kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Krav på avtal om kameraövervakning på Apotea

Anställda på Apotea har känt sig utsatta för kameraövervakning på jobbet. Nu vill Unionen ha ett kollektivavtal som ger facket rätt att kontrollera hur och när kamerorna används. Samtidigt har Integritetsskyddsmyndigheten inlett en granskning av kamerabevakningen.
Niklas Hallstedt, David Österberg Publicerad
Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, har inlett en granskning för att se om Apoteas kamerabevakning är olaglig. Fredrik Sandberg/TT, Naina Helén Jåma/TT

Apotea anklagas bland annat för att använda kameror för att kontrollera om de anställda arbetar. Men att använda övervakningskameror för arbetsledning är inte tillåtet, vilket har fått Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att inleda en granskning av kamerabevakningen.

Ska bildmaterial spelas in krävs tunga skäl som att man exempelvis vill bevaka stöldbegärlig egendom, konstaterar IMY.

I sitt yttrande till myndigheten skriver Apotea att företaget använder 21 kameror dygnet runt. Bildmaterialet sparas i 10 eller 21 dagar. Kamerorna har flera syften, enligt Apotea. De används för att hantera incidenter och spåra läkemedel, för att förebygga, avslöja och utreda brott och för att planera inleveranser. Apotea använder också kamerorna för realtidsbevakning, men enbart för support på distans – inte för att hålla koll på personalen, enligt yttrandet.

IMY ska nu gå igenom ärendet och bedöma om överträdelser skett. På grund av pandemin görs inga inspektioner på plats.

Om Apotea har brutit mot reglerna för kameraövervakning utdöms en sanktionsavgift. Hur stort beloppet blir är svårt att säga: den möjliga sanktionsavgiften ligger på mellan 0 och 20 miljoner euro. Avgiften beror dels på hur allvarlig överträdelsen varit, dels på bolagets omsättning.

Samtidigt som IMY inlett sin kontroll försöker Unionen nu tillsammans med Sveriges Farmaceuter, som också har medlemmar på Apotea, få till ett kollektivavtal som reglerar användandet av kameraövervakning på företaget.

I avtalet ska syftet med kamerorna framgå och vilka som ska ha tillgång till det inspelade materialet.

– Det ska bara vara tillgängligt för ett begränsat antal personer, det ska inte vara tillåtet att titta live och det ska bara gå att ha tillgång till kameramaterialet från någon av bolagets filialer, säger Jörgen Gustavsson, ombudsman på Unionen i Uppsala.

– Om medarbetare upplever att de blivit övervakade ska vi också ha möjlighet att granska filmer i efterhand. Och det ska också vara möjligt att i efterhand spåra vem som har tittat när på filmerna.

Därtill ska det finnas tydlig information för all personal om kameraövervakningen och hur den används.

– Kameraövervakning kan behöva användas exempelvis när det gäller att spåra mediciner som inte kommit fram till kunder eller när det finns misstankar om stölder.

Avtalsförslaget har facken skickat över till företaget enbart för några dagar sedan och ännu inte fått svar på.

– Men företaget har ju sagt att de inte övervakar personalen, så det borde inte vara svårt att komma överens, säger Jörgen Gustavsson.

Läs mer om Apotea:

Arbetsmiljön på Apotea fortsatt tuff 
Anställda på Apotea vågade inte kontakta facket
Anställda på Apotea vittnar om stress och straff
 

Niklas Hallstedt

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Person använder ett digitalt gränssnitt där porträttbilder är sammankopplade i ett nätverk.
Otillåtna sökningar i kundregister, patientjournaler och andra arbetsregister kan få arbetsrättsliga konsekvenser. Sökningarna loggas ofta och kan granskas i efterhand. Foto: Colourbox

I våras hamnade en kvinna som jobbade på ett försäkringsbolag i Arbetsdomstolen efter att hon sökt på en expartner i arbetsgivarens register. Syftet var att hjälpa kvinnans son att komma i kontakt med sin pappa.  

Sökningen tog endast några minuter och hon gjorde aldrig om det. Mannen lämnade även sitt samtycke i efterhand. 

Ändå räckte det för att arbetsgivaren skulle avskeda henne. Arbetsdomstolen kritiserade också arbetstagarens agerande och framhöll att det var brottsligt, men bedömde på grund av omständigheterna i målet att handlandet inte var tillräckligt för att avsluta anställningen.

En enda otillåten sökning kan hota anställningen

Många arbetsplatser har tillgång till register med känslig information, som kunduppgifter, patientjournaler och försäkringsärenden.

För den som har behörighet kan det vara frestande att söka efter mer information än vad arbetet kräver. Men nyfikenhet på grannen, exet eller en bekant kan få allvarliga konsekvenser.

Sök inte på vänner, släktingar eller grannar

Elisabet Ohlsson

Den som använder registren för privata syften riskerar både uppsägning och att begå ett brott.

– Du får aldrig göra privata sökningar på vänner, släktingar och grannar som ligger utanför dina arbetsuppgifter. Gör du det kan det få en rad följder, du riskerar din anställning och i vissa fall kan slagningarna vara brottsliga, säger Elisabet Ohlsson, Förbundsjurist på Unionen. 

Så undviker du otillåtna sökningar i jobbets register

  • Använd bara register och system när det finns ett tydligt behov i arbetet. 
  • I vissa fall kan en otillåten slagning även vara brottslig. Extra allvarliga sökningar anses de som rör patientjournaler, brottsregister, försäkringsärenden eller socialtjänstärenden. 
  • Kom ihåg att sökningar i regel loggas och kan granskas i efterhand. 
  • Ta reda på vilka regler som gäller på just din arbetsplats. 
  • Fråga chef eller ansvarig om du är osäker på om en sökning är tillåten. 
  • Var medveten om att otillåtna sökningar kan leda till arbetsrättsliga konsekvenser, som uppsägning eller avsked. 

Källa: IMY

Vad slagningarna får för följder bedöms från fall till fall. Men det kan räcka med en enda sökning för att hamna i klistret hos arbetsgivaren. Det spelar heller ingen roll att du inte haft uppsåt att använda uppgifterna eller gjort sökningen i ren välmening. 

Hur stort ansvar har arbetsgivaren för att anställda inte använder jobbets register som egna sökmotorer? 

 – På de flesta arbetsplatser är det arbetsgivaren som är personuppgiftsansvarig, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). 

Det innebär att det är arbetsgivaren som ansvarar för att personuppgifter behandlas lagligt och säkert enligt personuppgiftslagen.

– I praktiken innebär det att informera anställda om vilka regler som gäller, se till att medarbetare bara har tillgång till uppgifter de behöver i sitt arbete och bestämma vilka personuppgifter som får behandlas, säger Albin Brunskog, enhetschef, Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).

Osäker på sökningen? Fråga chefen först

Men även om det finns regler och policys så finns det gråzoner: en handläggare som ska förbereda ett kundärende och tittar i systemet i förväg, sökningar på familj som gett sitt samtycke, eller sökningar på sig själv.  

– En tumregel är att vara väldigt restriktiv. Och blir du osäker på om sökningen är okej, kolla med chefen, be om att få instruktioner och utbildning. Du ska vara professionell i din yrkesroll och bara använda de olika registren för sådant som är nödvändigt för att utföra dina arbetsuppgifter, säger Elisabet Ohlsson. 

Så förebygger arbetsgivaren otillåtna registersökningar

  • Ge anställda tydliga instruktioner om vilka sökningar som är tillåtna och otillåtna. 
  • Begränsa åtkomsten så att medarbetare bara kommer åt de uppgifter de behöver för sitt arbete. 
  • Tilldela individuella behörigheter och se över dem regelbundet. 
  • Logga vem som tar del av uppgifter i systemen. 
  • Genomföra loggkontroller för att upptäcka otillåtna sökningar. 
  • Informera anställda om att åtkomst kan följas upp och granskas. 
  • Ha rutiner för att utreda misstänkta intrång eller missbruk av register. 
  • Skydda personuppgifter från obehörig åtkomst.

Källa: IMY 

Läs även