Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lön: DO ska driva fler ärenden i domstol
Att sätta lön efter kön är olagligt. Att strunta i lönekartläggningar likaså. Den nya Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska ta fler arbetsgivare till domstol och hoppas på fler och skarpare sanktioner.
Sedan december förra året är Lars Arrhenius ny Diskrimineringsombudsman, DO. DO:s uppgift är bland annat att driva diskrimineringsärenden i domstol och se till att företag gör årliga lönekartläggningar. I en intervju med Kollega lovar Lars Arrhenius krafttag mot diskriminering och anser att DO de senaste åren inte drivit tillräckligt många ärenden till domstol.
– Jag vill att DO riktar in sig på att få en bättre balans mellan att utreda de individärenden som kommer in och den övriga verksamheten. Min tanke är att vi framöver ska driva fler ärenden till domstol. Jag vill också se fler tillsynsbeslut när det gäller lönekartläggningar utan att för den skull tappa det främjande och förebyggande arbetet.
DO har möjlighet att anmäla arbetsgivare som struntar i lönekartläggningar till Nämnden mot diskriminering. Hittills är det väldigt få ärenden som har anmälts dit. Varför?
– Det stämmer och min tanke är att vi ska se över tillsynen och orsaken till att vi inte har varit aktiva i att ta ärenden dit. I den utredning som just nu ser över DO:s verksamhet finns också förslag till fler sanktionsmöjligheter och det gäller även i förslaget till lönetransparensdirektiv. Jag vill gärna ha fler rättsmedel och fler sanktionsmöjligheter. Det ska vara avskräckande för arbetsgivare att bryta mot diskrimineringslagen och i vårt remissyttrande till EU-kommissionens förslag ställde vi oss positiva till fler sanktionsmöjligheter.
Varför struntar så många arbetsgivare i lönekartläggningar?
– Det finns säkert flera förklaringar. Men om vi inte utövar någon tillsyn och saknar påtryckningsmöjligheter blir det lätt så. Många arbetsgivare har dessutom uppfattningen att det är krångligt att göra lönekartläggningar.
Vad tycker du om Unionens förslag att reglera lönekartläggningar via kollektivavtalen?
– Jag har inte satt mig in i exakt hur förslaget ser ut. Men jag kan tänka mig att förslaget har uppstått genom att DO som myndighet inte har utövat tillräcklig tillsyn. Jag tycker att det är viktigt att kraven på aktiva åtgärder är tydliga och att vi håller samman alla diskrimineringsfrågor i en myndighet. Men vi behöver fler påtryckningsmedel och skarpare sanktioner. Utan dem finns en risk att arbetsgivare inte bryr sig så mycket.
I förslaget till direktiv föreslås att den som förlorar inte ska behöva betala motpartens rättegångskostnader. Hur viktig är den delen av förslaget?
– Rättegångskostnader är ofta det som hindrar individer från att driva processer. Det gäller tyvärr också för antidiskrimineringsbyråer. Så jag tycker att det är ett bra förslag.
Läs mer:
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Berättade att hon var gravid – blev av med jobbet
En provanställd kvinna berättade för chefen att hon var gravid. Då blev hon av med jobbet och anklagad för att ha lämnat oriktiga uppgifter. Nu stämmer Unionen företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd.
Kvinnan fick jobb som administratör på ett grossistföretag. Anställningen inleddes med sex månaders provanställning.
På sin andra dag på jobbet satt hon och chefen och pratade och chefen frågade om hon hade några barn. Kvinnan svarade att hon hade ett, varpå chefen svarade att han hoppades att hon inte var gravid. När hon uppgav att hon faktiskt var det sa chefen att han var ledsen och besviken och kallade på den person som gjort anställningsintervjun med kvinnan.
Försökte få kvinnan att säga upp sig
Tillsammans försökte de få kvinnan att säga upp sig, med motiveringen att det inte var lönsamt för företaget att anställa någon som bara kunde jobba några månader. När kvinnan inte ville det skrev de ett dokument som de kallade ”Uppsägning på grund av oriktiga uppgifter”. I det stod att företaget sa upp kvinnan med omedelbar verkan på grund av att hon lämnat oriktiga uppgifter. Hon skrev under och lämnade arbetsplatsen.
Nu har Unionen stämt företaget och kräver 120 000 kronor i skadestånd för brott mot diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen. Förbundet kräver ytterligare 35 000 kronor för brott mot lagen om anställningsskydd och semesterlagen.
Sofia Tot är förbundsjurist på Unionen och den som företräder kvinnan. Hon tycker att det är uppenbart att kvinnan blev uppsagd på grund av graviditeten.
– Bara det att det finns ett tidsmässigt samband på ungefär en timma från det att kvinnan berättar att hon är gravid tills hon blir uppsagd tyder på att det är graviditeten som är anledningen. Vi har heller inte fått några andra skäl från arbetsgivaren, säger hon.
Kan arbetsgivare hävda att någon lämnat oriktiga uppgifter vid anställningsintervjun?
– Arbetsgivaren är fri att avsluta en provanställning utan att ange skäl så länge beslutet inte grundas på diskriminerande omständigheter. Finns en sådan misstanke måste arbetsgivaren på ett övertygande sätt visa att en annan omständighet än diskrimineringsgrunden varit helt styrande, säger Sofia Tot.
Man måste inte berätta att man är gravid
En anställd måste inte berätta för arbetsgivaren att hon är gravid. Den som vill vara föräldraledig måste dock berätta det minst två månader i förväg.
Kan du förstå att en arbetsgivare tycker att det är jobbigt att anställda någon som kort efter anställningen ska vara föräldraledig?
– Ja, men man måste förhålla sig till de lagar vi har när man väljer att anställa. När man anställer någon finns alltid en risk att personen inte blir kvar. Personer kan exempelvis bli sjuka, börja studera, säga upp sig eller flytta.
