Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Chef: Sluta leta fel hos dig själv

Saker du önskar att du hade vetat när du var ny som chef? Det kan förstås vara en mängd olika. Själv önskar jag att jag hade varit lite snällare mot mig själv – lagt mer fokus på det som funkar istället för på bristerna.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 september 2022, kl 16:40
Helena Ingvarsdotter.
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg

Vad önskar du att du hade vetat när du var ny som chef? Den frågan kan vara en bra start på en reflektion. Själv tänker jag till exempel att jag som ny borde ha lagt mer fokus på att odla mina styrkor i stället för att lägga energi på allt jag inte kan.

Men det är lättare sagt än gjort, bristtänkande tar gärna över: jag måste blir bättre på snabba beslut. Tja, måste jag det? Eller kan jag se det som en styrka att vara analytisk?

En vanlig missuppfattning är att man måste ändra personlighet som chef. Bäst blir det när jag är mig själv. Dock med en liten brasklapp: Jag måste hålla tyst. Mina jobbarkompisar kanske skrattar när de läser det här för jag hörs en hel del.

Om man som chef drivs av bekräftelse från gruppen riskerar man att hamna fel

 

Men åtminstone i teorin vet jag att chefen inte ska prata för tidigt – för då kanske de bästa idéerna inte sägs. Och om man som chef drivs av bekräftelse från gruppen riskerar man att hamna fel. För väldigt mycket av det man gör är och förblir osynligt.

 

Något som jag faktiskt önskar att jag hade vetat innan jag blev chef. Jag skulle ha haft det bättre som medarbetare om jag hade förstått att det kan pågå en massa förbättringsarbete i det tysta, som inte går att berätta för gruppen. Att ”chefen inte gör något” kan vara sant, men det kan också vara precis tvärtom.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.