Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Krisande egenföretagare hoppas på statligt stöd

Även många av Unionens egenföretagande medlemmar hör nu av sig till förbundet för att få hjälp, exempelvis sedan uppdragsgivare har sagt upp kontrakt. Det främsta hoppet står till att man snart får statligt stöd.
Anita Täpp Publicerad
Adam Ihse/TT
Bland annat fotografer har en tuff arbetsmarknad nu. Adam Ihse/TT

Varje dag får nu också Unionens rådgivning för egenföretagare  många frågor från hårt drabbade medlemmar till följd av Coronakrisen.

Exempelvis står många IT-konsulter helt utan arbete sedan uppdragsgivarna har brutit kontrakt.

– Då kan vi hänvisa dem till vår affärsjuridiska samarbetsparter, så att de får svar på om kontrakten kan brytas på det här viset, säger Petra Almquist, verksamhetsansvarig för Unionen Egenföretagare.

Läs mer: Oroliga egenföretagare går med i a-kassan

Men krisen drabbar också andra många andra bland de drygt 10 000 egenföretagande medlemmarna. Däribland fotografer och researrangörer som i dag inte har en enda kund.

Det många av de berörda egenföretagarna hoppas på är att regeringen snart ska besluta att ett statligt krisstöd också ska gälla för dem. Hur det blir med det är dock ännu oklart.

Unionen har förklarat att man arbetar med frågan om vilka insatser som behöver sättas in för att egenföretagarna ska klara dagens situation. Eftersom man tolkar regeringens lagstiftning så att egenföretagarna inte kan använda sig av systemet med korttidspermitteringar behövs sannolikt andra kompletterande åtgärder för denna grupp, anser förbundet.

– Visserligen har Tillväxtverket sagt att man tittar på om korttidsarbete också borde gälla de egenföretagare som har ett aktiebolag nu. Men hur det blir med det, och hur det i så fall blir för våra andra medlemmar som i stället driver handelsbolag eller har enskild firma, är fortfarande osäkert, Petra Almquist.

En del egenföretagare som hör av sig till förbundet är nu i en sådan akut situation att de överväger att gå i konkurs.

– Ett tips vi kan ge till en medlem i den situationen är att ett alternativ i stället kan vara att man lägger sin verksamhet vilande och ansöker om a-kassa och vår inkomstförsäkring, säger Petra Almquist.

På unionen.se finns nu en checklista med råd till egenföretagande medlemmar. Du hittar den här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart - 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.