Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chef: Så nystartar du efter pandemin

Slutet på över ett års arbetsförhållanden där ingenting har varit sig likt skymtar. Men allt kommer inte bli som förut även om det blir mindre distansarbete. Här är 10 tips på hur du som chef kan ta tillvara erfarenheterna från pandemin i ditt ledarskap.
Publicerad
Det kommer att bli annorlunda när vi åter möts på kontoret – men det erbjuder också möjligheter. Psykolog Alexandra Thomas och ledarskapskonsulten Malin Dohlwitz Strindlund är eniga om att chefen bör ta fasta på det positiva som kommit fram under coronapandemin. Illustration: Mia Nilsson

I pandemins kölvatten sitter vi alla i samma båt – chefer som medarbetare. Många längtar efter normaliteten, kollegorna, vardagen med möten och jobbluncher. För andra har det nya självständiga sättet att arbeta på gett mersmak. Stressen, sjukdagarna, vabben har minskat och vi har hunnit lägga i en tvätt mellan videomöten och telefonkonferenser. Ibland har vi till och med unnat oss en joggingtur eller en powernap mitt på dagen för att i stället ta igen den missade arbetstiden en annan tid på dygnet.

Läs mer: 8 av 10 chefer tror på annat ledarskap efter pandemin

Som chef över ett team bestående av olika individer är det inte konstigt att känna oro inför återkomsten till kontoret och vilka utmaningar som det kan innebära.

Malin Dohlwitz Strindlund har mångårig erfarenhet som ledarskapskonsult. Hon upplever att många chefer längtar efter att få komma tillbaka till kontoret och den sociala samvaron med kollegor, men känner även viss bävan.

– Den oro som jag har stött på handlar om att smittan ska ta fart igen och att återgången blir för snabb. Självklart finns också oron över hur medarbetare ska kunna anpassa sig till de gamla rutinerna. Men många ser det också som en nystart, ett bra tillfälle att börja om. Som chef bör man ta vara på dessa signaler.

Alexandra Thomas psykolog och ledarskapsutvecklare, har även hon märkt en längtan efter återkomsten till kontoret men har också sett hur pandemin inte bara påverkat jobbet utan människors hela livssituation. Att gå tillbaka till det arbetsliv som fanns innan pandemin är långt ifrån självklart, tror hon.

– Situationen kan liknas vid att chefen får tillbaka ett yrvaket team som varit på föräldraledighet, fast man samtidigt arbetat tillsammans. Privatlivet kan ha förändrats och en del har byggt upp nya liv. Kanske har man inte mött sina kollegor fysiskt på över ett år och har samtidigt separerat, skaffat valp eller flyttat. Det måste man som chef vara förberedd på, och acceptera ett mer flexibelt arbetsliv som förhoppningsvis tillgodoser både medarbetares, ledares och organisationens behov och produktivitet.

Både Malin Dohlwitz Strindlund och Alexandra Thomas tycker att man som chef ska ta vara på det positiva som kommit fram under pandemin.

– Medarbetare har fått ta ett stort individuellt ansvar att driva sin egen utveckling. Det förutsätter ömsesidig tillit, flexibilitet och uppföljning när man återses. Det skapar mognare team och individer, men personer som har starka drivkrafter kring teamwork kan ha svårare att navigera än de som främst drivs av resultat och självständighet. Det måste man som chef ha i bakhuvudet, menar Alexandra Thomas.

Hon påpekar att medarbetare har fått möjlighet att reflektera på djupet, på ett sätt som de kanske inte gjort sedan tonåren.

– Reflektion kan leda till nya riktningar, val och beteenden, både personligt och professionellt. Kanske vill man vidareutbilda sig, byta tjänst eller liknande. Som chef är det då extra viktigt att man är nära sina medarbetare och regelbundet fångar upp hur de mår och förhåller sig till omställningen. Uppmärksamma om någon underpresterar eller mår dåligt och försök ta reda på varför.

10 TIPS NÄR KONTORET ÖPPNAR IGEN

1. Ta med de positiva lärdomarna från pandemin. Se till att arbetsmiljön på kontoret följer riktlinjerna om distans, tvätta händerna, handsprit och stanna hemma om du är sjuk så att medarbetarna känner sig säkra även där.

2. Se till att tekniken fungerar så att medarbetare själva kan välja om de vill arbeta via länk eller på kontoret.

3. Var öppen för förändringar. Håll nere på resor och fysiska möten om de inte är nödvändiga. Distansmöten sparar tid, blir ofta effektivare och är bra för miljön.

4. Prata med dina medarbetare när alla är tillbaka på arbetsplatsen om hur var och en vill arbeta framöver. Var öppen för nya förslag.

5. Satsa lite extra på personalens hälsa. Under pandemin har många gym, simhallar och idrottsanläggningar varit stängda. Vi vet att träning gör att vi mår och presterar bättre både fysiskt och psykiskt. Unna personalen det.

6. Fundera redan nu på hur återgången ska gå till. Tänk på att saker och ting kan ha förändrats drastiskt för medarbetarna under pandemins gång. De kan ha skiljt sig, varit sjuka eller mist anhöriga. Det kan påverka dem och deras arbetsliv en tid framöver.

7. Många tycker att en blandning mellan kontors- och hemarbete är det bästa, men hur ska den se ut? Finns det för många individuella önskemål kan det bli utmanande. Tydliga spelregler och förväntningar är därför viktiga, så att medarbetarna vet hur ofta de kan arbeta hemifrån samt vilka möten som kräver fysiskt deltagande. Var tydlig i din kommunikation.

8. Spelreglerna kommer se olika ut för varje organisation och det är därför viktigt att ledningen kommunicerar gemensamma riktlinjer.

9. Underskatta inte relationsbyggandet genom att gå rakt in i agenda och sakfrågor, utan ge plats för det sociala. Lämna inte ett team i ovisshet eller förvirring, utan var transparent med den information du har.

10. Låt alla ställa frågor och reagera, utan att fastna i detaljer. Möjliga frågor kan vara farhågor om att hemarbetet påverkar verksamheten negativt, att vissa utnyttjar situationen, arbetsmiljörelaterade frågor kring hemmakontor eller rollförvirring efter att personal har fått sluta.

Källa: Malin Dohlwitz Strindlund (1–5), Alexandra Thomas (6–10).

Text: Katarina Markiewicz

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet