Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Unionen: Gör det enklare att plugga och jobba

Viktigt för det livslånga lärandet, men långt ifrån tillräckligt. Det anser Unionen om de förslag som en utredning om högskolans resurser presenterade häromdagen.
Niklas Hallstedt Publicerad
Tor Johnsson/SvD/TT
Unionen vill se fler distanskurser i stället för traditionella campusutbildningar. Tor Johnsson/SvD/TT

Behovet av kompetensutveckling och fortbildning är stort. En undersökning som Unionen gjorde i höstas visar att nästan hälften av landets tjänstemän kommer att behöva sätta sig i skolbänken igen. En majoritet av dessa anser sig behöva utbildningen inom fem år. Då handlar det om utbildning som de inte kan få via sin nuvarande arbetsgivare.

Läs mer: Många tror de får betala själva

Men möjligheterna att studera på landets högskolor och universitet för dem som redan har jobb är begränsat. Och det är just högskolan som är det främsta alternativet för tjänstemän som behöver vidareutbildning.

– Utbudet motsvarar inte efterfrågan, konstaterar Jesper Lundholm, utredare och kompetensexpert på Unionen.

För den som yrkesarbetar är distansutbildning en väg som gör det enklare.

– Men utvecklingen går åt fel håll. Antalet distanskurser på högskolorna har minskat med 25 procent sedan 2010.

Ett betänkande som nu lämnats över till regeringen kan kanske förändra bilden i framtiden. Utredningen, som riktar in sig på de högre lärosätenas styrning och resurstilldelning lägger fram flera förslag som kan öka antalet studiealternativ för redan yrkesverksamma.

Utredningen föreslår bland annat att ”lärosätenas ansvar för det livslånga lärandet i form av yrkesverksammas fortbildning och vidareutbildning” slås fast i högskolelagen.

– I dag är det stor spridning mellan högskolorna när det gäller hur många utbildningar de har som riktar sig mot yrkesverksamma. Vissa har mängder med distansutbildningar, andra bara några få. Det är viktigt att det införs ett krav för alla lärosäten att bidra till det livslånga lärandet, säger Jesper Lundholm.

Ytterligare en del i betänkandet som Unionen välkomnar går ut på att den del av statens ersättning till högskolorna som baseras på de studerandes prestationer, alltså hur många poäng de tar, minskar i omfattning.

– Det är väldigt bra. Ersättningssystemet har gjort det mer fördelaktigt för högskolorna att möta efterfrågan från unga som vill gå traditionella campusutbildningar, än att satsa på de som kombinerar arbete och studier och kanske studerar på distans.

Förslagen är visserligen bra och nödvändiga. Men de är inte tillräckliga, anser Unionen som skulle vilja se ytterligare ett antal förändringar. Bland annat skulle man vilja göra det möjligt för lärosätena att söka pengar till utvecklingskostnader och försöksverksamhet av nya kurser för yrkesverksamma.

– Högskolan ska kunna ta fram nya kurser i samarbete med företagen och skapa utbildningar som möter breda behov i hela branscher, säger Jesper Lundholm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.