Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinnan påvisade dålig ekonomi – fick sparken

Unionenmedlemmen påpekade för sin chef att firmans ekonomi inte gick runt. Då blev hon kallad ”jävla kärring” och tillsagd att aldrig mer sätta sin fot på kontoret. Nu stämmer Unionen företaget på flera hundra tusen kronor.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Unionenmedlemmen fick sparken och blev kallad "jävla kärring", nu stäms företaget. Shutterstock.

Under många år agerade kvinnan som chefens, tillika firmans ägares, högra hand. En av hennes många arbetsuppgifter var att hålla ett öga på företagets ekonomi. I början av 2021 presenterade kvinnan, som är medlem i Unionen, en rapport för sin chef där det framgick att företagets utgifter var större än intäkterna.

Det här gjorde ägaren mycket upprörd. I stämningsansökan framgår att ägaren anklagade kvinnan för att inte förstå sig på siffrorna. Han kallade henne även ”jävla kärring” och sa åt henne att aldrig mer sätta sin fot på firman.

Dagen efter var kvinnan åter på kontoret, men blev hemskickad av chefen som ej ville att hon skulle medverka under ett planerat möte med en revisor. Det blev hennes sista dag på företaget. Efter samråd med Unionen sjukskrev sig kvinnan och uppgav att hon mådde psykiskt dåligt på arbetsplatsen. Bara dagar därefter avslutade ägaren kvinnans e-postkonto, samt stängde av hennes mobilabonnemang.

Hotade ombud

Unionen stämmer firman på flera hundra tusen kronor för olaga avsked. I stämningsansökan framgår att ägaren, i samtal med Unionens ombud, hävt ur sig svordomar, kränkningar och hot.

Kvinnan är fortfarande sjukskriven på heltid efter en svår stressreaktion som följd av händelserna och arbetsgivarens behandling av henne.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.