Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Högskolor möter inte arbetslivets behov

Det svenska samhällets behov av yrkesutbildningar möts inte av högskolorna. Det konstaterar en statlig utredning – som dock inte ger tillräckligt skarpa förslag, enligt fackliga kommentarer.
Dag Bremberg Publicerad
Fredrik Persson/TT
Uppsala universitet. Fredrik Persson/TT

Universitet och högskolor väljer i hög grad studenternas efterfrågan styra vilka program och kurser som ordnas. Orsaken är att skolorna får ersättning från staten efter hur många de lyckas locka att studera. Kvantitet blir därmed viktigare än kvalitet. Det hävdar såväl fackförbund som arbetsgivare i sina kommentarer till utredningen ”Högre utbildning under 20 år”.

”Det är klart att samhällets behov av utbildade för vård och skola inte tillfredsställs”, konstaterar utredaren och före detta universitetskanslern Lars Haikola. Han noterar också att högskolorna har dragit ner på antalet korta kurser och därmed inte klarar uppdraget att ge vidareutbildning.

”Åtgärder bör därför vidtas för att bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov,” skriver Haikola. Han föreslår att högskolorna ska skapa ”arenor” för samverkan med arbetslivets representanter, vilket mötts av försiktiga applåder från fack och arbetsgivare.

Men förslagen är otillräckliga och inte förpliktigande för vare sig lärosätena eller regeringen, konstaterar TCO.

Mer konkreta förslag efterlyses även av Sveriges kommuner och landsting. Organisationen noterar att högskolorna har väldigt stor frihet i dag och kräver att staten tvingar skolorna att utbilda rätt antal personer utifrån de behov som finns av exempelvis vårdpersonal och lärare.

TCO vill också ha en ny utredning om ”ett omställningsuppdrag till utbildningsväsendet”:

"Det finns ett stort, och växande, behov av vidareutbildning för yrkesverksamma. Frågan är mer angelägen än någonsin. Att högskolans utbud för vidareutbildning samtidigt försämrats är en hämsko för Sveriges konkurrenskraft och för enskilda individers utvecklingsmöjligheter", skriver TCO-ordföranden Eva Nordmark.

Läs mer: Ministern öppnar för omställningsstudier

Svenskt näringsliv ser gärna att företagen får påverka antalet utbildningsplatser, men vill att högskolorna varje år ska tvingas följa upp och utvärdera samarbetet med arbetslivet.

Arbetsgivarna kräver dessutom en ny utredning om bättre sätt att fördela anslag till de högre utbildningarna, i syfte att uppmuntra nya kurser och högre kvalitet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.