Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Chefens tillit skapar framgång

Om chefen visar tillit så att de som gör jobbet vågar fatta egna beslut – då kommer resultaten. Det här har vi varit bra på i Sverige, men nu hotas modellen av ökad mätning och kontroll.
Helena Ingvarsdotter Publicerad
Helena Ingvarsdotter.
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg

När Sveriges fotbollsdamer vunnit bronsmatchen i VM i somras lyssnade jag på de efterföljande spelarintervjuerna. Reportrarna frågade varför laget lyckats ta medalj och spelarna svarar att det handlar om gruppen – hur de hjälper varandra, både när det går bra och när det sker misstag. Samt att det inte bara finns en utan många ledarfigurer, som tar ansvar.

Det i sin tur beror på hur förbundskaptenen, Peter Gerhardsson, är som chef. Han tror på öppenhet: individer är olika och alla ska få säga vad de tycker. Han visar tillit så att spelarna vågar fatta beslut ute på planen – för att uppnå resultat.

Leta fel och utse syndabockar försvårar kreativitet och utveckling

Det här sättet att leda är typiskt svenskt. Att inte detaljstyra – utan istället ge medarbetare förutsättningar för att få saker gjorda. Enligt forskaren Louise Bringselius är det en av förklaringarna till Sveriges framgångar i näringslivet.

Men nu, säger hon i vår intervju, är modellen hotad. Vi är på väg mot mer byråkrati, bland annat för att digitaliseringen ger oss ökade möjligheter att mäta och kontrollera. Men att leta fel och utse syndabockar försvårar kreativitet och utveckling. För att citera förbundskaptenen: inte någon eller någonting blir bättre av en utskällning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Därför ska du bry dig om fängslade journalister

Att en svensk journalist fängslas i Turkiet är väl inget som gemene man behöver bry sig om? Jo, i allra högsta grad – det påverkar allas våra demokratiska rättigheter.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 maj 2025, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ingen rök utan eld, brukar man ju säga. Men när det gäller journalisten Joakim Medin som sedan en tid tillbaka sitter i ett turkiskt högsäkerhetsfängelse så är det faktiskt just så – det ryker helt utan eld. För det enda han har gjort är att ägna sig åt journalistiskt arbete, och det han har skrivit är publicerat inom Sverige. Han har inte brutit mot några lagar som gäller här.

Men nu står han anklagad för brott som kan ge många års fängelse i Turkiet. Det sägs att han varit aktivist och tagit politisk ställning, men det han anklagas för handlar till exempel om att han intervjuat personer från organisationer som fått terrorstämpel. En journalist måste kunna intervjua även sådana människor, det betyder inte att reportern instämmer i intervjupersonens åsikter.

Som Joakim Medin själv skrev på en lapp inifrån fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.

Stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns.

Varför ska du som läser den här spalten bry dig om det här? Är inte det en fråga enbart av intresse för medierna? Nej, för ett angrepp på journalistik är ett angrepp på demokratin. Det är journalister och fackligt aktiva som tystas först i odemokratiska samhällen. Men det stannar inte där, det påverkar yttrandefriheten för alla. Det leder till förtryck av människor som tycker annorlunda än de som styr, vilket i sin tur leder till självcensur.

Vissa skulle invända att det är journalisterna själva som ägnar sig åt censur, eftersom media inte alltid rapporterar om allt. Men där måste man komma ihåg att journalister bara kan berätta sådant som är bekräftat sant, det går inte att skriva när något endast är rykten. Så även om du irriterar dig på medierna ibland, stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns. Ett samhälle av rädsla och tystnad.