Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Anställda på Apotea har känt sig utsatta för kameraövervakning på jobbet. Nu vill Unionen ha ett kollektivavtal som ger facket rätt att kontrollera hur och när kamerorna används. Samtidigt har Integritetsskyddsmyndigheten inlett en granskning av kamerabevakningen.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har inlett en granskning för att se om Apoteas kamerabevakning är olaglig. Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT

Apotea anklagas bland annat för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetar. Men att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet, vilket har fått Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en granskning av kamerabevakningen.

Ska bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom, konstaterar IMY.

I sitt yttrande till myndigheten skriver Apotea att företaget använder 21 kameror dygnet runt. Bildmaterialet sparas i 10 eller 21 dagar. Kamerorna har flera syften, enligt Apotea. De används för att hantera incidenter och spåra läkemedel, för att förebygga, avslöja och utreda brott och för att planera inleveranser. Apotea använder också kamerorna för realtidsbevakning, men enbart för support på distans – inte för att hålla koll på personalen, enligt yttrandet.

IMY ska nu gå igenom ärendet och bedöma om överträdelser skett. På grund av pandemin görs inga inspektioner på plats.

Om Apotea har brutit mot reglerna för kameraövervakning utdöms en sanktionsavgift. Hur stort beloppet blir är svårt att säga: den möjliga sanktionsavgiften ligger på mellan 0 och 20 miljoner euro. Avgiften beror dels på hur allvarlig överträdelsen varit, dels på bolagets omsättning.

Samtidigt som IMY inlett sin kontroll försöker Unionen nu tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget.

I avtalet ska syftet med kamerorna framgå och vilka som ska ha tillgång till det inspelade materialet.

– Det ska bara vara tillgängligt för ett begränsat antal personer, det ska inte vara tillåtet att titta live och det ska bara gå att ha tillgång till kameramaterialet från någon av bolagets filialer, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman på Unionen i Uppsala.

– Om medarbetare upplever att de blivit övervakade ska vi också ha möjlighet att granska filmer i efterhand. Och det ska också vara möjligt att i efterhand spåra vem som har tittat när på filmerna.

Därtill ska det finnas tydlig information för all personal om kameraövervakningen och hur den används.

– Kameraövervakning kan behöva användas exempelvis när det gäller att spåra mediciner som inte kommit fram till kunder eller när det finns misstankar om stölder.

Avtalsförslaget har facken skickat över till företaget enbart för några dagar sedan och ännu inte fått svar på.

– Men företaget har ju sagt att de inte övervakar personalen, så det borde inte vara svårt att komma överens, säger Jörgen Gustavsson.

Läs mer om Apotea:

Arbetsmiljön på Apotea fortsatt tuff 
Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket
Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.