Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Unga vill inte bli chefer

Unga akademiker är inte särskilt sugna på att bli chefer. Men de kan ändra sig ­– om man lockar dem på rätt sätt. Det visar en undersökning från Academic Work.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2019, kl 07:38
Pressmaster/Colourbox
För unga arbetstagare är utvecklingsmöjligheter den viktigaste faktorn när de väljer arbetsgivare. Pressmaster/Colourbox

Hög lön och stort ansvar. Det är faktorer som ofta förknippas med en chefsroll. Men en ny undersökning bland drygt 7 000 studenter och akademiker i början av karriären, så kallade young professionals, visar att detta inte alls är något som lockar dem. När de fick rangordna vilka arbetsuppgifter som är mest intressanta kopplade till ledarskap hamnade i stället helt andra utmaningar i topp.

– Många arbetsgivare lockar med högre lön, förmåner och mer ansvar när de rekryterar nya chefer. Men det man helt enkelt behöver göra om man ska lyckas ersätta de 48 chefer som går i pension varje dag med nya, är att prata om sådant som målgruppen är intresserade av. Det vill säga att kunna vara med och påverka, bygga relationer, skapa team och bidra till utveckling i någon form, säger Julia Granström, Employer Branding Specialist på Academic Work.

Det finns en rad saker som de tillfrågade i undersökningen helst undviker när det gäller ledarskapet, som till exempel budgetansvar och svåra samtal med medarbetare. Men enligt Julia Granström handlar det inte om att de är curlade.

– Det är sant att det är en generation som ställer höga krav på arbetsgivarna, men det är inte en generation som förväntar sig att alla arbetsuppgifter ska vara spännande och roliga. Målgruppen vill ha ett större syfte och att arbetet i stort ska vara intressant.


När young professionals väljer arbetsgivare är utvecklingsmöjligheter den viktigaste faktorn. Och avgörande för att kunna utvecklas är enligt dem en chef som ser, lyssnar och uppmärksammar sina medarbetare.

– Det finns en fördom i gruppen att chefer ägnar mycket tid åt administrativa uppgifter och att den personliga utvecklingen stannar av så fort man blir chef. Att man ägnar sig åt andras utveckling  i stället för den egna, men det är få av dagens chefer som håller med om det. Arbetsgivarna har mycket att vinna på att prata om vilka personliga utvecklingsmöjligheter en chefsposition skulle innebära, säger Julia Granström.

Om young professional attraction index (YPAI):

Academic Work har, tillsammans med Kantar Sifo, skapat ett mått på arbetsgivares attraktivitet bland studenter och akademiker i början av karriären. Drygt 7000 personer deltog i den svenska delen av studien 2019.

Ledarskap

5 konkreta tips: Så lär du dig tala inför folk

Får du panik av att hålla en dragning inför publik? Psykologen Alexandra Thomas, en av Chef & Karriärs mentorer, ger konkreta tips på hur du kan bemästra rädslan och göra presentationen till en succé.
Publicerad 10 april 2024, kl 06:00
Tecknad illustration av person med skakande ben som håller tal inför publik.
Visualisera framgång och skapa kontakt. Genom att använda dessa strategier kan du övervinna din talängslan och bli en effektiv och inspirerande kommunikatör. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Ända sedan barnsben har jag haft stora svårigheter med att prata inför folk. Både i skola och arbetsliv har jag i de lägena flera gånger drabbats av blackout. I vuxen ålder har jag försökt undvika situationen genom att inte ta på mig uppdrag som har inneburit redovisning. Eller i sista fall att sjukskriva mig.

Nyligen erbjöds jag att bli avdelningschef. Den rollen innebär att jag måste hålla dragningar inför hundratals medarbetare och även andra chefer. Så i stället för att bli glad och stolt över befordran känner jag enbart panik.

Självkänslan är skadad av alla gånger som det har gått åt pipan. Samtidigt vill jag inte återigen ta till flykten och tacka nej till tjänsten. Men hur ska jag göra för att våga? 

SVAR: Din fråga berör något djupt mänskligt. Att ställa sig utanför flocken var i människans tidiga historia förenat med fara och det är naturligt att hjärnan reagerar med flykt, som om du befann dig i en livshotande situation.

Att inte längre vilja fly är förstås rätt väg framåt. Efter mina år som retoriktränare har jag sett mycket som fungerar:

Försök att lugna hotsystemet genom andningsövningar. Du kan andas in genom att räkna till fyra och andas ut och räkna till fem. Visualisera det du vill uppnå. Om du får bilder av tidigare situationer, försök vända dem till scenarion där du lyckas.

Lär känna platsen och gå gärna dit och öva. Hur ser publiken ut, var sitter de, var står du, hur fungerar tekniken? Ju mer förberedd du är, desto lugnare kan du vara under framförandet.

Ett visst mått av nervositet gör att sinnena skärps och du gör dig redo att prestera. Gör dig vän med nervositeten och tänk att ingen vill lyssna på en blasé person som inte utstrålar något. Folk är ofta upptagna av sig själva och din nervositet kommer varken märkas eller synas på det sätt du upplever den.

Från blackout till framgång

Försök att minska det mentala avståndet mellan dig och publiken genom att vara personlig eller nämna något som andra kan relatera till. Du kan visa sårbarhet och avdramatisera situationen genom att till exempel säga: ”300 personer, nu blev jag nervös.”

De allra flesta kommer vilja dig väl och vill se dig lyckas. Om du ändå får en blackout vet inte publiken vad du ska säga. Då kan du låta punkterna komma i en ny ordning och ta dig tillbaka till strukturen efter hand.

Det mest effektiva – och jobbiga – sättet att komma över talängslan är exponering. Att möta situationen du är rädd för tills du lärt tankarna och kroppen att det inte är farligt.

Träna gärna hemma framför spegeln eller gå till en talcoach och simulera situationen. Den kemiska reaktionen i kroppen vid nervositet är identiskt med den vid förväntan. Enda skillnaden är våra tankar. Så ibland behöver vi överlista hjärnan och intala den att vi är taggade och att allt kommer gå bra.

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och skribent.

ÅLDER: 45.

KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på bup.

Har du en fråga till våra mentorer? Mejla [email protected].