Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Krav inför valet

Sätt press på politikerna! Ställ krav på höjd a-kassa, satsning på kompetens, kvalificerade jobb och en ny innovationspolitik.
Tommy Zetterwall Publicerad

Löfteskarusellen är i full gång. Sanningens minut närmar sig, bara sommaren återstår. Det mesta går nu ut på att visa att allting som ni vill kan vi göra bättre.

Privattjänstemännen är en nyckelgrupp, vars gunst det gäller att vinna. Att Unionen, är partipolitiskt obundet, vet ni. Men det innebär inte att förbundet står som åskådare och inte ställer krav. Tvärtom är det nu upp till bevis för en verklig arbetslinje.

Det talas retoriskt om en strid mellan jobblinjen och en väg som gör det allt lönsammare att leva på bidrag. Som om det vore ett kalkylerat val att gå sjuk eller arbetslös.  

Sjukförsäkringen har utsatts för ideliga förändringar, ett hafsverk som slagit hårt mot många sjuka. Forskare har visat att tuffa arbetsmiljöer, dålig företagshälsa och en havererad rehabilitering gav "sjukskrivningsepidemin". Det är hög tid att pröva en fristående försäkring, som är rättssäker och garanterar var och en stöd och insatser.

Alliansen säger att sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen omvandlats för att ge "incitament till arbete". Det låter minst sagt cyniskt. Dagens a-kassa ger strax under 11?000 i månaden, netto. Bara var tionde arbetslös har en nivå som ger 80 procent av tidigare lön och upp emot hälften av de inskrivna vid  arbetsförmedlingen står helt utan a-kassa. Nästan inget annat OECD-land har så dåligt skydd vid arbetslöshet, visar en kartläggning av TCO.

En rimlig a-kassa ger mer is i magen. Du kan vänta in ett jobb som matchar din kompetens. Det ger högre lön och större chans att hamna rätt. Det är självklart, tycker facken och får stöd av en färsk avhandling i Umeå.

Klyftorna växer, särskilt mellan dem som har jobb och dem som står utanför. Massarbetslösheten biter sig fast. Dagens nivå på 9 procent väntas bestå också nästa år.

Unga drabbas först och får också jobb snabbast när det vänder. Men unga som hamnar utanför har svårt att komma igen och löper stor risk att marginaliseras senare i livet, visar forskning om 90-talskrisen. De får sämre hälsa, trassligare relationer och usel ekonomi.

Havererad skolgång är den röda tråden för unga vuxna som blir kvar i arbetslöshet. Här kan politikerna göra skillnad genom att satsa stort på alla som missat gymnasiet eller till och med grundskolan.

Att fixa nya jobb, är inte politikernas främsta gren. Även om det ofta låter så. Däremot kan de bereda mark, införa kompetenskonton och rusta de arbetslösa.

I vårbudgeten var det magert med jobbsatsningar och inte en krona till arbetsmarknadsutbildningar eller annat som höjer kompetensen.
De rödgröna lovade mer: ett rejält lyft av a-kassan, mer satsningar på infrastruktur, större arbetsmarknadsinsatser och kunskapslyft. Men Unionens förbundsekonom Gösta Karlsson är kritisk. Han ser mycket lite som ger jobb i privata sektorn.

Han efterlyser mål, likt Kennedys när stora resurser las ner på att skicka en människa till månen. Något liknande skulle vi kunna göra inom klimatområdet.

Visst, det är lätt att instämma. De stora visionerna saknas.

Företagen bantade sin FoU med 9 procent förra året. Nu kräver Unionen mer pengar till innovationer med fokus på energi, hälsa och klimat, men också på tjänster, arbetsorganisation och ledarskap. Förbundets expert Hans Björkman driver på för ett institut för handel och tjänsteinnovationer. Ett lobbyarbete värt allt stöd.

Ställ politikerna mot väggen! Kräv besked. Hur vill de ha sjukförsäkringen? Är de beredda att höja a-kassan rejält och se till att den omfattar de flesta? Vad vill de göra för att höja kompetensen? Och hur vill de stimulera forskning och innovationer som ger nya kvalificerade jobb?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

När AI särskriver blir jag en bakåtsträvare

Ständig förändring är vår tids mantra. Att testa nytt är bra och nödvändigt, det går inte an att vara en bakåtsträvare. Fast lite kanske?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 3 februari 2025, kl 05:55
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Vi arbetar agilt – är i ständig förändring. Så ska man säga och göra i dagens arbetsliv. Annars framstår man som en bakåtsträvare, och med viss rätt eftersom de flesta branscher förändras snabbt i dessa digitala tider. Ta bara AI-verktygen som redan är en realitet men ändå bara i början av utvecklingen.

Vi testar! Så säger vi när vi ska införa något nytt på jobbet. Och det är ju bra. Men för att på riktigt våga prova måste det finnas utrymme för att misslyckas. Finns det?

Nja, inte av sig självt i alla fall. Det är nämligen djupt rotat i oss människor att undvika att göra fel, vi är rädda att behöva möta skammen. Därför måste vi prata mer om motgångarna. Det tipset ger ledarskapsutvecklaren Loa Lava Brynjulfsdotter och hennes tips inspirerade mig att formulera ett nyårslöfte. Jag brukar egentligen inte ge några längre, förutom ”jag ska använda läppstift oftare”. Men nu har jag lagt till ett för 2025. Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det för att bidra till avdramatisering av motgångar. Välkommen att hänga på om du vill!

Jag lovar att jag ska misslyckas, och att prata öppet om det

Apropå förändring. Jag läste att cirka hälften texterna på plattformen Linkedin kommit till med hjälp av AI-verktyg, till exempel chatGPT. Nog är det en smula omvälvande att vi snart inte vet vem som skrivit?

Inte ens missarna behöver vara mänskliga. Jag tänkte annars att vi i denna nya tid skulle bli lite glada över grammatiska fel, då vet vi säkert att det finns en människa bakom texten. Men tji fick jag. För nu har stavningskontrollsprogrammen som finns i datorn och mobilen börjat särskriva, alltså dela upp vissa sammansatta ord som absolut inte ska delas upp. Jag tror bestämt att jag känner en liten, liten bakåtsträvan komma krypande.