Undersökningen visar bland annat att fyra av tio privatanställda tjänstemän bedömer att de snart kommer att behöva en vidareutbildning som de inte räknar med att få av sin arbetsgivare.
Ungefär hälften av dessa bedömer att denna kompetensutveckling behövs inom tre år. En majoritet av de tillfrågade skulle välja högskolan som utbildningsform.
Men hindren för att göra verklighet av detta är många då varken kursutbudet på högskolan eller studiemedelssystemet är anpassat efter de yrkesverksammas behov, påpekar Unionen.
– Det är allvarligt. Vi står inför en stundande lågkonjunktur samtidigt som digitaliseringen ökar snabbt. Nu krävs omfattande reformer, säger Martin Linder.
Att åtta av tio tjänstemän i undersökningen uppger att deras levnadsstandard skulle påverkas i hög grad om de skulle studera med nuvarande studiemedel och att fyra av tio rent av skulle behöva flytta, är ohållbart och visar tydligt att dagens studiemedelssystem måste reformeras, anser Martin Linder.
Unionens föreslår följande politiska reformer:
- Ett studiemedelssystem anpassat för yrkesverksamma
Med nuvarande villkor är studier finansierade med studiemedel helt enkelt inte ett alternativ för de flesta yrkesverksamma. Det är inte hållbart. - Fler högskoleutbildningar anpassade till yrkesverksammas behov
Regeringen måste ge universitet och högskolor tydliga direktiv att utbildningsinsatser som riktar sig till yrkesverksamma ska prioriteras högre än idag. - Fler kortare utbildningar på yrkeshögskolan
För att snabbare komma åt kompetensbristen måste fler kunna läsa enstaka kurser inom yrkeshögskolan. Det behövs också fler kortare utbildningsprogram. - Högskolorna ska erbjuda validering av reell kompetens
Personer som befinner sig mitt i yrkeslivet och som behöver vidareutbilda sig har betydligt fler kompetenser än vad som finns dokumenterade på papper. Möjligheterna till validering av befintlig kompetens måste bli bättre än idag.
