För att få en uppfattning om hur mycket extra pengar som satts in till tjänstepensionen genom flexpensionen, bad Kollega pensionsexperten Tomas Carlsson på Collectum att göra en beräkning.
Enligt den så har en Unionenmedlem med en snittlön år 2014 (34 730 kr) och 2022 (44 610 kr) – med en jämn löneutveckling däremellan – under dessa år fått nära 42 000 kronor extra till tjänstepensionen.
Unionen hotade med strejk
I dag har över 99 procent av de Unionenmedlemmar som omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen flexpension.
Men resan dit har inte varit helt okomplicerad. Hårdast motstånd fick facken av arbetsgivarorganisationen Almega, vilket ledde till att Unionen och Sveriges Ingenjörer 2016 hotade med strejk för att också medlemmarna i den privata tjänstesektorn skulle få flexpension.
Sedan Almega tillfälligt fått Arbetsdomstolens medhåll i sin uppfattning om att en strejk vore olaglig, då det rådde fredsplikt i pensionsfrågor, fortsatte parterna i stället att förhandla. Och 2017 gick också Almega med på flexpensionen.
Ingen rättighet gå ned i tid
När det gäller möjligheten att gå ner i arbetstid så handlar det generellt om att man från 60 eller 62 års ålder har en ”utökad möjlighet” att gå ner till en 80-procentig arbetstid. Det är alltså ingen rättighet.
– Unionens ambition var att det skulle bli en absolut rättighet. Men det är ju så när man förhandlar och tecknar kollektivavtal att det alltid blir kompromisser, åt båda håll. Och då tyckte vi ändå att det blev en bra kompromiss. För i och med att arbetsgivarna måste motivera ett avslag, som sedan även kan prövas i en lokal och central förhandling, så finns det starka mekanismer som gör att det i praktiken är möjligt att få till en sådan lösning, säger Martin Wästfelt.
Arbetsgivarna tycks följa reglerna
Hur många medlemmar som faktiskt har gått ner i arbetstid – eller fått avslag – är okänt. Men både Unionens medlemsservice och de avtalsansvariga ombudsmän som Kollega har varit i kontakt med upplever att arbetsgivarna, med några få undantag, följer regelverket när det gäller den förstärkta möjligheten att få gå ned i arbetstid.
Och enligt förhandlingschef Martin Wästfelt har förbundet inte fått några signaler om motsatsen.
– Visst kan man ibland tänka att hälsan tiger still. Men eftersom vi har lagt ned så mycket energi på och följer det här noga så är min uppfattning att allt har fungerat bra, säger han.