Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kvinnors lön stannar av vid 50

Efter 50 år stagnerar akademikerkvinnors löneutveckling, medan männens löner fortsätter att stiga. Det visar en ny rapport som lyfter fram flera olika förklaringar.
Ola Rennstam Publicerad
Kulchytska/Colourbox
Trots att kvinnliga akademiker kommer in på en högre lön än män springer männen om redan efter 30 års ålder. Kulchytska/Colourbox

När kvinnliga och manliga akademiker söker sitt första jobb landar lönen relativt lika, inom vissa branscher är ingångslönerna något högre för kvinnor. En förklaring kan vara att kvinnor har en högre utbildningsnivå än män. Detta verkar dock inte ha någon betydelse för löneutvecklingen. Redan vid 30 års ålder går männen förbi och fortsätter sedan att höja sin lön i en allt snabbare takt jämfört med kvinnor. Det visar Jurekbarometern från rekryteringsföretaget Jurek.

I ålderskategorin 50–54 fortsätter männens löner att stiga, medan kvinnornas löneökning däremot avstannar helt. Enligt rapporten går kvinnor i vissa fall till och med ner i lön efter 50 års ålder. Från spannet 45–49 till 50–54 ökar lönegapet från dryga 4 000 kr till dryga 10 000 kr.

Läs mer: Störst löneskillnad i privat sektor

Statistiken är baserad på samma utförda arbete, befattning och utbildning. Rapporten lyfter fram fyra förklaringar till det oförklarade lönegapet. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och förväntar sig i snitt 8 000 kr mindre i lön jämfört med männen, baserat på att de söker samma tjänst med samma kvalifikationer – och lägre förväntningar genererar lägre lön.

Läs mer: Kvinnor förväntar sig lägre lön än män

För det andra ökar männens lön markant efter 30 års ålder, vilket kan kopplas till åren då kvinnor tar den största del av föräldraledighet som vab-dagar. En tredje förklaring är att kvinnor inte byter jobb eller position internt i samma utsträckning som män gör, nya utmaningar ger även i många fall en löneskjuts. Och slutligen är kvinnor underrepresenterade på högre befattningar.

Så får du rätt lön:

1. Vet ditt värde
Lägre förväntningar genererar lägre lön. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och nöjer sig därför också med en lägre lön, något som skapar ett orättvist utgångsläge.

2. Varannan vab
Kvinnor tar fortfarande absolut störst del av såväl föräldraledighet som vab-dagar. Detta avspeglas tydligt i lönebilden och har en fortsatt påverkan på lönen även upp i åldrarna.

Läs mer: Dubbelt så många mammor går ner i arbetstid

3. Lönebacka aldrig
Stå på dig! Gå inte med på att backa i lön när du byter jobb.

4. Våga förhandla
Ta löneavstämningar med jämna mellanrum.

Läs mer: Så höjer du lönen utan att byta jobb

5. Jobb-hoppa
Vid nya utmaningar ges ofta en löneskjuts. Att det blir svårare för kvinnor att byta jobb efter 50 hänger ofta ihop med att man tidigare i karriären varit mindre rörlig.

Läs mer: Smart att byta jobb ofta

6. Sikta högt
Våga satsa på högre tjänster, bli inte bekväm. Utsätt dig och pröva! Vid högre tjänster finns ett större utrymme för förhandling.

Läs mer: Bara 1 av 3 chefer är kvinna

7. Kom påläst
Läs på om lönestatistik inför förhandlingar.

8. Uppdatera profilen
Håll dig uppdaterad på Linkedin, det är rekryterarnas mest använda forum.

Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin

9. Prata om det
Bryt tabun, beväpna er med denna insikt så kan vi gemensamt göra något åt saken. Detta ligger inte bara på kvinnor, detta ligger på dig, oss och näringsliv – beslutsfattare i helhet. Detta är ett enormt kompetenssvinn.

Källa: Jurek

Om rapporten

Jurekbarometern görs av rekryteringsföretaget Jurek och bygger på lönestatistik bland 6 576 akademiker. Enligt rapporten stagnerar löneutvecklingen för akademikerkvinnor efter att de fyller 50. Från spannet 45–49 år till 50–54 år ökar lönegapet mellan kvinnor och män från 4 000 till 10 000 kronor.
Källa: Jurekbarometern

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

”Synd att kritiken kommer så sent”

Sverige vill skjuta upp EU:s lönetransparensdirektiv. Men kritiken kommer för sent och reglerna lär bli kvar, enligt experten Linnéa Molin.
David Österberg Publicerad 28 april 2026, kl 06:01
EU och euro
Ökad lönetransparens ska minska risken för ojämställda löner. Men Sverige vill inte införa direktivet innan innehållet i det har ändrats. Kritiken kommer dock försent, tror en expert. Colourbox

Just nu förbereder sig tiotusentals europeiska företag för att anpassa sig till EU:s direktiv om lönetransparens. För Sysarb, som hjälper företag att analysera sina lönestrukturer, innebar EU-reglerna att marknaden växte rejält.

Linnéa Molin

– Vi har arbetat med jämställdhet inom lönesättning i 20 år. När lönetransparensdirektivet kom 2023 blev vår marknad mycket större. Med det behövde hela Europa applicera lagstiftning enligt principen lika lön för lika arbete. Nu används vårt verktyg av 700 kunder i 60 länder, säger Linnéa Molin, chief advisory officer.

Sverige vill skjuta upp lönetransparensdirektivet

I mars meddelade den svenska regeringen att införandet av direktivet skjuts på framtiden. Förhoppningen är att EU-kommissionen ska gå med på att ändra på en del av direktivets regler.

– Att Sverige vill omförhandla skapar en osäkerhet. Samtidigt har EU-kommissionen så sent som i december förra året sagt att direktivet inte är förhandlingsbart. När jag pratar med mina kollegor i Europa finns ingen som inte tror att direktivet kommer att bli av eller pausas. Den här bollen är så pass mycket i rullning att den är svår att stoppa.

Håller du med kritikerna som anser att direktivet lade en tung administrativ börda på företagen?

– Delvis. Det finns delar i direktivet som leder till mycket administration utan att leda till mer jämställda löner. Vi har till exempel inte haft publik rapportering av löneskillnader tidigare. Bestämmelserna kring den är administrativt tunga utan att leda till djupare insikter om löneskillnader, säger Linnéa Molin.

Hon anser samtidigt att kritiken borde ha lyfts mycket tidigare.

– EU-länderna har haft tre år på sig att genomföra direktivet. Regeringen borde ha kommit på det här tidigare. Det är synd att kritiken kommer så här sent. Nu finns väldigt begränsade möjligheter att förbättra något.

Ingångslöner i jobbannonser

Linnéa Molin tror att direktivet kan leda till mer jämställda löner, särskilt i länder som inte tidigare haft liknande lagstiftning.

– Jag tror att ökad dialog mellan chef och medarbetare är viktig. Den kan nog leda till insikter hos chefer om hur löner sätts på företaget och till att osakliga löneskillnader upptäcks.

Tror du att lönespann i jobbannonser kan leda till mer jämställda löner?

– Ingångslöner eller ingångslöneintervall säger egentligen inte så mycket, så det är tveksamt vilken effekt det kommer att få.

Kan rätten att begära ut snittlöner på sin arbetsplats få effekt?

– I praktiken kommer man oftast att ha rätt att begära ut snittlöner för likvärdiga roller, vilket betyder att det blir en bred grupp att jämföra sig med. Statistiken kommer ofta att innefatta personer som jobbar med helt olika saker och du kanske inte ens vet vilka som ingår i din jämförelsegrupp. Den informationen blir ganska svårgenomtränglig. Jag tror att det ändå kan ha en positiv effekt, eftersom det kan leda till ökad dialog och medvetenhet hos medarbetare och chefer.

Har ni pausat ert arbete i Sverige efter regeringens besked?

– Nej, vi fortsätter och går på den informationen som vi har just nu. När ny information kommer anpassar vi oss efter den.