Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
I studien från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har forskaren Emily Nix undersökt hur anställda påverkas av att arbeta med mer välutbildade kollegor. I studien, som bygger på data från SCB, ingår manliga anställda i Sverige
Nyanställda som kommer in på en hög lön höjer löneutrymmet på företaget och bidrar på så vis till att höja även kollegornas lönenivå. Nu visar Nix forskning att även deras utbildning har betydelse. Hon fann att lönenivån ökade 0,3 procent på ett års sikt när kollegornas utbildningsnivå ökade med 10 procentenheter.
– Effekten är störst i yngre åldersgrupper. Det är kanske inte så förvånande eftersom löneutvecklingen ofta är snabbare i yngre åldrar, något som kan bero på att inlärningskurvan är brantare när man är ny på arbetsmarknaden, säger Maria Hemström Henningsson, IFAU:s generaldirektör och redaktör för studien.
Studien visar vidare att effekten av kollegornas utbildning är större i yrken där man interagerar med kollegorna än yrken där man jobbar ensam.
– Det här är en viktig signal om vad interaktionen med kollegorna betyder. Det är värt att tänka på, inte minst nu när vi jobbar mycket hemma. Vi har ju inte informella kunskapsutbyten som vanligt, vi träffas inte över kaffet och pratar längre, säger Maria Hemström Henningsson.
Emily Nix forskning visar också att anställda kan avstå från att investera i ny kunskap om det inte får betalat för det.
Läs mer: Byt jobb ofta - lär dig mer
– Som arbetsgivare ser man ofta bara vad anställda levererar i sitt eget arbete. Men det är lika viktigt att se vad de gör för kollegorna och belöna det i lönesättningen, säger Maria Hemström Henningsson.
– Det är också viktigt att kollegorna kan lyfta varandra inför chefen, och berätta om vad de andra bidrar med.
Att leda ett fackförbund kan ge mycket goda inkomster. Tidningen Arbetsvärlden publicerar i dag en lista på vad ordförandena i fackförbunden tjänar. Tidningen har dels tagit reda på vilken lön facktopparna har från sitt förbund, dels hur mycket de har i extrainkomster, exempelvis från styrelseuppdrag.
Högst lön – om man bortser från extrainkomster – har Andreas Miller, ordförande för Ledarna, som tjänar 160 500 kronor i månaden. Lägst lön har Tull-Kusts ordförande Johan Lindgren, med en månadslön på 20 850 kronor. Peter Hellberg, ordförande för Unionen, tjänar 122 877 kronor.
Om man räknar med facktopparnas extrainkomster blir listan en annan. Då toppar Ulrika Boëthius, ordförande för Finansförbundet. Hon tjänar 116 976 kronor, men har en total månadsinkomst på 470 783 kronor. Anledningen är främst att hon tidigare varit anställd på Handelsbanken och fortfarande tar del av bankens vinstdelningsprogram.
Även Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande, har betydande extrainkomster. Hennes lön är 110 540 kronor. Totalt tjänar hon dock 187 933 kronor. Extrapengarna kommer från styrelseuppdrag och rese- och bostadsförmåner, enligt Arbetsvärlden.
Ordförande, förbund, uppgiven och taxerad inkomst.