inte en gemensam bild av att lönekartläggning faktiskt behövs. De anser väl inte att det finns strukturella löneskillnader i samma utsträckning som vi är övertygade om att det gör.
Lönekartläggning
Arbetsgivare ska genomföra en lönekartläggning och analys vart tredje år. Arbetsgivare med fler än 24 anställda ska även upprätta en handlingsplan för jämställda löner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förhindra löneskillnader som har samband med kön.
Lönekartläggningen och analysen ska omfatta:
- Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor.
- Löneskillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdiga.
- Analys av om eventuella skillnader har samband med kön.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Högst snittlöner i Sverige – 10 bäst betalda yrkena
Civilingenjörer, testledare och systemutvecklare håller sina positioner på snittlönernas tio i topp-lista.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
– Lönenivån är högre och lönespridningen större i den privata sektorn, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet.
Den genomsnittliga månadslönen för anställda i Sverige var förra året 41 600 kronor.
– Gemensamt för de yrkesgrupper som tjänar mest är att de har minst tre års högskoleutbildning, säger Peter Beijron, statistiker på Medlingsinstitutet, som sammanställt siffror från den senaste lönestrukturstatistiken.
Läkare och piloter fortsätter toppa listan över de yrkesgrupper som tjänade mest i genomsnitt under 2024, om man undantar chefsyrken.
IT-yrken och ingenjörer kvar bland de bäst betalda
Lite längre ner på listan hamnar revisorer, IT-arkitekter, systemutvecklare, testledare och civilingenjörer – yrken där många utövare är medlemmar i Unionen.
– Lönerna är beräknade som ett genomsnittligt värde utan hänsyn till ansvar, erfarenhet, skicklighet och andra faktorer som kan påverka nivån på lönen för den enskilde, säger Peter Beijron.
Gruppen IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare tjänade förra året i snitt 55 200 i månaden och hamnar på sjätte plats på Medlingsinstitutets lista. När yrkesklassificeringen infördes 2014 var yrkesgruppens placering nia och den genomsnittliga månadslönen 41 600 kronor.
Civilingenjörerna tjänar 54 300 kronor i månaden 2024 och hamnar på plats åtta. Tio år tidigare var placeringen sju och då hade de en genomsnittlig månadslön på 42 800 kronor.
– Jämför man tio år tillbaka är det viktigt att komma ihåg att alla siffror är nominella, ingen hänsyn tas alltså till inflationen, säger Peter Beijron.
Privat sektor driver högre löner och större lönespridning
Ju högre genomsnittslön desto större är lönespridningen.
–I den privata sektorn är genomsnittslönen högre och lönespridningen större jämfört med offentlig sektor. Samtidigt är skillnaderna stora inom sektorerna. I privat sektor är genomsnittslön och lönespridning klart högre bland tjänstemän jämfört med arbetare, säger han.
Medlingsinstitutet har en roll som statistikansvarig myndighet och strävar efter att ge en objektiv beskrivning av hur lönestrukturen ser ut på arbetsmarknaden. Informationen ska vara tillgänglig för allmänhet, forskare och beslutsfattare.
– Vi samarbetar med parterna om insamling av lönestatistiken. Men de har i vissa fall en ännu mer detaljerad yrkesindelning än vi kan ha i den officiella statistiken, säger Peter Beijron.
De 10 yrkesgrupperna med högst genomsnittlig månadslön i Sverige
Läkare: 77 000 kr/månad.
Piloter, fartygs- och maskinbefäl m.fl: 61 500 kr/mån.
Jurister: 61 300 kr/mån.
Revisorer, finansanalytiker och fondförvaltare m.fl: 59 300 kr/mån.
Matematiker, aktuarier och statistiker: 58 700 kr/mån.
IT-arkitekter, systemutvecklare och testledare m.fl: 55 200 kr/mån.
Tandläkare: 54 600 kr/mån.
Civilingenjörsyrken: 54 300 kr/mån.
Veterinärer: 53 000 kr/mån.
Fysiker och kemister m.fl: 51 600 kr/mån.
Källa: Medlingsinstitutet.
Delseger för Sverige om minimilön
Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.
Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.
Under tisdagen kom EU-domstolens utslag. Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet.
Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.
– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.
Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?
– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.
