Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Här peppas framtidens programmerare

När varken offentlig sektor eller näringslivet lyckas lösa samhällsproblem finns entusiaster inom ideell verk­samhet. En av dem är den sociala entreprenören Johan Wendt. Han vill ge alla barn samma möjlighet i livet och är med och utbildar framtidens programmerare.
Linnea Andersson Publicerad
Stefan Holm
Minea Stewart, 12 år, och Sofia Sand, 11 år, började på Kodcentrum under hösten och vill gärna fortsätta till nästa steg. "Det är jätteroligt att hålla på med dator", säger Minea Stewart. Stefan Holm

År 2020 kommer Europa att sakna 1 000 000 dataprogrammerare enligt EU-kommissionen. Trots att arbetslösheten och särskilt ungdomsarbetslösheten är hög har de flesta länder, däribland Sverige, ingen programmering på schemat.

Att det svenska skolväsendet inte har lyckats tillgodose den kommande kompetens­bristen såg Johan Wendt som en orättvisa och bestämde sig för att göra något åt saken. Det var dock inte första gången som Johan Wendt drog i gång ett socialt företag, fröet till idén såddes redan under studietiden.

Johan Wendt pluggade till civilingenjör i Lund. En kväll ringde det på dörren. Utanför stod granntjejen Gabriella. Hon insåg att hon inte skulle klara matte­provet dagen därpå om hon inte fick hjälp. Johan Wendt som vuxit upp i ett lärarhem var van att alltid kunna fråga sina föräldrar men ingen i Gabriellas familj hade möjlighet att förklara gymnasiematten för henne. De slog sig ned i köket och kvällen sprang förbi. Johan Wendt hade kul. Han mådde bra och föreslog att de skulle göra om det. En kväll var hon tillbaka. Plugg­träffarna i köket kom att pågå i flera år. Ibland tog hon med sig sina syskon eller någon kompis, alla var välkomna till Johan Wendts kök.

Som nybakad civilingenjör var Johan Wendt taggad att börja jobba. Men starten på arbetslivet blev inte som han hade hoppats. Efter en kort tid som avloppsingenjör i Södertälje ville han vidare och fick jobb på Vattenfall i Råcksta. Här var medelåldern hög och stämningen låg. Det enda som verkade glädja människor var att räkna dagarna till pensionen.

Besvikelsen och atmosfären gjorde till slut att Johan Wendt gick in i en depression. Han började fundera över när i livet han hade varit lycklig och tankarna förde honom tillbaka till kvällarna när han pluggade matte med grannbarnen.

Insikten fick honom att säga upp sig från Vattenfall och kontakta skolor i Stockholm för att låna klassrum under kvällstid. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Skolorna anklagade honom för att tillhöra en religiös sekt som ville värva barn genom att erbjuda gratis läxhjälp, och Johan Wendt fick bedyra att så inte var fallet när Skolverket ringde.

– Det var många som var skeptiska när jag skulle starta Mattecentrum och mamma grät när jag sa upp mig, säger Johan Wendt och flinar lite.

Men såväl mammas tårar som misstron från skolan var helt i onödan. Sedan starten 2008 har Mattecentrum växt till att finnas i 26 svenska städer och föreningen hjälper i dag över 180 000 barn och ungdomar med matte.

Efter succén med Mattecentrum bestämde sig en rastlös Johan Wendt för att starta systerföreningen Kodcentrum. Nu skulle alla barn oavsett bakgrund få chansen att lära sig programmering.

Att Matte- och Kodcentrum drivs av volontärer tror Johan Wendt är en av anledningarna till att de klarar det som svenska skolan har misslyckats med. Precis som när han själv agerade läxhjälp är volontärerna där för att de vill och mår bra av att undervisa barnen. Att de får ägna sig helt och fullt åt det som de är utbildade för låter kanske som en självklarhet men flera pensionerade lärare som nu är volontärer säger att det är första gången i livet.

– De behöver varken vara poliser, sjuksköterskor eller psykologer, utan bara lära folk matte.
Det är en orimlig förväntan att en ensam lärare ska kunna bedriva undervisning på 25 elevers olika nivå. Skolan har dessutom problem med att motivera inlärning. Johan Wendt beskriver upprört hur elever frågar sina lärare varför de ska kunna något och får till svar att det är för att bli godkända i matte. Volontärerna lyckas med att sätta in matten eller programmerandet i ett sammanhang.

Viktigast för Johan Wendt är ändå att volontärerna delar hans syn om alla människors lika värde och strävar efter att möta barnen oavsett bakgrund.

– Något av det absolut vackraste med Sverige är att vem som helst kan bli vad som helst därför att utbildningssystemet är gratis. Men vad dina föräldrar gör och tjänar påverkar dina chanser att lyckas. Sådana faktorer vill jag eliminera. Jag vill att alla ungar ska få samma chans. Det är så fundamentalt viktigt i en demokrati. //

Gratis kod för barn

  • Kodcentrum är en ideell förening som med hjälp av volontärer och sponsorer lär ut programmering till barn mellan 9 och 13 år, kostnadsfritt. 
  • Kodcentrum startades 2013 av Johan Wendt. 
  • Målet är att finnas i fem städer innan året är slut, i 15 städer året därpå och i 30 städer 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.
Kompetensutveckling

Plugga med lön – tänk på det här

Den 1 oktober öppnade en ny ansökningsperiod för dig som vill plugga med lön. Det gäller att hänga på låset för ju tidigare man söker det nya studiestödet, desto större chans är det att beviljas pengar. Fortfarande väntar över 16 000 personer på besked för tidigare ansökningsperioder.
Ola Rennstam Publicerad 30 september 2024, kl 15:59
Ny ansökningsperiod för omställningsstudiestödet öppnar i natt. Plugga med lön och stärk din position på arbetsmarknaden. Se till att vara förberedd och häng på låset för att öka dina chanser att få studiestöd.
Vill du plugga med lön? Nu har det öppnat en ny ansökningsperiod för omställningsstudiestödet för vårterminen 2025. Var snabb med din ansökan och se till att ha alla uppgifter redo för att öka dina chanser att få studiestöd. Foto: Jessica Gow/TT/Anders Wiklund/TT.

Omställningsstudiestödet ger möjlighet att plugga med lön. Tanken med reformen är att personer mitt i karriären antingen kan vidareutveckla sin kompetens inom sitt yrket för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller sadla om och få en helt ny utbildning att stå på. 

I oktober har det har gått två år sedan utbildningssatsningen sjösattes och den har minst sagt kantats av problem. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.

50 miljoner ska minska handläggningskaos

Men nu ser det något ljusare ut. Söktrycket har minskat under 2024 och CSN har flyttat om resurser för att få bättre ruljangs på handläggningen. 

Men samtidigt visar nya siffror från myndigheten att över 16 000 personer fortfarande väntar på besked om de ska beviljas studiemedel eller inte för tidigare sökperioder. 

Regeringen meddelade nyligen att de skjuter till 50 miljoner extra nästa år för att CSN ska kunna komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Förhoppningen är att de ökade resurserna i kombination med ett förenklat regelverk ska ge sökande ett beslut i god inför terminsstarten.

Häng på låset i natt

Tisdagen den 1 oktober öppnade CSN ansökan för nästa ansökningsperiod – det vill säga för dig som vill studera under vårterminen 2025. 

Den som vill öka sina chanser att beviljas studiemedel gör klokt i att inte dra ut på sin ansökan mer än nödvändigt. CSN prövar nämligen ansökningarna i den ordning de kommer in och den avsatta budgeten är begränsad. 

Enligt CSN är det dock ännu viktigare att vara väl förberedd innan man fyller i sin ansökan. Myndigheten tipsar om att den som söker först och främst ska se om man uppfyller villkoren genom att ta kontakt med Trygghetsrådet TRR. Det är också bra att se till att ha alla uppgifter till hands som rör själva utbildningen. Ju mer komplett ansökan är, desto fortare går den att handlägga.

Så många har sökt

Ansökansomgång 1 – studier vårterminen 2023
Antal personer som sökt: 23 549
Personer med beslut: 23 549
Personer som väntar: 0

Ansökansomgång 2 – studier höstterminen 2023
Antal personer som sökt: 24 354
Personer med beslut: 24 299
Personer som väntar: 68

Ansökansomgång 3 – studier vårterminen 2024
Antal personer som sökt 15 071
Personer med beslut: 14 115
Personer som väntar: 1 075

Ansökansomgång 4 – studier höstterminen 2024
Antal personer som sökt (hittills): 21 694
Personer med beslut: 6 886
Personer som väntar: 15 408

Källa: CSN. Statistik för 30 september 2024. Personer som lämnat in flera ansökningar räknas dubbelt eftersom de både kan ha fått besked från CSN och fortfarande kan vänta beslut.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Det Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK