Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chef: Så nystartar du efter pandemin

Slutet på över ett års arbetsförhållanden där ingenting har varit sig likt skymtar. Men allt kommer inte bli som förut även om det blir mindre distansarbete. Här är 10 tips på hur du som chef kan ta tillvara erfarenheterna från pandemin i ditt ledarskap.
Publicerad 17 maj 2021, kl 06:53
Det kommer att bli annorlunda när vi åter möts på kontoret – men det erbjuder också möjligheter. Psykolog Alexandra Thomas och ledarskapskonsulten Malin Dohlwitz Strindlund är eniga om att chefen bör ta fasta på det positiva som kommit fram under coronapandemin. Illustration: Mia Nilsson

I pandemins kölvatten sitter vi alla i samma båt – chefer som medarbetare. Många längtar efter normaliteten, kollegorna, vardagen med möten och jobbluncher. För andra har det nya självständiga sättet att arbeta på gett mersmak. Stressen, sjukdagarna, vabben har minskat och vi har hunnit lägga i en tvätt mellan videomöten och telefonkonferenser. Ibland har vi till och med unnat oss en joggingtur eller en powernap mitt på dagen för att i stället ta igen den missade arbetstiden en annan tid på dygnet.

Läs mer: 8 av 10 chefer tror på annat ledarskap efter pandemin

Som chef över ett team bestående av olika individer är det inte konstigt att känna oro inför återkomsten till kontoret och vilka utmaningar som det kan innebära.

Malin Dohlwitz Strindlund har mångårig erfarenhet som ledarskapskonsult. Hon upplever att många chefer längtar efter att få komma tillbaka till kontoret och den sociala samvaron med kollegor, men känner även viss bävan.

– Den oro som jag har stött på handlar om att smittan ska ta fart igen och att återgången blir för snabb. Självklart finns också oron över hur medarbetare ska kunna anpassa sig till de gamla rutinerna. Men många ser det också som en nystart, ett bra tillfälle att börja om. Som chef bör man ta vara på dessa signaler.

Alexandra Thomas psykolog och ledarskapsutvecklare, har även hon märkt en längtan efter återkomsten till kontoret men har också sett hur pandemin inte bara påverkat jobbet utan människors hela livssituation. Att gå tillbaka till det arbetsliv som fanns innan pandemin är långt ifrån självklart, tror hon.

– Situationen kan liknas vid att chefen får tillbaka ett yrvaket team som varit på föräldraledighet, fast man samtidigt arbetat tillsammans. Privatlivet kan ha förändrats och en del har byggt upp nya liv. Kanske har man inte mött sina kollegor fysiskt på över ett år och har samtidigt separerat, skaffat valp eller flyttat. Det måste man som chef vara förberedd på, och acceptera ett mer flexibelt arbetsliv som förhoppningsvis tillgodoser både medarbetares, ledares och organisationens behov och produktivitet.

Både Malin Dohlwitz Strindlund och Alexandra Thomas tycker att man som chef ska ta vara på det positiva som kommit fram under pandemin.

– Medarbetare har fått ta ett stort individuellt ansvar att driva sin egen utveckling. Det förutsätter ömsesidig tillit, flexibilitet och uppföljning när man återses. Det skapar mognare team och individer, men personer som har starka drivkrafter kring teamwork kan ha svårare att navigera än de som främst drivs av resultat och självständighet. Det måste man som chef ha i bakhuvudet, menar Alexandra Thomas.

Hon påpekar att medarbetare har fått möjlighet att reflektera på djupet, på ett sätt som de kanske inte gjort sedan tonåren.

– Reflektion kan leda till nya riktningar, val och beteenden, både personligt och professionellt. Kanske vill man vidareutbilda sig, byta tjänst eller liknande. Som chef är det då extra viktigt att man är nära sina medarbetare och regelbundet fångar upp hur de mår och förhåller sig till omställningen. Uppmärksamma om någon underpresterar eller mår dåligt och försök ta reda på varför.

10 TIPS NÄR KONTORET ÖPPNAR IGEN

1. Ta med de positiva lärdomarna från pandemin. Se till att arbetsmiljön på kontoret följer riktlinjerna om distans, tvätta händerna, handsprit och stanna hemma om du är sjuk så att medarbetarna känner sig säkra även där.

2. Se till att tekniken fungerar så att medarbetare själva kan välja om de vill arbeta via länk eller på kontoret.

3. Var öppen för förändringar. Håll nere på resor och fysiska möten om de inte är nödvändiga. Distansmöten sparar tid, blir ofta effektivare och är bra för miljön.

4. Prata med dina medarbetare när alla är tillbaka på arbetsplatsen om hur var och en vill arbeta framöver. Var öppen för nya förslag.

5. Satsa lite extra på personalens hälsa. Under pandemin har många gym, simhallar och idrottsanläggningar varit stängda. Vi vet att träning gör att vi mår och presterar bättre både fysiskt och psykiskt. Unna personalen det.

6. Fundera redan nu på hur återgången ska gå till. Tänk på att saker och ting kan ha förändrats drastiskt för medarbetarna under pandemins gång. De kan ha skiljt sig, varit sjuka eller mist anhöriga. Det kan påverka dem och deras arbetsliv en tid framöver.

7. Många tycker att en blandning mellan kontors- och hemarbete är det bästa, men hur ska den se ut? Finns det för många individuella önskemål kan det bli utmanande. Tydliga spelregler och förväntningar är därför viktiga, så att medarbetarna vet hur ofta de kan arbeta hemifrån samt vilka möten som kräver fysiskt deltagande. Var tydlig i din kommunikation.

8. Spelreglerna kommer se olika ut för varje organisation och det är därför viktigt att ledningen kommunicerar gemensamma riktlinjer.

9. Underskatta inte relationsbyggandet genom att gå rakt in i agenda och sakfrågor, utan ge plats för det sociala. Lämna inte ett team i ovisshet eller förvirring, utan var transparent med den information du har.

10. Låt alla ställa frågor och reagera, utan att fastna i detaljer. Möjliga frågor kan vara farhågor om att hemarbetet påverkar verksamheten negativt, att vissa utnyttjar situationen, arbetsmiljörelaterade frågor kring hemmakontor eller rollförvirring efter att personal har fått sluta.

Källa: Malin Dohlwitz Strindlund (1–5), Alexandra Thomas (6–10).

Text: Katarina Markiewicz

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory