Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Eget val kan ge mångdubbelt

Vatten eller champagne? Om man vill lyxa till det som pensionär kan också placeringen av premiepensionen vara avgörande. Det visar en beräkning som Kollega låtit göra.
Anita Täpp Publicerad 14 januari 2008, kl 08:30

En 40-åring med 22 000 i månadsinkomst får en premiepension på 1 240 eller 5 750, beroende på om de placerade pensionspengarna haft en genomsnittlig tillväxt på noll eller nio procent.

För den 40-åring som tjänar mer, liksom för yngre som pensionssparar längre, får valet av PPM-fonder ännu större betydelse.

En 23-åring med en månadsinkomst på 20 000 kronor får 2 090 eller 17 970 i premiepension, beroende på om tillväxten varit noll eller nio procent.

Trots premiepensionens betydelse tycks ännu få av de 5,3 miljoner svenskarna i PPM-systemet engagera sig.

2 miljoner har aldrig valt fonder. 2,4 miljoner har bara gjort det en gång, då systemet infördes 2000.

Det behöver inte vara fel.

Om man inte valt fonder hamnar pengarna i 7:e AP fondens »soffliggarfond«, premiesparfonden. Den har låga avgifter, vilket är viktigt för sparandet på sikt.

I december hade den haft en tillväxt på i genomsnitt 6,4 procent per år, vilket är något mindre än snittet i alla PPM-fonder.

Att man har kvar sina pengar i en fond som gått dåligt kan bero på att man tror på den i ett längre perspektiv.

Men enligt Premiepensionsmyndighetens, PPM, statistik så har den grupp som varit mer aktiv vunnit på det.

Under senare år har de aktiva pensionsspararna liksom antalet fondbyten blivit fler. En förklaring är att företag och banker börjat hjälpa till med placeringarna. En del ger råd, andra placerar också pensionspengarna genom att spararen lämnar över sin kod till PPM:s hemsida där fondbyten kan göras.

Tjänsterna brukar kosta några hundralappar per år. Men både PPM och Konsumenternas bank- och finansbyrå har varnat för tjänsten. Det måste till en kraftig avkastning på placeringen för att den ska löna sig.

Om man vill ha gratis placeringsråd finns fler möjligheter på nätet. En är PPM:s PPM-Lotsen, en annan är PPM-doktorn. En av de högriskfonder som man där kan plagiera hade den 1 december 2007 ökat med 233 procent på knappt två år.

Fakta

Rune Lindohf, som är informatör på PPM, ger sina bästa råd:

  • Öppna och läs det orange kuvertet. Läs och lär om hur pensionssystemet fungerar.
  • Fundera på om du vill engagera dig, bara välja en gång eller inte engagera dig. Om du vill engagera dig eller välja en gång, använd PPM-lotsen, ta annars reda på hur premiesparfonden fungerar.
  • Tänk långsiktigt och var klar över att det här handlar om pensionspengar och inte är något "tradinginstrument". Ställ in dig på att jobba till 67. Pensionen blir så mycket bättre då.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Så mycket tjänar chefer i privat sektor

Snittlönen för en chef i privat sektor är 59 000 kronor. Men skillnaden mellan män och kvinnor är stor. En manlig chef tjänar i snitt 7 300 kronor mer än en kvinnlig.
David Österberg Publicerad 29 augusti 2024, kl 06:00
Chef - kolla om du har rätt lön
Chef - har du rätt lön? Trots en snittlön på 59 000 kronor för chefer i privat sektor tjänar manliga chefer i genomsnitt 7 300 kronor mer än sina kvinnliga kollegor. Det innebär att löneskillnaderna fortsätter att öka.

Foto: Colourbox.

I snitt ökade chefslönerna med 5,5 procent förra året, vilket är 1,4 procentenheter mer än löneökningarna för arbetsmarknaden i stort.

Samtidigt finns det – precis som tidigare år - betydande skillnader mellan kvinnors och mäns löner. Snittlönen för kvinnliga chefer var 54 400 kronor förra året. Männen tjänade i genomsnitt 61 800 kronor. Kvinnornas löner ökade med 5,24 procent medan männens ökade med 5,68 procent och alltså drog ifrån kvinnorna ytterligare. Det innebär en löneskillnad på 12 procent.

Kvinnor tjänar mindre än män

En del av löneskillnaden är oförklarad. Det innebär att den inte förklaras av att kvinnor och män arbetar i olika yrken och branscher, har olika utbildningsnivå, arbetstid eller ålder.

Trots det går det inte att slå fast att löneskillnaden beror på diskriminering, enligt en rapport från Medlingsinstitutet. Anledningen är att statistiken inte kan fånga alla faktorer som påverkar lönen.

Amanda Lundeteg.
Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell.

Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner. Hon ser flera orsaker till att kvinnor tjänar mindre än män.

– En förklaring är att arbetsmarknaden är könsuppdelad och att kvinnors arbete oftare värderas lägre än mäns. En annan förklaring är att kvinnor tar, och förväntas ta, mer ansvar för hem och familj. I familjer med minst ett barn tjänar mannen mer, trots att kvinnan i 41 procent av fallen har högre utbildning, säger hon.

För fackförbunden finns mycket att göra för att minska löneskillnaderna bland chefer, enligt Amanda Lundeteg.

– De bör förespråka ett flexibelt arbetsliv för att göra det lättare att få ihop arbetsliv och familjeliv. De bör också jobba för bra lönekartläggningar och för jämställd rekrytering. Män rekryteras oftare för sin potential, kvinnor för sin erfarenhet, och det syns i plånboken.

Vill ha individuell föräldraförsäkring

Allbright förespråkar individuell föräldraförsäkring och utbildningar i jämställt föräldraskap.

– Först när vi är jämställda i privatlivet finns förutsättningar för en jämställd arbetsmarknad. Att kvinnor tar störst ansvar för familjen leder till sämre löneutveckling och lägre pensioner. Det kan dessutom få katastrofala följder om ett par går skilda vägar.

Olle Brynja är utredare och jämställdhetsexpert på Unionen. Liksom Amanda Lundeteg ser han den segregerade arbetsmarknaden som en delförklaring till löneskillnaden mellan kvinnor och män.

– Vi vet också att kvinnor oftare är chefer i första linjen, medan männen oftare är chefer i toppen där lönerna är högre.

Även Olle Brynja lyfter det ojämställda föräldraskapet, liksom föreställningar om kvinnliga och manliga egenskaper, som förklaringar till löneskillnaden.

– Men det är anmärkningsvärt att det fortfarande finns ett oförklarat glapp mellan kvinnors och mäns löner. Av de företag som gör lönekartläggningar upptäcker 40 procent osakliga löneskillnader, säger han.

"Finns föreställningar om att chefer inte ska vabba"

För att komma till rätta med löneskillnaderna behövs arbete på flera fronter, enligt Olle Brynja. Förutom lönekartläggningar kan det till exempel handla om utbildnings- och opinionsinsatser.

– Unionen arbetar för ett mer jämställt arbetsliv och för att utbilda arbetsgivare i hur man skapar föräldravänliga arbetsplatser. Men det finns förstås könsnormer som genomsyrar hela samhället och som är svårare för oss som fackförbund att göra något åt.

Olle Brynja tror att karriärsnormer många gånger påverkar chefer starkare än anställda som inte är chefer.

– Jag är övertygad om att det till exempel fortfarande finns föreställningar om att chefer inte ska vabba eller jobba deltid, säger han.

Unionen förespråkar en tredelad föräldraförsäkring där en tredjedel är vikt åt vardera föräldern och en tredjedel kan användas fritt. På så vis kan männens uttag av föräldradagar öka.

– I dag tar kvinnor ut 70 procent av föräldradagarna. Det påverkar deras chefskarriärer. I dag ligger kvinnor och män relativt lika lönemässigt fram tills de får sitt första barn. Då drar männen ifrån.

Vill se lönen i annonsen

Löneskillnaden mellan kvinnor och män var i princip oförändrad jämfört med året innan, men den långsiktiga trenden är att den minskar. Amanda Lundeteg tror att EU:s kommande lönetransparensdirektiv kommer att minska skillnaden ytterligare.

– Företagen blir tvingade att ange lön i annonser och redovisa hur lönespannet ser ut bland anställda. Först när alla fakta är på bordet vet vi var skevheten uppstår. Det blir en del jobb för bolagen, men på sikt tror jag att det kommer att leda till mer jämställda löner, säger hon.

Chefslöner i olika branscher

It & telekom: 71 000

Media & Kommunikation: 64 900

Konsult & finans: 63 700

Farmaci & hälsa: 63 200

Energi & miljö: 61 000

Industri & teknik: 60 100

Handel: 57 600

Bygg & fastighet: 57 400

Transport & logistik: 53 700

Organisationer & föreningar: 50 500

Service & tjänster: 47 900

Källa: Unionens lönestatistik

Så mycket tjänar chefer i olika delar av landet

Stockholm: 65 700 

Göteborg: 61 400

Sydväst: 59 000

Östra Sörmland/Gotland: 56 000

Bergslagen: 55 700

Uppland: 55 200

Småland: 54 600

SjuHall: 54 200

Mälardalen: 54 200

Öst: 53 900

Värmland: 53 000

Gävleborg: 52 500

Sydost: 52 400

Skaraborg/Väst: 52 400

Västerbotten: 51 900

Dalarna: 51 000

Mellannorrland: 50 800

Norrbotten: 49 600

Medellön för chefer fördelat på ålder

20­–24 år        37 600 kr

25–29 år        43 200 kr

30–34 år        50 400 kr

35–39 år        56 000 kr

40–44 år        60 100 kr

45–49 år        62 600 kr

50–54 år        63 200 kr

55–59 år        61 600 kr

60–67 år        59 400 kr