Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Lönen är viktig. Inte bara för vår försörjnings skull, den har uppenbarligen också en djupare betydelse. Det visar sig i vårt stora intresse för vad andra tjänar. Vi tittar på vad kollegor med liknande arbetsuppgifter och på vad anställda på andra arbetsplatser och i andra yrken och branscher tjänar. Vi gör också jämförelser utifrån vad vi uträttar i våra respektive jobb.
– Vi jämför oss hela tiden, vi är nyfikna, säger Magnus Sverke, professor i psykologi, vid Stockholms universitet, som forskat om hur löner hänger ihop med motivation och prestation.
Men att vi är intresserade av andras löner betyder inte att vi är bekväma med att tala om vår egen lön.
– Lön är ett känsligt ämne både om man har bättre och sämre betalt än kollegorna. Ingen vill sticka ut. Har jag mindre vill jag kanske inte skylta med det för att det skulle kunna betyda att jag gör ett dåligt jobb, har jag mer än andra kan det ifrågasättas av de andra. De kanske inte tycker att jag förtjänar det eller undrar om jag fjäskar för chefen.
Läs mer: Därför ska du prata lön med dina kollegor
I offentlig sektor är lönerna i princip öppna, det går att se vad kollegorna tjänar. Det gör att man som medarbetare kan komma bättre förberedd till lönesamtalet.
Det är som med bilkörning, majoriteten av oss tycker att vi kör bättre än andra
Men det är inte givet att öppna löneklubbar, där de anställda redovisar sina löner för varandra, i det privata näringslivet skulle ha en positiv effekt för den som strävar efter rättvisa löner, menar Magnus Sverke.
– Vi snokar reda på ganska mycket ändå, vi försöker på olika sätt luska ut vad andra tjänar. Vissa pratar man förtroligt med om lön på kafferasten, ibland gissar man.
– Men det är klart att det kan bli fel, så på sätt och vis är det bättre att det är tydligt. Tydlighet och transparens gör att man undviker ryktesspridning och spekulationer. Men samtidigt ska man vara medveten om att det kan vara svårt och kännas väldigt utlämnande att prata om sin lön för somliga.
Läs mer: Platt organisation - vad säger forskningen?
Någon absolut rättvisa i lönesättningen går nog ändå inte att uppnå, menar Magnus Sverke. Dels finns det många uppfattningar om vad som är rättvisa, dels tenderar vi alla att överskatta vår prestation.
– Det är som med bilkörning, majoriteten av oss tycker att vi kör bättre än andra. På samma sätt tycker vi att vi är snäppet bättre än våra kollegor på jobbet. Det leder till att vi har förväntningar som inte alltid kan infrias.
Det viktiga är att ha en ärlig relation och att chefen ska vara ärlig. En vanlig anekdot är att chefen berömmer en medarbetare vid lönesamtalet och därför ger hen ett extra påslag. I efterhand visar det sig att chefen har gjort precis samma sak med resten av arbetsgruppen.
Läs mer: Svagt samband mellan lön och prestation
– Det är ett sätt att backa och gömma sig som chef. Ett annat är att skylla på att löneutrymmet är så begränsat, säger Magnus Sverke som menar att det krävs att chefen är modig och ärlig, samt har en öppen dialog under hela löneprocessen. Först då går det att komma fram till samsyn om det lönepåslag som medarbetaren får.
Vill du ha vanlig liten lön eller en stor hög med pengar som du kan förfoga över helt själv? Bruttolönemodellen kan låta väldigt lockande, i synnerhet som den presenteras som det ”smartare alternativet”. Unionenmedlemmen Madeleine valde pengahögen, när hon tackade ja till ett jobb inom it-branschen för tre år sedan.
– Jag fick höra att det var lite intelligentare människor som valde bruttolönemodellen och tänkte: varför inte, det är väl så här man gör i Stockholm?
Men det är inte bara i Stockholm bruttolönemodeller används och alla kan inte heller välja, ibland är bruttolön det enda alternativet som erbjuds. Modellen kan se olika ut på olika företag. På Madeleines förra arbetsplats handlade det om att konsulterna fick runt 70 procent i en klump av den summa som kunden betalade till företaget, men hon känner till andra företag där konsulter får drygt 80 procent av notan från kunden.
Det låter mycket, men av sin andel ska konsulten sedan bekosta i princip allt från sin egen pension, semester och sjuklön till arbetsverktyg, licenser och sociala avgifter.
– Jag ser det som en hybrid mellan att vara anställd och egen, men där man förlorar mycket i båda ändarna. Varför inte bara starta eget i så fall, säger Madeleine, som egentligen heter något annat.
Även konferenser och kompetensutbildningar skulle bekostas ur potten på Madeleines jobb. Arbetsgivaren kunde ibland delvis bekosta konferensresor och bjuda på föreläsningar, men i princip allt annat skulle dras från kontot.
– Fördelarna med modellen är inte jättestora om jag ska vara helt ärlig. Målet är ju att fakturera så mycket som möjligt och bygger på att du har uppdrag hela tiden. Man kan ju skatteplanera mer. Man har möjlighet att köpa prylar för oskattade pengar och dra av moms. Har man intresse av häftiga prylar, så visst, jag vet en kollega som köpte ett moderkort för 26 tusen, säger Madeleine.
Nackdelarna visar sig snabbt när du blir sjuk eller råkar ut för oförutsedda utgifter. Ett arbetstagarvänligt år med många röda dagar kan till exempel svida ordentligt för den som har lön enligt bruttolönemodellen, enligt Madeleine.
Om företaget inte kan hyra ut dig förväntas du säga upp dig och har själv ansvaret för att avsluta mobilabonnemang exempelvis.
Enligt Ia Hamn, central ombudsman på Unionen, med ansvar för kollektivavtalen inom it och telecom, tillämpar vissa företag egenkonstruerade bruttolönemodeller där anställda som slutar kan bli skyldiga sin arbetsgivare pengar.
– Unionen tycker inte att någon ska hamna i skuld på grund av arbetsgivarens lönemodell, så om medlemmar råkar ut för detta hoppas jag att de kontaktar förbundet, säger Ia Hamn.
Enligt Ia Hamn är Unionen och arbetsgivarparten TechSverige överens om att bruttolönemodeller inte är förenliga med kollektivavtalsmodellen. Hon rekommenderar den som kan välja, att det är bättre att bli egen företagare i stället för att skriva avtal om bruttolön.
– De modeller jag har sett är utformade så att arbetsgivaren bara håvar in pengar och står helt utan risk, säger Ia Hamn.
– Jag tror det här är en lönemodell vi kommer att se mer av framöver, åtminstone inom IT-svängen. Jag har kontaktats av flera andra företag som också har den här modellen, säger Madeleine som dock inte är intresserad av att jobba på företag med bruttolönemodell igen.
