Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Eget val kan ge mångdubbelt

Vatten eller champagne? Om man vill lyxa till det som pensionär kan också placeringen av premiepensionen vara avgörande. Det visar en beräkning som Kollega låtit göra.
Anita Täpp Publicerad

En 40-åring med 22 000 i månadsinkomst får en premiepension på 1 240 eller 5 750, beroende på om de placerade pensionspengarna haft en genomsnittlig tillväxt på noll eller nio procent.

För den 40-åring som tjänar mer, liksom för yngre som pensionssparar längre, får valet av PPM-fonder ännu större betydelse.

En 23-åring med en månadsinkomst på 20 000 kronor får 2 090 eller 17 970 i premiepension, beroende på om tillväxten varit noll eller nio procent.

Trots premiepensionens betydelse tycks ännu få av de 5,3 miljoner svenskarna i PPM-systemet engagera sig.

2 miljoner har aldrig valt fonder. 2,4 miljoner har bara gjort det en gång, då systemet infördes 2000.

Det behöver inte vara fel.

Om man inte valt fonder hamnar pengarna i 7:e AP fondens »soffliggarfond«, premiesparfonden. Den har låga avgifter, vilket är viktigt för sparandet på sikt.

I december hade den haft en tillväxt på i genomsnitt 6,4 procent per år, vilket är något mindre än snittet i alla PPM-fonder.

Att man har kvar sina pengar i en fond som gått dåligt kan bero på att man tror på den i ett längre perspektiv.

Men enligt Premiepensionsmyndighetens, PPM, statistik så har den grupp som varit mer aktiv vunnit på det.

Under senare år har de aktiva pensionsspararna liksom antalet fondbyten blivit fler. En förklaring är att företag och banker börjat hjälpa till med placeringarna. En del ger råd, andra placerar också pensionspengarna genom att spararen lämnar över sin kod till PPM:s hemsida där fondbyten kan göras.

Tjänsterna brukar kosta några hundralappar per år. Men både PPM och Konsumenternas bank- och finansbyrå har varnat för tjänsten. Det måste till en kraftig avkastning på placeringen för att den ska löna sig.

Om man vill ha gratis placeringsråd finns fler möjligheter på nätet. En är PPM:s PPM-Lotsen, en annan är PPM-doktorn. En av de högriskfonder som man där kan plagiera hade den 1 december 2007 ökat med 233 procent på knappt två år.

Fakta

Rune Lindohf, som är informatör på PPM, ger sina bästa råd:

  • Öppna och läs det orange kuvertet. Läs och lär om hur pensionssystemet fungerar.
  • Fundera på om du vill engagera dig, bara välja en gång eller inte engagera dig. Om du vill engagera dig eller välja en gång, använd PPM-lotsen, ta annars reda på hur premiesparfonden fungerar.
  • Tänk långsiktigt och var klar över att det här handlar om pensionspengar och inte är något "tradinginstrument". Ställ in dig på att jobba till 67. Pensionen blir så mycket bättre då.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.