En manlig ingenjör tjänade 2013 i genomsnitt 47 000 kronor per månad medan hans kvinnliga kollega fick nöja sig med 41 400 kronor. Och skillnaderna börjar redan vid ingångslönen.

Det skiljer 750 kronor mellan kvinnliga och manliga civilingenjörer, till männens favör. Anledningarna är flera enligt Sveriges Ingenjörer. När förbundet gjorde en medlemsenkät bland sina studenter och frågade hur mycket de förväntade sig att få i ingångslön, svarade de kvinnliga studenterna en betydligt lägre siffra.

- Det sätter press på arbetsgivarna att sätta löner efter kompetens och utbildning. Det finns ingen ursäkt att kvinnliga studenter ska ha en lägre ingångslön än sina manliga kurskamrater, säger Stina Kimstrand.

Lönegapet är inte så stort de första fem åren. Men då ingenjörerna närmar sig 30 år ökar det, vilket till viss del kan bero på att det är då många får sitt första barn och kvinnor i större uträkning stannar hemma och hamnar efter i lön. Även här har arbetsgivaren ett ansvar att underlätta livspusslet och stötta dem i sin chefskarriär.

- Det kan handla om att ge en möjlighet att jobba hemma och på så sätt göra det mer attraktivt att söka en chefspost.

Lönegapet är 13 procent för civilingenjörerna och 8 procent för högskoleingenjörerna. Skillnaderna varierar också mellan privat och offentlig sektor, där lönegapet var större i privat sektor.