Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Ny modell ska ge fler kompetensutveckling

Även om de flesta vet hur viktigt det är med kompetensutveckling blir många utan. Med hjälp av en ny modell hoppas Unionen kunna råda bot på problemet.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Om fack och arbetsgivare är överens om att satsa på modellen görs en behovsanalys. Colourbox

Undersökningar har visat att många anställda står utan kontinuerlig fortbildning. I Unionens senaste kompetensbarometer uppgav fyra av tio medlemmar att de inte haft möjlighet att genomföra någon kompetensutveckling under de senaste tolv månaderna.

Läs mer: Många tror de får betala själva

För att försöka råda bot på det här problemet har en arbetsgrupp på Unionens förbundskansli nu tagit fram en modell för systematiskt kompetensarbete. Det med inspiration av SAM, Systematiskt arbetsmiljöarbete, som länge praktiserats på många arbetsplatser.

Modellen för systematiskt kompetensarbete är framtagen med stöd av flera utomstående aktörer, däribland professor emeritus Per-Erik Ellström och andra forskare vid Linköpings universitet samt Trygghetsrådet TRS.

– Det är en processbeskrivning, så att man får en struktur i arbetssättet liksom en strategi och en systematik när det gäller kompetensutveckling. Samtidigt som det blir en naturlig del av verksamheten, säger Anette Andersson, utredare på Unionen.

Processen är tänkt att inledas med att arbetsgivaren och facket funderar över vad ett systematiskt kompetensutvecklingsarbete skulle kunna innebära på den egna arbetsplatsen.

Om man kommer överens om att satsa på den här modellen görs sedan en behovsanalys, utifrån en bedömning om hur företagets verksamhet kommer utvecklas på kort och lite längre sikt.

Därefter görs en kartläggning av personalstyrkans samlade kompetens, exempelvis genom självskattningar.

När man ser vilken kompetens som saknas på arbetsplatsen utformas en handlingsplan där man konkret beskriver vilka kompetenshöjande aktiviteter som behöver genomföras. När de nya kompetenserna är integrerade och används i verksamheten är processen genomförd.

Förhoppningen är också, att det i likhet med de arbetsmiljöombud som i dag finns på arbetsplatserna, snart även ska finnas kompetensombud där. Det med uppgift att jobba proaktivt i stället för reaktivt när det gäller de anställdas kompetensutveckling.

Även om rätten till kompetensutveckling inte är lagstadgad finns skrivningar om det i träffade kollektivavtal. Dessa är dock inte tvingande utan bygger på konsensus mellan arbetsgivarna och facken. Vilket för många anställda alltså inte lett till något bättre än att de blir utan kompetensutveckling under lång tid. Vilket i sin tur kan leda till att de sägs upp vid en neddragning till följd av att bristande kompetens.

– Problemet är inte hur det är skrivet i kollektivavtalet utan hur det omsätts i praktiken, i den stressade vardagen, med slimmade organisationer och många deadlines och där det inte heller finns någon systematik för hur man ska göra när det gäller den arbetsnära kompetensutvecklingen, säger Anette Andersson.

– Nu har vi ändå utvecklat ett system för hur det här kan fungera, så att kompetensutveckling systematiskt förs in så det är integrerat i allt övrigt arbete.

Målsättningen är nu att testa modellen på en handfull företag, så att den 2020 kan börja användas i större skala.

Läs också: "Nu krävs omfattande reformer"

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej.