Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd

Även många av Unionens egenföretagande medlemmar hör nu av sig till förbundet för att få hjälp, exempelvis sedan uppdragsgivare har sagt upp kontrakt. Det främsta hoppet står till att man snart får statligt stöd.
Anita Täpp Publicerad
Adam Ihse/TT
Bland annat fotografer har en tuff arbetsmarknad nu. Adam Ihse/TT

Varje dag får nu också Unionens rådgivning för egenföretagare  många frågor från hårt drabbade medlemmar till följd av Coronakrisen.

Exempelvis står många IT-konsulter helt utan arbete sedan uppdragsgivarna har brutit kontrakt.

– Då kan vi hänvisa dem till vår affärsjuridiska samarbetsparter, så att de får svar på om kontrakten kan brytas på det här viset, säger Petra Almquist, verksamhetsansvarig för Unionen Egenföretagare.

Läs mer: Oroliga egenföretagare går med i a-kassan

Men krisen drabbar också andra många andra bland de drygt 10 000 egenföretagande medlemmarna. Däribland fotografer och researrangörer som i dag inte har en enda kund.

Det många av de berörda egenföretagarna hoppas på är att regeringen snart ska besluta att ett statligt krisstöd också ska gälla för dem. Hur det blir med det är dock ännu oklart.

Unionen har förklarat att man arbetar med frågan om vilka insatser som behöver sättas in för att egenföretagarna ska klara dagens situation. Eftersom man tolkar regeringens lagstiftning så att egenföretagarna inte kan använda sig av systemet med korttidspermitteringar behövs sannolikt andra kompletterande åtgärder för denna grupp, anser förbundet.

– Visserligen har Tillväxtverket sagt att man tittar på om korttidsarbete också borde gälla de egenföretagare som har ett aktiebolag nu. Men hur det blir med det, och hur det i så fall blir för våra andra medlemmar som i stället driver handelsbolag eller har enskild firma, är fortfarande osäkert, Petra Almquist.

En del egenföretagare som hör av sig till förbundet är nu i en sådan akut situation att de överväger att gå i konkurs.

– Ett tips vi kan ge till en medlem i den situationen är att ett alternativ i stället kan vara att man lägger sin verksamhet vilande och ansöker om a-kassa och vår inkomstförsäkring, säger Petra Almquist.

På unionen.se finns nu en checklista med råd till egenföretagande medlemmar. Du hittar den här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.