Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Facklig kritik mot EU-förslag om minimilöner

Sverige föreslås få ett undantag från de nya EU-reglerna om minimilöner. Men både från fack och arbetsgivare fruktar man att den svenska modellen ändå kommer att påverkas.
Niklas Hallstedt Publicerad
Yves Logghe / AP Photo / TT, Fredrik Sandberg / TT
I Sverige är både fack, arbetsgivare och regering skarpt kritiska till EU-kommissionens förslag om minimilöner. Yves Logghe / AP Photo / TT, Fredrik Sandberg / TT

På onsdagen lade EU-kommissionen fram sitt förslag till reglering av minimilöner i Europa. När den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit presenterade förslaget tryckte han på att det respekterade de nationella egenheterna.

– Det här är inte ”one size fits all”, sade han och lyfte fram att sex av EU:s 27 medlemsstater inte har minimilöner i lag.

– Det har aldrig varit vår avsikt att störa systemet för de som har ett kollektivavtalssystem.

Från svensk sida har man hela tiden motsatt sig ett rättsligt bindande direktiv och i stället velat se en rekommendation.

Så blir det nu inte. Däremot undantas länder som, likt Sverige, har en modell där lönerna bestäms i avtal mellan fack och arbetsgivare. Detta under förutsättning att avtalstäckningen är minst 70 procent av löntagarna.

Läs mer: Därför bråkar Sverige om minimilöner i EU

För de länder, en överväldigande majoritet i EU, som redan har minimilöner reglerade i lag, föreslår kommissionen en modell där man tittar på minimilönerna i förhållande till lönerna i övrigt i respektive land. En vanlig utgångspunkt är att minimilönerna ska motsvara 60 procent av medianlönen eller 50 procent av medellönen.

I Sverige är både fack, arbetsgivare och regering skarpt kritiska till förslaget.

– Vi tycker att förslaget innehåller alltför många oklarheter. Undantagsklausulerna är ett lovvärt försök, men inte tillräckligt. De kommer inte att räcka, säger Mika Domisch, internationell sekreterare på TCO.

– Vi är inte emot minimilöner. Ibland är det en väg att gå. Men löner är undantagna från EU:s kompetens. Anledningen är just att man ska skyddda den nationella lönebildningen.

Men hur ska man då komma åt problemet med att många människor inte har en lön de kan leva på i flera av EU:s medlemsstater?
– Det bästa sätter är att hjälpa till att stärka den sociala dialogen, det vill säga dialogen mellan parterna på arbetsmarknaden, och bygga upp partsstrukturen. Det är ingen quick fix, men det är bästa vapnet mot låga löner, säger Mika Domisch.

Enligt PTK, där Unionen ingår, skulle EU-direktivet underminera den svenska modellen.

– Direktivförslaget innehåller inget undantag för Sverige och utgör långt ifrån en sådan ”waterproof firewall” som kommissionen utlovat. Ytterst blir det EU-domstolen som får rätten att pröva innehållet i våra kollektivavtal och vår lönebildningsmodell, säger PTK:s ordförande Martin Linder i ett pressmeddelande.

Även Saco anser att förslaget hotar den svenska modellen.

-– Direktivet måste stoppas. Det är parterna på arbetsmarknaden som ska sköta lönebildningen i Sverige, säger Sacos ordförande Göran Arrius i ett pressmeddelande.

Göran Arrius uppmanar nu regeringen, riksdagen och ledamöterna i EU-parlamentet att göra allt de kan för att direktivet ska stanna på pappret.

Liknande tongångar hörs från arbetsgivarsidan.

– Vi ser det heller inte som att förslaget ger vår modell tillräckliga garantier för att inte påverkas av de föreslagna reglerna, säger John Wahlstedt, arbetsrättschef i Svenskt Näringsliv, som menar att det rör sig om ett ”oacceptabelt ingrepp i den svenska arbetsmarknadsmodellen” i ett pressmeddelande.

Från regeringens håll har motståndet mot det nya direktivet varit tydligt.

– Jag är starkt kritisk till att EU lägger sig i lönebildningen. Det är ju en nationell angelägenhet, sade till exempel arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i Ekot på tisdagen.

Än så länge handlar det dock bara om ett förslag. Innan direktivet blir verklighet ska det behandlas både av de nationella regeringarna och Europaparlamentet. Troligtvis kommer även flera länder i Östeuropa, där minimilönerna skulle komma att höjas om direktivet blir verklighet, kämpa emot förändringen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Högre lön får svenska ingenjörer att välja Danmark

Årslönen för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre än i Sverige – efter skatt. När allt fler väljer att pendla över sundet dräneras Sydsverige på viktig kompetens. Malmöbon Andre Bugge är en av dem som valt att jobba i Köpenhamn.
Ola Rennstam Publicerad 20 januari 2025, kl 06:03
André Bugge kliver på ett Öresundståg.
Ingenjören André Bugge är en av allt fler högutbildade skåningar som pendlar över Öresund. Han tjänar 17 000 kronor mer i månaden - efter skatt - jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Foto: Emil Malmborg

Det är snart 25 år sedan Öresundsbron invigdes och sedan dess har pendlandet över sundet blivit en självklar del i regionens arbetsliv. Politikernas vision om en och samma arbetsmarknad i Öresundsregionen har ännu inte uppnåtts, men tanken att jobba i grannlandet är något som tilltalar allt fler. I dag pendlar drygt 18 000 personer dagligen över bron, enligt Öresundsinstitutet. De allra flesta av dem bor i Sverige och arbetar i Danmark.

Förklaringarna är flera. En stark dansk krona, förenklade regler och ett högre löneläge i Köpenhamn har gjort det värt mödan med en tidskrävande och dyr pendling.

En liten del pendlare är danskar som valt att bosätta sig i Malmöområdet på grund lägre bostadspriser, men de allra flesta är svenskar som vill ta del av den heta arbetsmarknaden på den danska sidan.

17 000 kronor mer i månaden – efter skatt

En av dem är civilingenjören André Bugge, som har jobbat tio år på ett dotterbolag till den danska biomedicinjätten Novo Nordisk.

– Uppskattningsvis tjänar jag 17 000 kronor mer i månaden efter skatt jämfört med ett liknande jobb i Skåne. Jag har övervägt att byta jobb i omgångar, men har inte kunnat motivera att gå ner så mycket lön och bli av alla andra förmåner, säger han.

Förutom den högre lönen kan han äta lunch på sin arbetsplats för 27 kronor per dag, en kostnad som möjliggörs av förmånliga skatteregler för danska företag. En annan fördel är att han omfattas av dubbla välfärdssystem. Av praktiska skäl har han sin tandläkare i Köpenhamn och kan vid behov även söka vård där.

André Bugge ser inga nackdelar med upplägget, mer än att han själv måste betala in sociala avgifter, vilket är cirka 8 procent av hans bruttolön.

Han bor nära tågstationen i Hyllie och tycker att pendlingen på en och en halv timme för det mesta fungerar smidigt.

– Jag stortrivs med mitt jobb och ser ingen anledning att byta. Klart att det kan vara besvärligt ibland när tågtrafiken strular, nu när jag har ett litet barn vill jag komma hem fort, säger han.

Pendlande ingenjörer har fördubblats

Att högutbildade personer som André Bugge söker sig bort från svensk arbetsmarknad blir allt vanligare. Enligt fackförbundet Sveriges Ingenjörer pendlar dubbelt så många ingenjörer över sundet i dag som för tio år sedan.

Årslönerna för en ingenjör i Danmark är 200 000 kronor högre efter skatt än i Sverige, enligt fackets rapport.

Men utvecklingen oroar. Den svaga svenska kronan och de högre lönerna i Danmark ger en dubbelsmocka mot kompetensförsörjningen i Sydsverige. Unionen får signaler om att regionen drabbas av ”braindrain”, det vill säga att företag får allt svårare att hitta rätt kompetens.

Anders Sjöstrand

– Det är klart att det är oroande. Vi besökte ett stort verkstadsföretag nyligen som ska bygga en ny anläggning och de har jättesvårt att hitta ingenjörer. På sikt finns det risk att företagen här väljer att flytta utomlands och då tappar vi arbetstillfällen. Det skulle vara förödande, säger Anders Sjöstrand, vice ordförande i regionstyrelsen för Unionen sydväst.

 

Arbetsgivarna: "Ingenjörer i Sverige välbetalda"

Svenskt Näringsliv beskriver kompetensbristen som den allra viktigaste frågan för sina medlemsföretag. Men enligt Johan Dalén, regionchef för arbetsgivarorganisationen i Skåne och Blekinge, är förklaringen till kompetensbristen inte löneläget.

Johan Dalén
Foto: Ulf Börjesson

– Bristen på kompetens är en generell problematik i hela landet, men vi ser inte något strömhopp av kompetens till Danmark på grund av just löneläget. Ingenjörer i Sverige är välbetalda, säger han.

– Det är oerhört viktigt att arbetsgivare gör sig attraktiva för arbetskraften och det upplever jag att man gör. Men lönen är bara en faktor bland många. Våra företag efterlyser utbildningsinsatser för att möta det behov av ingenjörer som näringslivet redan i dag har brist på, säger han.

"Inte jätteattraktivt för mig att byta jobb"

André Bugge är 35 år och har aldrig jobbat i Sverige. I stället blev han rekryterad till Novo Nordisk Engineering direkt efter examen i kemiteknik vid Lunds tekniska högskola. Hans titel är processingenjör, vilket innebär att han utvecklar utrustning till läkemedelsbolagets olika fabriker.

I genomsnitt jobbar han tre dagar i veckan på kontoret utanför Köpenhamn och två dagar hemifrån. Att anställningstryggheten är svagare i Danmark oroar honom inte. Inte heller att den danska kronan skulle rasa i värde och radikalt sänka hans lön.

André Bugge

– Man är inte lika skyddad som under las-reglerna i Sverige, men eftersom det är mycket billigare att fastanställa i Danmark och det råder ett skriande behov av ingenjörer känns det inte det minsta otryggt för min del. Även om växelkursen skulle gå ner till den svenska kronans nivå är min lön ändå högre.

På frågan om hur länderna skiljer sig passar André Bugge på att ge en liten känga till svenska arbetsgivare.

– Om man jämför löneläget och övriga villkor som billig lunch med vad svenska företag erbjuder så framstår de som klart sämre. På de jobbintervjuer jag varit på i Sverige har arbetsgivarna bara fokuserat på vad jag ska bidra med, men inte sagt ett ord om vad de kan erbjuda mig – och då är det inte jätteattraktivt för mig att byta jobb.

Pendling till Hamburg år 2029

Även Sydsvenska handelskammaren ser att många arbetsgivare har svårt att få tag i rätt kompetens. Vice vd Per Tryding anser dock att det inte behöver vara dåligt för svensk ekonomi att allt fler väljer att jobba utomlands.

Per Tryding
Foto: Roger Nellsjö

– På kort sikt kan kompetensbristen så klart ställa till problem för enskilda företag, men på längre sikt är det i grund och botten positivt att vi har en kompetens i Sverige som är värd pengar och som utländska företag är beredda att betala för, säger han.

Handelskammaren ser ytterligare jobbmöjligheter år 2029, då Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar för trafik.

– Då kommer Malmöbor att nå Hamburg, som en är rik region, på tre timmar. Det öppnar upp en enorm arbetsmarknad för den som kan tänka sig att veckopendla, säger Per Tryding.

ÖRESUNDSREGIONEN

➧ Nordens största arbetsmarknad med 2 miljoner sysselsatta.

➧ Invånarantal: cirka 4,2 miljoner.

➧ Under 2023 pendlade 17 500 personer från Sverige till Danmark och 1 200 personer från Danmark till Sverige.

➧ 2029 öppnar Fehmarn Bältförbindelsen, då nås Hamburg på tre timmar från Malmö.

Källa: Öresundsinstitutet