Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd

Även många av Unionens egenföretagande medlemmar hör nu av sig till förbundet för att få hjälp, exempelvis sedan uppdragsgivare har sagt upp kontrakt. Det främsta hoppet står till att man snart får statligt stöd.
Anita Täpp Publicerad
Adam Ihse/TT
Bland annat fotografer har en tuff arbetsmarknad nu. Adam Ihse/TT

Varje dag får nu också Unionens rådgivning för egenföretagare  många frågor från hårt drabbade medlemmar till följd av Coronakrisen.

Exempelvis står många IT-konsulter helt utan arbete sedan uppdragsgivarna har brutit kontrakt.

– Då kan vi hänvisa dem till vår affärsjuridiska samarbetsparter, så att de får svar på om kontrakten kan brytas på det här viset, säger Petra Almquist, verksamhetsansvarig för Unionen Egenföretagare.

Läs mer: Oroliga egenföretagare går med i a-kassan

Men krisen drabbar också andra många andra bland de drygt 10 000 egenföretagande medlemmarna. Däribland fotografer och researrangörer som i dag inte har en enda kund.

Det många av de berörda egenföretagarna hoppas på är att regeringen snart ska besluta att ett statligt krisstöd också ska gälla för dem. Hur det blir med det är dock ännu oklart.

Unionen har förklarat att man arbetar med frågan om vilka insatser som behöver sättas in för att egenföretagarna ska klara dagens situation. Eftersom man tolkar regeringens lagstiftning så att egenföretagarna inte kan använda sig av systemet med korttidspermitteringar behövs sannolikt andra kompletterande åtgärder för denna grupp, anser förbundet.

– Visserligen har Tillväxtverket sagt att man tittar på om korttidsarbete också borde gälla de egenföretagare som har ett aktiebolag nu. Men hur det blir med det, och hur det i så fall blir för våra andra medlemmar som i stället driver handelsbolag eller har enskild firma, är fortfarande osäkert, Petra Almquist.

En del egenföretagare som hör av sig till förbundet är nu i en sådan akut situation att de överväger att gå i konkurs.

– Ett tips vi kan ge till en medlem i den situationen är att ett alternativ i stället kan vara att man lägger sin verksamhet vilande och ansöker om a-kassa och vår inkomstförsäkring, säger Petra Almquist.

På unionen.se finns nu en checklista med råd till egenföretagande medlemmar. Du hittar den här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Missnöje med lön och ledarskap får anställda att vilja byta jobb, men osäkerheten på arbetsmarknaden och i ekonomin håller dem kvar, visar en rapport från rekryteringsföretaget Randstad. Foto: Colourbox

På den svenska arbetsmarknaden är det få som byter jobb – men viljan finns där. Drygt var femte anställd planerar att lämna sin arbetsgivare inom ett halvår, men betydligt färre tar steget, visar en ny rapport från Randstad.

Foto: Randstad

– Det finns en solklar inlåsningseffekt där många är rädda för att byta jobb. Det har varit stökigt på arbetsmarknaden de senaste åren med mycket uppsägningar, så har man ett arbete håller man fast vid det. Och det kommer fortsätta vara så tills Sverige visar upp en bättre ekonomisk tillväxt, säger Cecilia Mannheimer, 
ansvarig för rekrytering och bemanning på Randstad.

 

Låg lön och svagt ledarskap bakom missnöjet

När arbetstagare väl säger upp sig handlar det sällan om en enskild orsak. I stället är det flera faktorer som samverkar: missnöje med lön, bristande ledarskap och ett livspussel som inte går ihop – men också känslan av att jobbet inte längre känns meningsfullt.

– Det handlar ofta om en bristande tilltro till ledningen och en avsaknad av kommunikation med sin chef.  För stressade chefer som befinner sig i en omorganisation är det lätt att tappa bort vikten av att se sina medarbetare, säger Cecilia Mannheimer.

Brist på flexibilitet skrämmer bort unga

Det finns en tydlig röd tråd i rapporten: samma faktorer som får anställda att sluta är de saker som de söker hos en ny arbetsgivare. Lön och balans mellan arbete och fritid toppar båda listorna i undersökningen. För arbetsgivare innebär det en konkret risk – lever man inte upp till grundkraven, tappar man folk, påpekar Randstad i rapporten.

– Yngre generationer värderar balans mellan jobb och fritid i högre utstäckning än tidigare generationer. Om man som arbetsgivare inte kan erbjuda flexibilitet kommer man få svårt att attrahera nya talanger.

Men pengar är bara en del av ekvationen. Relationer på jobbet och hur arbetsvardagen faktiskt fungerar väger tungt. Engagemang och den dagliga upplevelsen är avgörande – minst lika viktiga som lönen.

Unga prioriterar utveckling – äldre relationen till chefen

Bakom siffrorna finns också tydliga generationsskillnader. Yngre (Generation Z och millennials) lämnar oftare på grund av låg lön, brist på utveckling och ointressanta arbetsuppgifter. Äldre (Generation X och baby boomers) sätter i stället ställ relationen till chefen främst – följt av lönen.

De vanligaste skälen att byta jobb

För låg lön (39%)

Dålig relation till ledningen (31%)

Obalans mellan jobb och fritid (30%)

Ointressanta arbetsuppgifter (29%)

Brist på karriärmöjligheter (26%)

Dålig arbetsmiljö (22%)

Otrygghet i anställningen (19%)

Känsla av att inte bli rätt belönad (13%)

Svårt att ta sig till jobbet (11%)

Dåligt rykte om arbetsgivaren (9%)

Brist på investeringar i teknik och innovation (5%)

Företaget bidrar inte till samhälle eller miljö (5%)

Källa: Randstad. 3895 personer i Sverige deltog i undersökningen. Läs hela rapporten här.