Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Anställda på Apotea har känt sig utsatta för kameraövervakning på jobbet. Nu vill Unionen ha ett kollektivavtal som ger facket rätt att kontrollera hur och när kamerorna används. Samtidigt har Integritetsskyddsmyndigheten inlett en granskning av kamerabevakningen.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad
 Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har inlett en granskning för att se om Apoteas kamerabevakning är olaglig. Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT

Apotea anklagas bland annat för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetar. Men att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet, vilket har fått Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en granskning av kamerabevakningen.

Ska bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom, konstaterar IMY.

I sitt yttrande till myndigheten skriver Apotea att företaget använder 21 kameror dygnet runt. Bildmaterialet sparas i 10 eller 21 dagar. Kamerorna har flera syften, enligt Apotea. De används för att hantera incidenter och spåra läkemedel, för att förebygga, avslöja och utreda brott och för att planera inleveranser. Apotea använder också kamerorna för realtidsbevakning, men enbart för support på distans – inte för att hålla koll på personalen, enligt yttrandet.

IMY ska nu gå igenom ärendet och bedöma om överträdelser skett. På grund av pandemin görs inga inspektioner på plats.

Om Apotea har brutit mot reglerna för kameraövervakning utdöms en sanktionsavgift. Hur stort beloppet blir är svårt att säga: den möjliga sanktionsavgiften ligger på mellan 0 och 20 miljoner euro. Avgiften beror dels på hur allvarlig överträdelsen varit, dels på bolagets omsättning.

Samtidigt som IMY inlett sin kontroll försöker Unionen nu tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget.

I avtalet ska syftet med kamerorna framgå och vilka som ska ha tillgång till det inspelade materialet.

– Det ska bara vara tillgängligt för ett begränsat antal personer, det ska inte vara tillåtet att titta live och det ska bara gå att ha tillgång till kameramaterialet från någon av bolagets filialer, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman på Unionen i Uppsala.

– Om medarbetare upplever att de blivit övervakade ska vi också ha möjlighet att granska filmer i efterhand. Och det ska också vara möjligt att i efterhand spåra vem som har tittat när på filmerna.

Därtill ska det finnas tydlig information för all personal om kameraövervakningen och hur den används.

– Kameraövervakning kan behöva användas exempelvis när det gäller att spåra mediciner som inte kommit fram till kunder eller när det finns misstankar om stölder.

Avtalsförslaget har facken skickat över till företaget enbart för några dagar sedan och ännu inte fått svar på.

– Men företaget har ju sagt att de inte övervakar personalen, så det borde inte vara svårt att komma överens, säger Jörgen Gustavsson.

Läs mer om Apotea:

Arbetsmiljön på Apotea fortsatt tuff 
Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket
Anställda på Apotea vittnar om stress och straff

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.