Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krafttag mot hot och våld i arbetslivet

Regeringen tar ett kliv framåt i arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet. En utredare ska tillsättas som ska titta närmare på hur arbetstagare kan skyddas på jobbet, på tjänsteresan och i sociala medier.
Lina Björk Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
ILO-konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier på jobbet. Stina Stjernkvist / TT

Ett år har gått sedan den internationella arbetsorganisationen ILO antog en konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen ska nu tillsätta en utredare som ska undersöka om förslaget kan ratificeras, alltså om Sverige kan förpliktiga sig att följa konventionens bestämmelser.

Läs mer: Ny konvention mot våld och trakasserier

– Vi är glada att Sverige tar ett kliv i rätt riktning. Det finns saker som vi behöver förbättra och som inte regleras inom svensk rätt i dag så det här kommer att få stor betydelse, säger Lise Donovan, jurist på TCO, som var med och förhandlade fram ILO:s konvention.

Konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier i arbetet. Det spelar ingen roll om det sker på arbetsplatsen, på tjänsteresan, när du pendlar till och från jobbet eller i sociala medier. Bland annat tar den upp den oreglerade frågan om våld från tredje part.

– Det kan handla om att du står i butik och blir trakasserad av kunder eller att du jobbar på sjukhus och blir slagen av patienter. Här är ansvaret otydligt i dag och behöver klargöras. Konventionen tar också upp frågan om hur våld i hemmet påverkar jobbet. Här skulle man kunna tänka sig att ändra i socialförsäkringen och till exempel ta bort en karensdag för att mildra konsekvenserna för den anställde som blivit utsatt för sådant våld, säger Lise Donovan.

En annan viktig del som skulle kunna rymmas inom konventionen är ett tydligare ansvar kring mobbning i arbetslivet. I dag finns krav på hur arbetsgivaren ska jobba med arbetsmiljön för att förebygga kränkande särbehandling och mobbning. Och om en anställd blir utsatt, se till att du får hjälp. Men det finns inte någon möjlighet till gottgörelse i form av skadestånd inom dagens arbetsrätt.

Läs mer: Mobbning borde vara straffbart 

– I de fall man ser att arbetsgivaren inte tagit sitt ansvar så tycker vi att man som drabbad skulle få ett skäligt skadestånd för den kränkning mobbningen inneburit och det finns inte i dag. 

Förra veckan gick regeringen ut med beskedet att man ska titta på ILO:s förslag. Framför allt ska man se över hur konventionen förhåller sig till Sveriges lagstiftning med inriktning att Sverige ska kunna ratificera konventionen.

ILO-konvention

En konvention är en överenskommelse mellan stater. När en stat ratificerar en konvention förpliktar man sig att följa den. I och med ratificeringen blir konventionen/den internationella överenskommelsen juridiskt bindande.

För att konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet ska gälla som ett internationellt rättsligt instrument, var kravet också att minst två länder skulle ratificera den, vilket Uruguay och Fiji nu har gjort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."