Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Krafttag mot hot och våld i arbetslivet

Regeringen tar ett kliv framåt i arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet. En utredare ska tillsättas som ska titta närmare på hur arbetstagare kan skyddas på jobbet, på tjänsteresan och i sociala medier.
Lina Björk Publicerad
Stina Stjernkvist / TT
ILO-konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier på jobbet. Stina Stjernkvist / TT

Ett år har gått sedan den internationella arbetsorganisationen ILO antog en konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen ska nu tillsätta en utredare som ska undersöka om förslaget kan ratificeras, alltså om Sverige kan förpliktiga sig att följa konventionens bestämmelser.

Läs mer: Ny konvention mot våld och trakasserier

– Vi är glada att Sverige tar ett kliv i rätt riktning. Det finns saker som vi behöver förbättra och som inte regleras inom svensk rätt i dag så det här kommer att få stor betydelse, säger Lise Donovan, jurist på TCO, som var med och förhandlade fram ILO:s konvention.

Konventionen ska skydda alla som utsätts för våld och trakasserier i arbetet. Det spelar ingen roll om det sker på arbetsplatsen, på tjänsteresan, när du pendlar till och från jobbet eller i sociala medier. Bland annat tar den upp den oreglerade frågan om våld från tredje part.

– Det kan handla om att du står i butik och blir trakasserad av kunder eller att du jobbar på sjukhus och blir slagen av patienter. Här är ansvaret otydligt i dag och behöver klargöras. Konventionen tar också upp frågan om hur våld i hemmet påverkar jobbet. Här skulle man kunna tänka sig att ändra i socialförsäkringen och till exempel ta bort en karensdag för att mildra konsekvenserna för den anställde som blivit utsatt för sådant våld, säger Lise Donovan.

En annan viktig del som skulle kunna rymmas inom konventionen är ett tydligare ansvar kring mobbning i arbetslivet. I dag finns krav på hur arbetsgivaren ska jobba med arbetsmiljön för att förebygga kränkande särbehandling och mobbning. Och om en anställd blir utsatt, se till att du får hjälp. Men det finns inte någon möjlighet till gottgörelse i form av skadestånd inom dagens arbetsrätt.

Läs mer: Mobbning borde vara straffbart 

– I de fall man ser att arbetsgivaren inte tagit sitt ansvar så tycker vi att man som drabbad skulle få ett skäligt skadestånd för den kränkning mobbningen inneburit och det finns inte i dag. 

Förra veckan gick regeringen ut med beskedet att man ska titta på ILO:s förslag. Framför allt ska man se över hur konventionen förhåller sig till Sveriges lagstiftning med inriktning att Sverige ska kunna ratificera konventionen.

ILO-konvention

En konvention är en överenskommelse mellan stater. När en stat ratificerar en konvention förpliktar man sig att följa den. I och med ratificeringen blir konventionen/den internationella överenskommelsen juridiskt bindande.

För att konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet ska gälla som ett internationellt rättsligt instrument, var kravet också att minst två länder skulle ratificera den, vilket Uruguay och Fiji nu har gjort.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD: Rätt av Ica att sparka medarbetare efter drogtest

Ica gjorde rätt när de avskedade en anställd efter ett positivt drogtest. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2026, kl 11:04
Icas logotyp på en fasad intill en bild som illustrerar provtagning vid drogtest; artikel om AD:s dom i tvist mellan Unionen och Ica.
Unionen ansåg att Icas drogtest var bristfälligt. Men nu slår Arbetsdomstolen fast att Ica gjorde rätt när de valde att avskeda lagerarbetaren och Unionen döms nu att betala 876 000 kronor i rättegångskostnader. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT/MARCUS ANDRAE/TT

Medarbetaren jobbade på ett av Icas lager och testade – enligt företaget – positivt för amfetamin vid ett slumpmässigt drogtest. Som Kollega tidigare har rapporterat ansåg Unionen att det fanns stora brister i hur Ica genomfört drogtestet och valde att stämma bolaget i Arbetsdomstolen. Facket konstaterade bland annat att salivprov inte är en rättssäker metod och att Rikspolisstyrelsen enbart rekommenderar blod- och urinprov.

Ingen ny analys – trots att medarbetaren nekade

Trots att lagerarbetaren förnekade droganvändning skickades inget nytt prov till ett oberoende laboratorium, vilket normalt är praxis. I stället valde Ica att avskeda honom ett par veckor senare. 

Matjätten, som har nolltolerans mot droger, hävdar att han gjort sig skyldig till drograttfylleri eftersom han kört truck på lagret samma dag som provtagningen.

Facket fick inte se testresultatet

Unionen begärde vid upprepade tillfällen att få ta del av testresultatet, men Ica kunde inte visa upp något. Till slut fick facket ta del av ett anonymiserat provsvar – och då framkom att testet utförts av en underleverantör till testföretaget. Vad den firman hette kunde Ica inte svara på.

Med bakgrund av den bristfälliga provtagningen ansåg Unionen att det saknades grund för avskedandet och stämde arbetsgivaren. 

Expert: Låga halter amfetamin

Huvudfrågan i tvisten är hur säkra drogtesterna egentligen är. Ica menar att metoden som deras testföretag använt är mycket säker och att de följt alla regler.
Under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen uppgav Unionens expert att lagerarbetarens prov visade mycket låga halter av amfetamin. Långt mindre än vad barn på receptbelagd medicin uppvisar och väldigt mycket lägre halter än man vanligen ser hos amfetaminmissbrukare.

AD: Rätt av Ica att avskeda

Nu har Arbetsdomstolen tagit ställning i frågan och kommit fram till att Ica agerade rätt när de valde att avskeda mannen. I sin dom konstaterar AD att det är ställt utom rimligt tvivel att det positiva provresultatet var korrekt och att lagerarbetaren medvetet intog det amfetamin som fanns i hans saliv.

Domstolen skriver vidare att eftersom den truckkörning som han utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet.  Detta gäller trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg. 

Två av rättens sju ledamöter anser att det var fel av Ica att avskeda medarbetaren. De anser att samma beviskrav som i brottmål bör gälla i arbetslivet.

Unionen: Domen väntad

Unionen kommer nu att analysera domen vidare. Lena Isenstam, förbundsjurist som företrätt medlemmen, är inte överraskad över utgången: 

Domen var väntad utifrån hur rättspraxis såg ut sedan tidigare. Unionen vill ha drogfria arbetsplatser. Men gör man drogtester måste de vara rättssäkra och tillförlitliga, säger hon.

Om arbetsgivaren ansåg att medarbetaren utgjorde en säkerhetsrisk hade ett rimligare alternativ varit att stänga av honom från arbetet, enligt Lena Isenstam.

– Testresultatet visade så låga nivåer att det inte fanns någon säkerhetsrisk. Att bli avskedad är en oproportionerlig åtgärd.

Drogtesternas tillförlitlighet kan påverkas 

Unionen oroas över konsekvenser av AD:s dom.
– Vi är oroliga för rättsutvecklingen. Drogtester är ”big business” och vi ser en risk att kostnadseffektivitet nu kommer att gå före kvalitet, säger Lena Isenstam.

Unionen ska betala matjättens och Svensk Handels rättegångskostnader på sammanlagt 876 000 kronor.

Ica: Bekräftelse på att vi agerat rätt

Ica välkomnar AD:s avgörande. Bolagets förhandlingschef Anders Graneld skriver en kommentar till Kollega att domen bekräftar att de agerat på ett korrekt sätt. På frågan om Ica kommer att ändra något för att få säkrare testmetoder framöver skriver Graneld:
”Utfallet i Arbetsdomstolen bekräftar att vi har säkra metoder och en säker testprocedur i enlighet med internationella och nationella riktlinjer. Vi ser kontinuerligt över våra rutiner.”