Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Unionen: Gör det enklare att plugga och jobba
Viktigt för det livslånga lärandet, men långt ifrån tillräckligt. Det anser Unionen om de förslag som en utredning om högskolans resurser presenterade häromdagen.
Behovet av kompetensutveckling och fortbildning är stort. En undersökning som Unionen gjorde i höstas visar att nästan hälften av landets tjänstemän kommer att behöva sätta sig i skolbänken igen. En majoritet av dessa anser sig behöva utbildningen inom fem år. Då handlar det om utbildning som de inte kan få via sin nuvarande arbetsgivare.
Läs mer: Många tror de får betala själva
Men möjligheterna att studera på landets högskolor och universitet för dem som redan har jobb är begränsat. Och det är just högskolan som är det främsta alternativet för tjänstemän som behöver vidareutbildning.
– Utbudet motsvarar inte efterfrågan, konstaterar Jesper Lundholm, utredare och kompetensexpert på Unionen.
För den som yrkesarbetar är distansutbildning en väg som gör det enklare.
– Men utvecklingen går åt fel håll. Antalet distanskurser på högskolorna har minskat med 25 procent sedan 2010.
Ett betänkande som nu lämnats över till regeringen kan kanske förändra bilden i framtiden. Utredningen, som riktar in sig på de högre lärosätenas styrning och resurstilldelning lägger fram flera förslag som kan öka antalet studiealternativ för redan yrkesverksamma.
Utredningen föreslår bland annat att ”lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet i form av yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning” slås fast i högskolelagen.
– I dag är det stor spridning mellan högskolorna när det gäller hur många utbildningar de har som riktar sig mot yrkesverksamma. Vissa har mängder med distansutbildningar, andra bara några få. Det är viktigt att det införs ett krav för alla lärosäten att bidra till det livslånga lärandet, säger Jesper Lundholm.
Ytterligare en del i betänkandet som Unionen välkomnar går ut på att den del av statens ersättning till högskolorna som baseras på de studerandes prestationer, alltså hur många poäng de tar, minskar i omfattning.
– Det är väldigt bra. Ersättningssystemet har gjort det mer fördelaktigt för högskolorna att möta efterfrågan från unga som vill gå traditionella campusutbildningar, än att satsa på de som kombinerar arbete och studier och kanske studerar på distans.
Förslagen är visserligen bra och nödvändiga. Men de är inte tillräckliga, anser Unionen som skulle vilja se ytterligare ett antal förändringar. Bland annat skulle man vilja göra det möjligt för lärosätena att söka pengar till utvecklingskostnader och försöksverksamhet av nya kurser för yrkesverksamma.
– Högskolan ska kunna ta fram nya kurser i samarbete med företagen och skapa utbildningar som möter breda behov i hela branscher, säger Jesper Lundholm.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Kraftigt kortade köer till studiestödet
Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.
Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.
– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.
Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.
– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.
Försäkringskassans handläggningstider påverkade
Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.
– Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.
Pengarna går tillbaka till staten
Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.
– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.
Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.
Högst andel på Gotland
Andelen av befolkningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.
Omställningsstudiestödet
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:
- Du ska vara mellan 27 och 62 år.
- Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
- Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
- Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK
Vill skapa en humanitär korridor till Gaza
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez har fått tjänstledigt för att delta i konvojen Global Sumud Flotilla vars syfte är att bryta blockaden mot Gaza och skapa en humanitär korridor.
Var befinner du dig just nu?
– Ombord på en liten segelbåt, Selvaggia, på väg till Gaza i en flottilj, Global Sumud Flotilla, som försöker bryta den illegala israeliska blockaden av Gaza. Vi har också med oss viss humanitär hjälp ombord och målet är att skapa en humanitär korridor. Häromnatten blev vi attackerade av drönare, men vi hade tur, det blev inga större skador, det var bara väldigt skrämmande.
Varför är du ombord?
– Av kärlek. Min far var politiskt aktiv och blev mördad i Chile. När jag ser politiska rörelser som blivit oerhört kriminaliserade ser jag honom och viljan att förändra. Men också på grund av min sons härliga leende – jag kan inte stillatigande se på hur andra barn lider. Lidandet i Gaza måste få ett slut.
Gör du det här i tjänsten?
– Nej, jag fick tjänstledigt. Min chef ansåg att missionen är viktig och såg resan som kompetensutveckling. Jag kommer att ta med mig massa värdefull kunskap om organisation överlag när jag kommer hem. Om jag kommer hem.
Vad är Global Sumud Flotilla:
Ett internationellt initiativ som består av över 50 fartyg med tusentals deltagare från mer än 44 länder. Konvojen avseglade i slutet av augusti, och utsattes för drönarattacker natten till den 24 september. Italien och Spanien har skickat ut stridsfartyg för beskydd av konvojen. Ett femtontal deltagare från Sverige finns med ombord på olika skepp.
Uttalande från utrikesdepartementet med anledning av GSF:
Utrikesdepartementet avråder sedan tio år från alla resor till Gaza. Avrådan är en signal om att säkerhetsläget är allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Sverige har inte några möjligheter att bistå konsulärt till havs.
Källa: Utrikesdepartementet.
