Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvinnors ansvar för familjen förlänger sjukskrivning

Kvinnor som är sjukskrivna för stress förväntas ändå ofta ta ett större ansvar för hemmet än den manliga partnern. Det visar en ny studie.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg / TT
Sjukskrivna kvinnor upplever ett större krav att ta hand om hem och familj. Fredrik Sandberg / TT

Samhället är fortfarande långt ifrån jämställt om nu någon trodde det. Det visar sig inte minst i den studie som Gunnar Bergström, professor respektive forskare vid Högskolan i Gävle och Karolinska Institutet, gjort tillsammans med forskarna Lotta Nybergh vid Karolinska Institutet och Therese Hellman vid Uppsala Universitet.

I studien, som bygger på intervjuer med personer som är eller har varit sjukskrivna på grund av stressrelaterade symtom, ångest eller depression, undersöks vägen tillbaka till arbete och skillnader mellan kvinnor och män.

Det visar sig att kvinnor ofta upplever ett krav på att ta ett stort ansvar för familjen, hemmets skötsel och sköta de sociala kontakterna även under sin sjukskrivning. I vissa fall i ännu högre grad än tidigare, eftersom det kan uppfattas som hon har gott om tid när hon är sjukskriven.

–  Ja, någon kvinna sa exempelvis att hon kände sig som en samordnare där hemma. Det här är ett uttryck för de könsrollerna som finns. De sitter väldigt djupt och tas ofta för givet, säger Gunnar Bergström.

Männen i studien funderade i allmänhet inte så mycket över hemmets skötsel under sin sjukskrivning. Som familjeförsörjare kunde de däremot känna skam om deras sjukskrivningar ledde till ekonomiska problem.

Att ta ett ansvar för exempelvis hemmet under sin sjukskrivning behöver dock inte enbart vara dåligt. Det beror på var i sjukskrivningsfasen man befinner sig, liksom i vilken utsträckning det handlar om, menar Gunnar Bergström.

– Först kan det behövas återhämtning. Men därefter är det bra att komma igång igen, fysisk aktivitet kan vara en sak och att stegvis återta normala aktiviteter hemma och även att planera för en arbetsåtergång. Långa sjukskrivningar har också en negativ effekt på hälsa och välmående.

En stor skillnad mellan kvinnorna och männen i studien var hur de såg på sitt eget ansvar för att ha blivit sjuka.

– Kvinnorna, som oftare arbetade inom vårdyrken, hade svårt att skaka av sig de emotionella kraven som fanns i jobbet. De ifrågasatte sin förmåga att hantera det klientel som de tog hand om, säger Gunnar Bergström.

– Männen som ofta jobbade inom IT eller teknik riktade sina krav utåt i stället. De ansåg att det var organisationen och cheferna som var ansvariga för den situation som uppkommit.

Tips för kortare sjukskrivning

  • Se till att dela på hemarbetet och ansvaret för aktiviteter redan från början. Det är lättare att behålla något man redan har, än att börja leva ett jämställt liv när den ene blir sjuk.
  • Var observant på faserna i livet. Jämställdheten kan sättas på prov särskilt när barnen kommer. Det är också i åldern 30-49 år som sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är som högst.
  • Ta upp och diskutera problemet med din partner. Det ger en inblick i problematiken och ger förståelse för hur situationen hemma påverkar tillfrisknandet.

Källa: Gunnar Bergström

Gunnar Bergström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.