Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Unga vill inte bli chefer

Unga akademiker är inte särskilt sugna på att bli chefer. Men de kan ändra sig ­– om man lockar dem på rätt sätt. Det visar en undersökning från Academic Work.
Ola Rennstam Publicerad
Pressmaster/Colourbox
För unga arbetstagare är utvecklingsmöjligheter den viktigaste faktorn när de väljer arbetsgivare. Pressmaster/Colourbox

Hög lön och stort ansvar. Det är faktorer som ofta förknippas med en chefsroll. Men en ny undersökning bland drygt 7 000 studenter och akademiker i början av karriären, så kallade young professionals, visar att detta inte alls är något som lockar dem. När de fick rangordna vilka arbetsuppgifter som är mest intressanta kopplade till ledarskap hamnade i stället helt andra utmaningar i topp.

– Många arbetsgivare lockar med högre lön, förmåner och mer ansvar när de rekryterar nya chefer. Men det man helt enkelt behöver göra om man ska lyckas ersätta de 48 chefer som går i pension varje dag med nya, är att prata om sådant som målgruppen är intresserade av. Det vill säga att kunna vara med och påverka, bygga relationer, skapa team och bidra till utveckling i någon form, säger Julia Granström, Employer Branding Specialist på Academic Work.

Det finns en rad saker som de tillfrågade i undersökningen helst undviker när det gäller ledarskapet, som till exempel budgetansvar och svåra samtal med medarbetare. Men enligt Julia Granström handlar det inte om att de är curlade.

– Det är sant att det är en generation som ställer höga krav på arbetsgivarna, men det är inte en generation som förväntar sig att alla arbetsuppgifter ska vara spännande och roliga. Målgruppen vill ha ett större syfte och att arbetet i stort ska vara intressant.


När young professionals väljer arbetsgivare är utvecklingsmöjligheter den viktigaste faktorn. Och avgörande för att kunna utvecklas är enligt dem en chef som ser, lyssnar och uppmärksammar sina medarbetare.

– Det finns en fördom i gruppen att chefer ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och att den personliga utvecklingen stannar av så fort man blir chef. Att man ägnar sig åt andras utveckling  i stället för den egna, men det är få av dagens chefer som håller med om det. Arbetsgivarna har mycket att vinna på att prata om vilka personliga utvecklingsmöjligheter en chefsposition skulle innebära, säger Julia Granström.

Om young professional attraction index (YPAI):

Academic Work har, tillsammans med Kantar Sifo, skapat ett mått på arbetsgivares attraktivitet bland studenter och akademiker i början av karriären. Drygt 7000 personer deltog i den svenska delen av studien 2019.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Så skapar chefer en mer jämställd arbetsplats

Anna Blixt är ledarskapsutvecklare, föreläsare och driver podden Jämställt arbetsliv. Här ger hon sina råd om hur chefer kan arbeta med jämställdhet på arbetsplatsen. Hennes utmaning är att få männen med på tåget.
Elisabeth Brising Publicerad 6 november 2026, kl 06:01
Person med glasögon och randig skjorta står framför en ljus trätrappa i en interiör med träpaneler.
Anna Blixt utbildar chefer i jämställdhet och vill få fler män att se sin roll i jämställdhetsarbetet. Foto: Lars Brundin/TT.

Vilken är den största utmaningen i att utbilda chefer i jämställdhet?

– Att få män att förstå att det även handlar om dem. Om jag säger att vi måste öka jämställdheten tänker 99 procent bara att vi måste ha fler kvinnor eller förbättra för kvinnor. Men ”it goes both ways”.

Duckar svenska företag jämställdhetsfrågor?

– De säger att det är viktigt och att de jobbar med frågan, men sedan gör man inte så mycket. Aktivt arbete kräver att man vågar stå på sig som chef och inte är rädd för att ta samtalen. En chef måste ha ett tydligt ”varför” de ska göra det här – då blir det lättare.

– Mansdominerade företag hör av sig till mig och har gjort jämställdhetsinsatser som inte funkat. Nummer ett är mål och syfte, då kommer engagemang och strategi.

Men hur ska företagen hitta det där syftet?

– Det beror på arbetsplatsen. Vill företaget spegla kundbasen bättre och förstå dem? Vill man locka och behålla ny kompetens, men upplever att kvinnor inte vill jobba där eller slutar på grund av hård jargong? Finns få utvecklingsmöjligheter och inga förebilder uppåt? Grupper med fler perspektiv fattar mer hållbara beslut, är mer kreativa och har lägre sjuktal.

Vad har du för konkreta tips till chefer?

– Undvik klyschor och involvera medarbetarna så att det inte blir top-down. Ställ frågan: Hur kan vi öka jämställdheten i vår grupp? Det är lättare att engagera sig i en förändring om man känner att man är en del av den. Jobba med er mötesstruktur, utbilda dig i hur man får fram idéer och låt alla komma till tals.

Du har sagt att du aldrig skulle vilja vara man – hur menar du då?

– Kvinnor begränsas av sämre lön, vård och partnervåld. Men vi har ett rikare liv när det gäller kärlek, sociala relationer och meningsfullhet i att vara behövd. Det är mer svårnavigerat att vara man. Som grupp har män högre risk för suicid, missbruk och söker mindre vård för sin psykiska ohälsa. Mäns hälsa är en chefs- och jämställdhetsfråga.

Hur går det för jämställdheten i svenska bolag?

– Majoriteten av Sveriges företag jobbar inte aktivt med mångfald.

ANNA BLIXT

GÖR: Jämställdhetsexpert, konsult och föreläsare.

ÅLDER: 33.

BOR: Malmö.

BAKGRUND: Kandidatexamen i statsvetenskap och international business samt en master i social studies of gender. Driver eget företag sedan fem år.