Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Högskolor möter inte arbetslivets behov
Det svenska samhällets behov av yrkesutbildningar möts inte av högskolorna. Det konstaterar en statlig utredning – som dock inte ger tillräckligt skarpa förslag, enligt fackliga kommentarer.
Universitet och högskolor väljer i hög grad studenternas efterfrågan styra vilka program och kurser som ordnas. Orsaken är att skolorna får ersättning från staten efter hur många de lyckas locka att studera. Kvantitet blir därmed viktigare än kvalitet. Det hävdar såväl fackförbund som arbetsgivare i sina kommentarer till utredningen ”Högre utbildning under 20 år”.
”Det är klart att samhällets behov av utbildade för vård och skola inte tillfredsställs”, konstaterar utredaren och före detta universitetskanslern Lars Haikola. Han noterar också att högskolorna har dragit ner på antalet korta kurser och därmed inte klarar uppdraget att ge vidareutbildning.
”Åtgärder bör därför vidtas för att bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov,” skriver Haikola. Han föreslår att högskolorna ska skapa ”arenor” för samverkan med arbetslivets representanter, vilket mötts av försiktiga applåder från fack och arbetsgivare.
Men förslagen är otillräckliga och inte förpliktigande för vare sig lärosätena eller regeringen, konstaterar TCO.
Mer konkreta förslag efterlyses även av Sveriges kommuner och landsting. Organisationen noterar att högskolorna har väldigt stor frihet i dag och kräver att staten tvingar skolorna att utbilda rätt antal personer utifrån de behov som finns av exempelvis vårdpersonal och lärare.
TCO vill också ha en ny utredning om ”ett omställningsuppdrag till utbildningsväsendet”:
"Det finns ett stort, och växande, behov av vidareutbildning för yrkesverksamma. Frågan är mer angelägen än någonsin. Att högskolans utbud för vidareutbildning samtidigt försämrats är en hämsko för Sveriges konkurrenskraft och för enskilda individers utvecklingsmöjligheter", skriver TCO-ordföranden Eva Nordmark.
Läs mer: Ministern öppnar för omställningsstudier
Svenskt näringsliv ser gärna att företagen får påverka antalet utbildningsplatser, men vill att högskolorna varje år ska tvingas följa upp och utvärdera samarbetet med arbetslivet.
Arbetsgivarna kräver dessutom en ny utredning om bättre sätt att fördela anslag till de högre utbildningarna, i syfte att uppmuntra nya kurser och högre kvalitet.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan
Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
Höga chefer får mer utbildning
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.
Unionens tips till företagsledare
- Se löpande över företagets kompetensbehov.
- Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
- Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
- Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
- Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
- Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.
