Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Här är yrkena med högst lön

Vill du ha ett jobb med riktigt, riktigt hög lön? Här är listan med de bäst betalda yrkena, enligt SCB.
Oscar Broström Publicerad 17 november 2022, kl 08:12
Person håller i bunt med 500-lappar
Här är de bäst betalda yrkesgrupperna i Sverige, enligt SCB:s statistik över genomsnittlig månadslön. Foto: Henrik Montgomery/TT

Pengar är inte allt, men ett saftigt lönekuvert kan för många vara en stark drivkraft i arbetslivet. 

En liten genväg, eller åtminstone förutsättning, för att få mycket pengar i lön kan vara att rikta in sig mot de yrken som betalar bäst. Enligt SCB:s lönestatistik för 2021 ser den yrkeslistan ut som följande.

Siffrorna anger genomsnittlig månadslön.

Chefer inom bank, finans och försäkring (nivå 1) 144 900 kronor

General-, region- och kommundirektörer 99 900 kronor

Mäklare inom finans 91 300

Verkställande direktörer 87 300

Ekonomi- och finanschefer (nivå 1) 85 300

Specialistläkare 83 200

Informations-, kommunikations och PR-chefer (nivå 1) 81 600

Chefer inom bank, finans och försäkring (nivå 2) 81 300

Forsknings- och utvecklingschefer (nivå 1) 78 500

Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva (nivå 1) 78 000

IT-chefer (nivå 1) 76 000

SCB anger genomsnittlig månadslön för chefer på olika nivåer, där 1 är den högsta och bäst betalda.

Lön

Här tjänar alla lika mycket

Drygt 40 000 i månaden – oavsett ålder och anställningstid. På konsultfirman Itid har alla anställda, inklusive vd, samma lön. Fördelarna är flera, men det finns hot mot modellen.
David Österberg Publicerad 3 november 2022, kl 06:02
Maria Öqvist, Fredrik Johansson och Ellen Jingskog stående utomhus.
Maria Öqvist, Fredrik Johansson och Ellen Jingskog på konsultfirman Itid, som har en platt organisation utan en massa chefer. Varje vecka diskuterar medarbetarna sin arbetsbelastning, för att minska risken att någon jobbar för mycket. Foto: Fond&Fond

Efter lunchen blir det förstås kaffe. Fredrik Johansson tassar ut i köket i strumplästen och laddar bryggaren och hämtar koppar. Kontorskänslan är rätt svag här. Itid hyr bottenvåningen i en trevåningsvilla med öppen spis, mjuka soffor och utsikt mot en liten trädgård – och strumptassandet förstärker hemkänslan.

Fredrik Johansson, vd och delägare, gillar kontorsmys.

– Vi vill att det ska vara hemtrevligt. Folk ska vilja vara på kontoret när de har möjlighet.

Att majoriteten av Luleåkontorets 15 anställda ändå är någon annanstans är inte konstigt. Itid är ett konsultföretag och konsulter behöver förstås vara hos kunderna.

Totalt har företaget 43 anställda utspridda på fem kontor – samtliga i norra Sverige. Att de finns just där är ingen tillfällighet: Den här delen av landet är industritung och i industrin finns Itids huvudsakliga kundbas. Men bakom beslutet finns också små barn och lokalpatriotism.

– Jag startade Itid tillsammans med tre andra när vi var i 30-årsåldern. Då hade vi småbarn och ville ha balans i livet. På den tiden fanns dessutom uppfattningen att man var tvungen att flytta härifrån för att få jobb. Vi ville skapa en framtid här. Vi ville ha skatteintäkter till kommunen. Vi ville att våra barn skulle gå i bra skolor och att det skulle finnas jobb till dem när de blev vuxna.

Anställningstiden spelar ingen roll

Så småningom anställde grundarna ytterligare en konsult. Han fick samma lön som de hade. Och på den vägen har det fortsatt: Varje anställd får samma lön som alla andra, oavsett ålder, anställningstid och tidigare erfarenheter. Just nu är den drygt 40 000 kronor i månaden.

Företaget har också ett bonussystem som baseras på lönsamheten för bolaget och ett bra år kan en anställd på det viset komma upp i totalt 50 000 kronor i månaden.

Lönemodellen är unik. Samtliga fackförbund för tjänstemän och akademiker förespråkar individuell lön som ska ha en koppling till prestation. Itid går sin egen väg och hävdar att den är rätt för dem.

Bytte jobb och fick lägre lön

Maria Öqvist är civilingenjör med inriktning mot produktionssystem. Hon har varit på Itid i tio år och har lika många års erfarenhet från anställningar på företag som ABB och elektronikföretaget Sanmina.

När hon började på Itid gick hon ner i lön  precis som de flesta av sina nuvarande kollegor. 

Alltså: Samma lön för alla – ofta lägre än vad de tjänat tidigare.

Förklaringen till att företaget ändå lockar finns i kulturen.

Jag har kanske inte den finaste bilen, men hade jag blivit lyckligare av det?

Maria Öqvist plockar fram laptopen och klickar i gång en powerpoint. Den handlar om Itids värdeord och värderingar. Sådana håller sig de flesta företag med numera och kritiseras ofta för att bestå av urvattnade floskler. Mats Alvesson, professor i Lund, har skrivit en hel bok om meningslösa värdegrundsord.

– I de flesta fall blir de lallande positiva, vaga och allmänna. Det är inget bra sätt att jobba med organisationskultur, sa han i en intervju med Kollega tidigare i år.

Kanske kan Itid vara undantaget. Här är – så säger de i alla fall – orden inte bara ord utan fyllda med någonting. Lönemodellen, kulturen och värderingarna är delar i en helhet.

– Skillnaden mellan oss och många andra, tror jag, är att vi inte bara pratar om orden. När vi fattar beslut så gör vi det utifrån värderingarna, säger Ellen Jingskog, civilingenjör med inriktning på industriell ekonomi.

Ingen tvingas sova borta

Maria Öqvist öppnar en slide med rubriken ”Balans i livet”. Omsatt i praktiken innebär det till exempel att ingen tvingas till heltidsuppdrag eller till att sova borta. Behöver någon gå tidigare en dag är det inga problem. Stämpelklocka finns inte. Semestern godkänner man själv.

– Här behöver vi inte be om tillåtelse att ta två dagars semester. Om jag ser att jag kan få ihop min vecka även om jag tar två dagars semester så kan jag göra det. Och vill jag jobba hemifrån kan jag göra det, säger Ellen Jingskog.

För henne är just det där med balans i livet helt avgörande. Som mamma till små barn måste fokus ibland ligga på annat än jobbet.

Maria Öqvist klickar vidare: ”Frihet och ansvar”, ”Kul på jobbet”, ”Vi, inte jag”.

– Att alla har samma lön bidrar till känslan av att vi är ett lag. Det gör också att vi lätt kan byta uppgifter, täcka upp för varandra och hjälpa varandra.

För en konsultfirma finns ytterligare en fördel med att ha samma lön för alla. När lönen inte är beroende av hur många timmar man fakturerar en viss månad blir det inte huggsexa om jobben. I stället kan uppdragen fördelas utifrån kompetens och arbetsbelastning.

Men ni har ju fina utbildningar och fina cv:n och skulle kanske kunna tjäna flera tusen mer som vanliga anställda. Lockar inte det?

– De flesta av oss har redan gjort karriär och haft välbetalda arbeten. För min del räcker det att ha pengar till försörjningen och lite pengar över. Viktigast är att ha roliga uppdrag och det har jag här. Här får jag jobba med företag som vill ha förändring och det kan jag hjälpa dem med. Jag har kanske inte den finaste bilen, men hade jag blivit lyckligare av det? säger Maria Öqvist.

Lönen inte viktig för motivationen

En vanlig anledning till att ha olika löner är att lönen då kan användas för att höja motivationen. Den som presterat bäst under året får störst påslag och alla uppmuntras därmed att göra bra ifrån sig. Fredrik Johansson (som för övrigt har samma lön som alla andra – vd-titeln till trots) tror inte på det.

– Lönen är motivationsfaktor upp till en viss nivå. Om man lever i ett land där man inte överlever utan ett jobb betyder lönen förstås allt. Men all forskning visar att lönen har liten betydelse för motivationen över en viss nivå. Här får alla samma påslag efter nivån i kollektivavtalet.

Att alla har samma lön bidrar till känslan av att vi är ett lag

Så. Finns det då inget negativt med att alla har samma lön? Att medarbetarna själva ansvarar för arbetsbelastning och semesterplanering? Jo, helt okomplicerat är det visst inte.

– Alla vill att det ska vara så bra som möjligt för kollegorna och för företaget. Det gör att det finns en risk att folk jobbar för mycket, säger Fredrik Johansson, som tycker att lönemodellen har fungerat bra, men att det blir svårare och svårare att hålla fast vid den.

– En anledning är att vi har kontor på olika ställen där levnadskostnaden varierar. En annan att den kan uppfattas som orättvis. Vi anställer visserligen bara personer med erfarenhet, men risken är ändå att den som har varit hos oss i 20 år tycker att det är fel att en nyanställd tjänar lika mycket.

Hård konkurrens om kompetensen

Delar av norra Sverige genomgår dessutom en industriboom. Den har gjort att konkurrensen om kompetensen hårdnar och att företag måste betala för att få specialistkunskap.

– Det har hänt att kandidater har tackat nej till en anställning på grund av vår lönemodell. Och jag kan delvis förstå att det kan vara svårt att acceptera en lägre lön bara för att vi säger att vi är ett bra gäng. Å andra sidan har vi alltid lyckats tillsätta lediga tjänster och har låg personalomsättning.

Klockan närmar sig halv tre. Ellen Jingskog reser sig för att lämna kaffekoppen i köket. I dag tar hennes arbetsdag slut lite tidigare än vanligt.

– Jag måste snart gå. Dottern kunde inte sova i natt för att pyjamasbyxorna var för korta. Jag har lovat att fixa det så att vi får sova, säger hon och skrattar.

Lön

Blir vi lyckligare av hög lön?

Avtalsrörelser brukar handla mycket om krav på höjda löner. Det är viktigt ur rättvisesynpunkt. Men blir vi lyckligare av ett fetare lönekuvert?
Anita Täpp Publicerad 3 november 2022, kl 06:01
Illustration med leende kvinna och pengar.
Om man inte behöver räkna varenda krona i affären så är relationer och ett intressant arbete viktigare, säger Markku Ojanen, professor emeritus i psykologi. Illustration: Christina Hägerfors

Visst kan man tycka att en rejäl lönehöjning skulle sitta fint. Och vara fast övertygad om att en sexsiffrig månadslön skulle göra en så mycket lyckligare.

Men enligt forskningen är det inte solklart så.

En inflytelserik amerikansk studie från 2010 visade att vi bara blir lyckligare, i studien benämnt som mer välmående, upp till en viss månadsinkomst (motsvarande cirka 50 000 kronor, se faktaruta). Efter det planar lyckokurvan ut.

En stor, nyare amerikansk studie kom dock fram till ett annat resultat. Den visade att det inte finns någon sådan gräns. Lyckokurvan fortsätter att peka uppåt.

– Eftersom den senaste studien är välgjord bedömer jag att det inte finns någon övertygande bevisning för en tydlig brytpunkt, säger lyckoforskaren Filip Fors Connolly, doktor i sociologi vid Umeå universitet.

Nationell rikedom betyder mer än lön

Den uppfattningen delas av Markku Ojanen, professor emeritus i psykologi vid Tammerfors universitet, som länge forskat om lycka.

– Men generellt kan man säga att om man har en ekonomisk grundtrygghet så att man kan sköta vardagliga saker och inte behöver räkna varenda krona i affären, så är exempelvis goda relationer, att man har ett intressant arbete och att man trivs på jobbet mycket viktigare för hur lycklig man är, säger han.

Enligt forskningen beräknas den egna inkomsten bara förklara två, tre procent av hur lyckliga människor i Sverige är. Dessutom är sambandet mellan lycka och nationell rikedom starkare än det är mellan lycka och vår egen inkomst, påpekar Filip Fors Connolly.

– När man generellt har en högre levnadsstandard i ett land så innebär det också att man har bättre sjukvård, mindre korruption och annat som hör ihop med nationell rikedom. Och vi vet att människor i länder med hög nationell rikedom är betydligt mer nöjda med livet än människor i fattiga länder, säger han.

Om man inte behöver räkna varenda krona i affären så är relationer och ett intressant arbete viktigare

En sak som Filip Fors Connolly själv har undersökt är hur mycket ens status i arbetslivet påverkar ens välbefinnande, eller hur lycklig man är.

Han kom då fram till att de personer som har ett högstatusyrke också är mer nöjda med livet. Vilket han menar delvis beror på att de har en högre inkomst. Men samtidigt fann han att de här individerna var mer nöjda än de som hade en lika hög inkomst men som hade ett yrke med lägre status.

– Vad det beror på kan jag bara spekulera i. Men det skulle exempelvis kunna vara att den som har ett högstatusyrke också har mer stimulerande arbetsuppgifter och självbestämmande i sitt arbete, säger Filip Fors Connolly.

– En annan förklaring kan vara att personer med högstatusyrken blir behandlade med mer respekt, både på jobbet och privat. Men om det också beror på att man har en högre lön, vilket i sig kan höja ens status, är oklart.

Viktigast med rättvis lön

Oavsett om det finns en gräns för när en högre inkomst gör en påtagligt lyckligare så har en studie vid Stockholms universitet visat att en rättvis lön är viktigare än att den är hög.

– Det vi funnit är att anställdas upplevelse av hur rättvis lönesättningen och lönen är, vid sidan av ens förutsättningar på jobbet, är viktigare än en hög lön. Och det både för att skapa trivsel, engagemang, goda prestationer, en vilja att stanna kvar och ett högre välbefinnande, säger Magnus Sverke, professor i psykologi vid Stockholms universitet.

Markku Ojanen påpekar att vi lever i en värld där allt jämförs.

– Eftersom vi tror så starkt på jämställdhet i vårt samhälle så är negativa upplevelser, som att man upplever sig ha en orättvis lön, inte bra för självkänslan. Det kan göra en bitter, vilket varken är bra för vår fysiska eller psykiska hälsa och kan gör oss mindre motiverade att göra ett bra arbete, säger han.

Lika lön kräver acceptans

Vad tror då lyckoforskarna händer med arbetsklimatet och lyckokänslan på en arbetsplats där alla tjänar lika mycket?

– Om det ska fungera måste också alla acceptera att vissa jobbar mer, andra mindre, och då kanske också gör ett bättre arbete än en själv, säger Markku Ojanen.

– Jag tror att det kan fungera bra under försättning att alla eller de flesta på arbetsplatsen motiveras av andra saker än lönen, säger Filip Fors Connolly.

Hög inkomst och hälsa

  • Mycket forskning visar att det finns ett positivt samband mellan hög inkomst och god hälsa. I vetenskapliga studier har man också sett att de som har en hög lön ofta är bättre skolade och har hälsosammare vanor och att dessa i de flesta länder också kan använda privat sjukvård.
  • En ytterligare förklaring kan vara att höginkomsttagare har bättre arbetsvillkor, vilket påverkar stresshormoner som har betydelse för hälsan.
  • En annan förklaring är att de individer som har en god hälsa från början också tenderar att tjäna mer pengar under livet.

Källor: Filip Fors Connolly och Markku Ojanen

Källor

* I studien High income improves evaluation of life but not emotional well-being (Kahneman & Deaton, 2010) angavs en årsinkomst på 75 000 dollar (knappt 70 000 kronor per månad i dagens penningvärde) som en brytpunkt för när lyckokurvan planar ut. I Sverige brukar man tala om 50 000 kronor.

* Studien om att det inte finns någon gräns heter Experienced well-being rises with income, even above $75,000 per year (Killingsworth, 2021).