Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kvinnan påvisade dålig ekonomi – fick sparken

Unionenmedlemmen påpekade för sin chef att firmans ekonomi inte gick runt. Då blev hon kallad ”jävla kärring” och tillsagd att aldrig mer sätta sin fot på kontoret. Nu stämmer Unionen företaget på flera hundra tusen kronor.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Unionenmedlemmen fick sparken och blev kallad "jävla kärring", nu stäms företaget. Shutterstock.

Under många år agerade kvinnan som chefens, tillika firmans ägares, högra hand. En av hennes många arbetsuppgifter var att hålla ett öga på företagets ekonomi. I början av 2021 presenterade kvinnan, som är medlem i Unionen, en rapport för sin chef där det framgick att företagets utgifter var större än intäkterna.

Det här gjorde ägaren mycket upprörd. I stämningsansökan framgår att ägaren anklagade kvinnan för att inte förstå sig på siffrorna. Han kallade henne även ”jävla kärring” och sa åt henne att aldrig mer sätta sin fot på firman.

Dagen efter var kvinnan åter på kontoret, men blev hemskickad av chefen som ej ville att hon skulle medverka under ett planerat möte med en revisor. Det blev hennes sista dag på företaget. Efter samråd med Unionen sjukskrev sig kvinnan och uppgav att hon mådde psykiskt dåligt på arbetsplatsen. Bara dagar därefter avslutade ägaren kvinnans e-postkonto, samt stängde av hennes mobilabonnemang.

Hotade ombud

Unionen stämmer firman på flera hundra tusen kronor för olaga avsked. I stämningsansökan framgår att ägaren, i samtal med Unionens ombud, hävt ur sig svordomar, kränkningar och hot.

Kvinnan är fortfarande sjukskriven på heltid efter en svår stressreaktion som följd av händelserna och arbetsgivarens behandling av henne.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen