Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Här peppas framtidens programmerare

När varken offentlig sektor eller näringslivet lyckas lösa samhällsproblem finns entusiaster inom ideell verk­samhet. En av dem är den sociala entreprenören Johan Wendt. Han vill ge alla barn samma möjlighet i livet och är med och utbildar framtidens programmerare.
Linnea Andersson Publicerad
Stefan Holm
Minea Stewart, 12 år, och Sofia Sand, 11 år, började på Kodcentrum under hösten och vill gärna fortsätta till nästa steg. "Det är jätteroligt att hålla på med dator", säger Minea Stewart. Stefan Holm

År 2020 kommer Europa att sakna 1 000 000 dataprogrammerare enligt EU-kommissionen. Trots att arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten är hög har de flesta länder, däribland Sverige, ingen programmering på schemat.

Att det svenska skolväsendet inte har lyckats tillgodose den kommande kompetens­bristen såg Johan Wendt som en orättvisa och bestämde sig för att göra något åt saken. Det var dock inte första gången som Johan Wendt drog i gång ett socialt företag, fröet till idén såddes redan under studietiden.

Johan Wendt pluggade till civilingenjör i Lund. En kväll ringde det på dörren. Utanför stod granntjejen Gabriella. Hon insåg att hon inte skulle klara matte­provet dagen därpå om hon inte fick hjälp. Johan Wendt som vuxit upp i ett lärarhem var van att alltid kunna fråga sina föräldrar men ingen i Gabriellas familj hade möjlighet att förklara gymnasiematten för henne. De slog sig ned i köket och kvällen sprang förbi. Johan Wendt hade kul. Han mådde bra och föreslog att de skulle göra om det. En kväll var hon tillbaka. Plugg­träffarna i köket kom att pågå i flera år. Ibland tog hon med sig sina syskon eller någon kompis, alla var välkomna till Johan Wendts kök.

Som nybakad civilingenjör var Johan Wendt taggad att börja jobba. Men starten på arbetslivet blev inte som han hade hoppats. Efter en kort tid som avloppsingenjör i Södertälje ville han vidare och fick jobb på Vattenfall i Råcksta. Här var medelåldern hög och stämningen låg. Det enda som verkade glädja människor var att räkna dagarna till pensionen.

Besvikelsen och atmosfären gjorde till slut att Johan Wendt gick in i en depression. Han började fundera över när i livet han hade varit lycklig och tankarna förde honom tillbaka till kvällarna när han pluggade matte med grannbarnen.

Insikten fick honom att säga upp sig från Vattenfall och kontakta skolor i Stockholm för att låna klassrum under kvällstid. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Skolorna anklagade honom för att tillhöra en religiös sekt som ville värva barn genom att erbjuda gratis läxhjälp, och Johan Wendt fick bedyra att så inte var fallet när Skolverket ringde.

– Det var många som var skeptiska när jag skulle starta Mattecentrum och mamma grät när jag sa upp mig, säger Johan Wendt och flinar lite.

Men såväl mammas tårar som misstron från skolan var helt i onödan. Sedan starten 2008 har Mattecentrum växt till att finnas i 26 svenska städer och föreningen hjälper i dag över 180 000 barn och ungdomar med matte.

Efter succén med Mattecentrum bestämde sig en rastlös Johan Wendt för att starta systerföreningen Kodcentrum. Nu skulle alla barn oavsett bakgrund få chansen att lära sig programmering.

Att Matte- och Kodcentrum drivs av volontärer tror Johan Wendt är en av anledningarna till att de klarar det som svenska skolan har misslyckats med. Precis som när han själv agerade läxhjälp är volontärerna där för att de vill och mår bra av att undervisa barnen. Att de får ägna sig helt och fullt åt det som de är utbildade för låter kanske som en självklarhet men flera pensionerade lärare som nu är volontärer säger att det är första gången i livet.

– De behöver varken vara poliser, sjuksköterskor eller psykologer, utan bara lära folk matte.
Det är en orimlig förväntan att en ensam lärare ska kunna bedriva undervisning på 25 elevers olika nivå. Skolan har dessutom problem med att motivera inlärning. Johan Wendt beskriver upprört hur elever frågar sina lärare varför de ska kunna något och får till svar att det är för att bli godkända i matte. Volontärerna lyckas med att sätta in matten eller programmerandet i ett sammanhang.

Viktigast för Johan Wendt är ändå att volontärerna delar hans syn om alla människors lika värde och strävar efter att möta barnen oavsett bakgrund.

– Något av det absolut vackraste med Sverige är att vem som helst kan bli vad som helst därför att utbildningssystemet är gratis. Men vad dina föräldrar gör och tjänar påverkar dina chanser att lyckas. Sådana faktorer vill jag eliminera. Jag vill att alla ungar ska få samma chans. Det är så fundamentalt viktigt i en demokrati. //

Gratis kod för barn

  • Kodcentrum är en ideell förening som med hjälp av volontärer och sponsorer lär ut programmering till barn mellan 9 och 13 år, kostnadsfritt. 
  • Kodcentrum startades 2013 av Johan Wendt. 
  • Målet är att finnas i fem städer innan året är slut, i 15 städer året därpå och i 30 städer 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK

Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24