Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Kvinnors lön stannar av vid 50

Efter 50 år stagnerar akademikerkvinnors löneutveckling, medan männens löner fortsätter att stiga. Det visar en ny rapport som lyfter fram flera olika förklaringar.
Ola Rennstam Publicerad
Kulchytska/Colourbox
Trots att kvinnliga akademiker kommer in på en högre lön än män springer männen om redan efter 30 års ålder. Kulchytska/Colourbox

När kvinnliga och manliga akademiker söker sitt första jobb landar lönen relativt lika, inom vissa branscher är ingångslönerna något högre för kvinnor. En förklaring kan vara att kvinnor har en högre utbildningsnivå än män. Detta verkar dock inte ha någon betydelse för löneutvecklingen. Redan vid 30 års ålder går männen förbi och fortsätter sedan att höja sin lön i en allt snabbare takt jämfört med kvinnor. Det visar Jurekbarometern från rekryteringsföretaget Jurek.

I ålderskategorin 50–54 fortsätter männens löner att stiga, medan kvinnornas löneökning däremot avstannar helt. Enligt rapporten går kvinnor i vissa fall till och med ner i lön efter 50 års ålder. Från spannet 45–49 till 50–54 ökar lönegapet från dryga 4 000 kr till dryga 10 000 kr.

Läs mer: Störst löneskillnad i privat sektor

Statistiken är baserad på samma utförda arbete, befattning och utbildning. Rapporten lyfter fram fyra förklaringar till det oförklarade lönegapet. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och förväntar sig i snitt 8 000 kr mindre i lön jämfört med männen, baserat på att de söker samma tjänst med samma kvalifikationer – och lägre förväntningar genererar lägre lön.

Läs mer: Kvinnor förväntar sig lägre lön än män

För det andra ökar männens lön markant efter 30 års ålder, vilket kan kopplas till åren då kvinnor tar den största del av föräldraledighet som vab-dagar. En tredje förklaring är att kvinnor inte byter jobb eller position internt i samma utsträckning som män gör, nya utmaningar ger även i många fall en löneskjuts. Och slutligen är kvinnor underrepresenterade på högre befattningar.

Så får du rätt lön:

1. Vet ditt värde
Lägre förväntningar genererar lägre lön. Kvinnor underskattar ofta sin kompetens och nöjer sig därför också med en lägre lön, något som skapar ett orättvist utgångsläge.

2. Varannan vab
Kvinnor tar fortfarande absolut störst del av såväl föräldraledighet som vab-dagar. Detta avspeglas tydligt i lönebilden och har en fortsatt påverkan på lönen även upp i åldrarna.

Läs mer: Dubbelt så många mammor går ner i arbetstid

3. Lönebacka aldrig
Stå på dig! Gå inte med på att backa i lön när du byter jobb.

4. Våga förhandla
Ta löneavstämningar med jämna mellanrum.

Läs mer: Så höjer du lönen utan att byta jobb

5. Jobb-hoppa
Vid nya utmaningar ges ofta en löneskjuts. Att det blir svårare för kvinnor att byta jobb efter 50 hänger ofta ihop med att man tidigare i karriären varit mindre rörlig.

Läs mer: Smart att byta jobb ofta

6. Sikta högt
Våga satsa på högre tjänster, bli inte bekväm. Utsätt dig och pröva! Vid högre tjänster finns ett större utrymme för förhandling.

Läs mer: Bara 1 av 3 chefer är kvinna

7. Kom påläst
Läs på om lönestatistik inför förhandlingar.

8. Uppdatera profilen
Håll dig uppdaterad på Linkedin, det är rekryterarnas mest använda forum.

Läs mer: Därför ska du våga använda Linkedin

9. Prata om det
Bryt tabun, beväpna er med denna insikt så kan vi gemensamt göra något åt saken. Detta ligger inte bara på kvinnor, detta ligger på dig, oss och näringsliv – beslutsfattare i helhet. Detta är ett enormt kompetenssvinn.

Källa: Jurek

Om rapporten

Jurekbarometern görs av rekryteringsföretaget Jurek och bygger på lönestatistik bland 6 576 akademiker. Enligt rapporten stagnerar löneutvecklingen för akademikerkvinnor efter att de fyller 50. Från spannet 45–49 år till 50–54 år ökar lönegapet mellan kvinnor och män från 4 000 till 10 000 kronor.
Källa: Jurekbarometern

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.